publicerad: 1937
KONTROLL kontrol4, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. skrivet con-. -trarolle 1695. -trerolle 1695. -troll (-ol, -olle) 1752 osv.)
Etymologi
[jfr t. kontrolle, eng. control; av fr. contrôle (ä. fr. contrerolle), av contre (se KONTRA) o. rôle (ä. fr. rolle), rulla (se RULLA, sbst.), eg.: ”kontrarulla”]
1) rulla l. lista där anteckning göres för att man därigm skall kunna säkerställa riktigheten av på annat ställe gjorda anteckningar; numera bl. (tillf.) ss. konkret anv. av 2. FortifOrdn. 1695, 6: 6. Smedman Kont. 7: 52 (1874).
2) övervakning, tillsyn, uppsikt; undersökning om ngt är riktigt; i sht numera ofta användt ss. vbalsbst. till KONTROLLERA; äv. konkretare, om åtgärd, förhållande o. d. som innebär övervakning osv. l. bestämmelse o. d. varigm övervakning osv. upprätthålles; äv. i mer l. mindre utvidgad l. bildl. anv. Stå under ständig kontroll. Arbetet utfördes under kontroll av chefen. PH 5: 3588 (1753). Ett lands Litteratur är kontrollen på dess bildning. Polyfem IV. 41: 1 (1811). Man (skall) aldrig kunna genom blotta kontroller förhindra regeringsmaktens missbruk. Nyblæus Statsm. 111 (1864). Handtverket stod under medeltiden under en ganska sträng kontroll. SvH 2: 28 (1904). En viss kontroll över utrikeshandeln. SvD(A) 1934, nr 64, s. 4. — jfr BRÄNNVINS-, CITAT-, EFTER-, FRÖ-, KASSA-, KÖTT-, PASS-, SJÄLV-, SMÖR-, STATS-KONTROLL m. fl. — särsk.
a) [efter motsv. anv. i eng.] övergående i bet.: bestämmanderätt, myndighet; (full) behärskning. Ha kontroll över sina rörelser, över sig själv. Ha bollen under kontroll, (i sht i fråga om fotboll) vara fullt herre över bollen. Trusternas kontroll över marknaden. SoS 1915, s. 76. Man har .. vida mera kontroll över fisken, om man är i höjd med densamma än (osv.). Hammarström Sportfiske 106 (1925). Så snart ett kritiskt läge inträder, förlora de socialdemokratiska fackföreningspamparna kontrollen över massorna. NDA(A) 1931, nr 129, s. 3.
b) i konkret anv.
α) tekn. anordning på maskin o. d. varigm man kan kontrollera dess drift; äv. ss. sammanfattande benämning på dylika anordningar. Polhem Test. 126 (1761). TT 1900, M. s. 9. Nerén (1930).
γ) plats där kontroll äger (l. kan äga) rum; kontrollstation. TurHb. 1: 40 (1894). Lo-Johansson LagH 168 (1928).
3) i lag föreskriven stämpel på arbeten av guld, silver o. platina (förr äv. tenn) varigm den metalliska kvaliteten (halten) betygas. PH 5: 3365 (1752). Blott sådant (dvs. minst trettonlödigt) silfver får stämplas med rigtiga kontroller. Berlin Lsb. 293 (1852). Fatab. 1914, s. 136.
-ANORDNING~020. konkret. —
-ARBETE~020, äv. ~200. —
-ASSISTENT. landt. (för ändamålet särskilt utbildad) person som är anställd av en kontrollförening för att i tur o. ordning besöka medlemmarnas ladugårdar o. där kontrollera kornas avkastning, foderförbrukning o. d. Handledning för kontrollassistenter. Hansson (1901; boktitel).
