SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1947  
NOPPRIG nop3rig2, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[jfr östsv. dial. nopprog, ävensom d. nopret; ytterst till stammen i NOPPA, sbst.2 — Jfr NOPPRA, sbst.]
1) = NOPPIG 1. Ett hvitt, nopprigt sticktyg. Berzelius Res. 97 (1818). Svart nopprig silkeshalsduk. WoL 243 (1885). Östergren (1933).
2) [jfr motsv. anv. i d.] om hud: (små)knottrig; jfr NOPPIG 2. Stundom kommer (på pingstmötena) tvätterskan eller strykerskan med ofta blekfeta kinder och nopprig hud. SvTidskr. 1926, s. 304.
Avledn.: NOPPRIGHET, r. l. f. till 1 o. 2. Östergren (1933).
Spoiler title
Spoiler content