Ssg: kontrollassistent-kurs. för utbildning av kontrollassistenter. —
(2, 3) -AVGIFT~02 l. ~20. PH 6: 4817 (1758). För kontrollstämpelns åsättande skall erläggas kontrollavgift. SFS 1922, s. 768. —
-BOLAG~02 l. ~20. [jfr eng. holding company i samma bet.] nat.-ekon. bolag (moderbolag, dotterbolag) som innehar aktiemajoriteten i annat l. andra bolag o. kan kontrollera detta l. dessa. Sommarin EkonL 1: 125 (1915). —
-BYRÅ~02 l. ~20. jfr JUSTERINGS-BYRÅ. Kontroll-byrå öfver afgifter för tillverkning af bränvin och hvitbets-socker. SakregSFS 1825—74 (1876). —
-DIREKTÖR. (förr) titel för chefen för kontrollvärket under åren 1877—1910. BtRiksdP 1876, I. 1: nr 23, s. 11. —
-EFFEKT. (i fackspr.) jfr EFFEKT 6 c α. Bränvinsprofningsinstrumenten och öfriga kontrolleffekter. SFS 1887, nr 45, s. 15. —
-FÖRENING. förening bildad för kontroll av ngt; särsk. landt. om landtmannaförening bildad för kontroll av avkastningen av medlemmarnas kor (i senare tid äv. svinbesättningar). TT 1880, s. 167 (i fråga om kontroll av ångpannor). I maj 1898 trädde Hvilans kontrollförening .. i verksamhet. LAHT 1901, s. 184. —
-FÖRFATTNING. i sht jur. om författning som gäller kontrollen av guld, silver osv.; jfr KONTROLLERA a. PH 7: 5706 (1764). SFS 1918, s. 2439. —
-FÖRSÖK. (i sht i fackspr.) (vetenskapligt) försök (experiment) varigm ngt, i sht förut företaget försök, kontrolleras. Öhrvall Smaks. 78 (1889). —
-INRÄTTNING~020.
-INSPEKTOR~002. (förr) titel för kontrollerande tjänsteman vid kanal- o. vattenvärk. SFS 1893, nr 110, s. 2. SvStatskal. 1920, s. 483. —
-INSTRUMENT. —
-KONTOR. (kontroll- 1761 osv. kontrolls- 1752) särsk. dels (förr) om det 1752 inrättade kontrollvärket, dels om kontor som handhar en järnvägsförvaltnings uppbördskontroll, trafikräkenskaper o. d. PH 5: 3365 (1752). ReglTjSJ 1858, s. 59. —
-KRAN. tekn. kran som automatiskt reglerar tappningen. SFS 1901, Bih. nr 15, s. 2. Nerén BilB 2: 7 (1931). —
-LAMPA. tekn. elektrisk lampa som är förbunden med elektrisk maskin l. dyl. o. gm vilken dennas gång kan kontrolleras. TMatFysKemi 1922—23, s. 14. —
-LIKARE, r. l. m. (i fackspr.) särsk. om viktsats som användes på apotek till kontrollering av andra vikter. SFS 1878, nr 49, s. 2 (i fråga om likare för meter o. kilogram). 2NF 17: 1438 (1912). —
-LINJE. landtmät. linje som uppmätes l. avväges för kontrollering av förut skedd uppmätning l. avvägning. KrigVAH 1881, s. 133. —
-LÄSA, -ning. WoJ (1891). Efter målens föredragning verkställes kontrolläsning av desamma. SFS 1929, s. 178. —
-MANOMETER. tekn. Vid .. besigtningarna, kontrolleras fartygets manometrar genom jemförelse med besigtningsförrättningens kontrollmanometer. Frykholm Ångm. 137 (1881). —
-METOD. —
-MJÖLK. om mjölk kommande från ladugårdar som underkastats särskild kontroll i sht i fråga om förekomsten av tuberkulos. SD 1900, nr 285, s. 6. —
-MYNDIGHET ~002 l. ~200. särsk. konkret. De göromål, som .. skall tillkomma kontrollmyndigheten. TT 1895, Allm. s. 139. —
-MÅTT. särsk.
-MÄRKE. märke (t. ex. stämpel, stämplat metallstycke, nummerkort) som användes för kontroll l. legitimering. SAOL (1900, 1923). Fornv. 1928, s. 150. —
-MÄTA, -ning. SFS 1840, nr 27, s. 22 (i fråga om fartyg). (Sockerfabrikerna) kontrollmäta .. årligen den av de enskilda betodlarna besådda betarealen. TT 1927, Allm. s. 115. —
-ODLA, -ing. landt. särsk. i fråga om odling för att kontrollera om ett i handeln utbjudet utsäde utgöres av uppgiven sort. Kontrollodling af sädesvarieteter. LAHT 1889, s. 140. MeddStatFrökA 1935, s. 44. —
-OFFICER. mil. o. sjömil. officer som utövar kontroll över tillvärkning av krigsmateriell som beställts hos enskild leverantör; jfr BESIKTNINGS-OFFICER. SFS 1847, nr 17, s. 56. TT 1898, Allm. s. 59. —
-OMBUD ~02 l. ~20. särsk. adm. om överkontrollörs ombud vid skattepliktiga bryggerier. SFS 1923, s. 178. —
-OMRÅDE~020. LAHT 1901, s. 211 (i fråga om frökontroll; abstr.). särsk. om område där brännvinsbolag utövar individuell försäljningskontroll. SFS 1914, s. 764. —
-ORGAN. i sht adm. I stad utövas inseende över kommunalförvaltningen av magistraten, som sålunda kan betraktas såsom ett kontrollorgan. Hernberg Rättsh. 8 (1922). —
-PJÄS. (förr) artill. artilleripjäs avsedd för skjutprov; jfr TABELL-PJÄS. KrigVAT 1833, juni s. 15. SFS 1889, Bih. nr 63, s. 10. —
(2, 3) -SILVER. arbetssilver med en lagbestämd, kontrollerad lägsta halt finsilver av 0.830 (83 %). Bergklint MSam. 2: 461 (1792). Åkerman KemTechn. 1: 206 (1832). —
-SKJUTA, -ning. särsk. artill. i fråga om skjutning dels för att kontrollera nytillvärkad kanon, dels för att vid avståndsinskjutning fastställa om krevadernas lägen i förhållande till målet medgiva öppnande av värkningsskjutning. Hvarje pjes borde undergå prof- och kontrollskjutning. KrigVAH 1844, s. 186. —
-SKOTT. särsk. artill. jfr -SKJUTA. särsk. om skott avgivet för att kontrollera en under eldreglering erhållen gaffels (se d. o. 2 i) gränser. KrigVAH 1844, s. 185. HbFältartill. 10: 58 (1892). —
-STADGA, r. l. f. i sht jur. stadga angående kontroll av ngt, i sht av guld, silver osv.; jfr KONTROLLERA a. 1752 års kontrollstadga. PH 7: 4870 (1759). —
-STATION. om station, expedition o. d. som utövar viss kontroll. SFS 1838, nr 52, s. 4 (i fråga om telegrafering). Nautisk-meteorologiska byråns kontrollstationer. Därs. 1908, nr 148, s. 1. Kontrollstation för nautiska instrument. 2NF 36: 1158 (1924). —
-STYRELSE(N). adm. (fr. o. m. 1910) namn på ett centralt ämbetsvärk som utövar statens inseende över de accispliktiga näringarna, rusdrycksförsäljningen m. m., tidigare (1908—1909) i uttr. kontroll- och justeringsstyrelsen, ss. namn på ett centralt ämbetsvärk med vidsträcktare befogenhet, omfattande äv. justeringsväsendet. SFS 1907, nr 125, s. 1. Därs. 1909, nr 160, s. 1. —
(jfr 3) -STÄMPEL. (kontroll- 1752 osv. kontrolls- 1756) stämpel som åsättes ngt till betygande av att det är av viss kvalitet (jfr KONTROLLERA a) l. har undergått föreskriven behandling o. d. Kongl. Maj:ts .. Stadga, Angående En Controll-Stämpels sättjande på alt Guld, Silfver och Tenn, som hädanefter här i Riket varder arbetat. (1752; rubrik). Tobaksvara må förekomma till försäljning .. endast i originalförpackning, försedd .. med .. kontrollstämpel. SFS 1914, s. 1358.
(2, 3) -STÄMPLA, -ing. stämpla (ngt) med kontrollstämpel. PH 5: 3564 (1753). Kontrollstämpladt silverarbete. SFS 1912, s. 953. Fatab. 1927, s. 136.
-SYFTE. I kontrollsyfte. —
-SYSTEM. Det individuella kontrollsystemet vid försäljningen av rusdrycker (infört 1917). SvLitTidn. 1821, sp. 733. —
-UNDERSÖKNING~0020. Kemisk kontrollundersökning. —
-UR, n. [jfr t. kontrolluhr] klocka som är så konstruerad att den kan användas för att kontrollera t. ex. nattvakters l. fångvaktares tjänstgöring, arbetares ankomst till arbetslokalen m. m. UB 6: 238 (1874). Blomberg Överg. 8 (1915). —
-VÄGA, -ning. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 1, Bil. 6 b, Bil. D, s. 2. Kontrollväg edra (inköpta) varor! SvD(A) 1918, nr 264 B, s. 3. —
-VÄRK, n. särsk. i sg. best., om det ämbetsvärk (tidvis förenat med myntvärket) som 1752—1910 handhade kontroll av guld-, silver-, och tennarbeten. PH 5: 3366 (1752). —
B (†): KONTROLLS-KONTOR, -STÄMPEL, se A.
Avledn.: KONTROLLBAR, adj. (mindre br.) kontrollerbar. Palmblad Norige 172 (1846). Oljelund StortG 219 (1921).
Spoiler title
Spoiler content