publicerad: 2010
UMGÄLLA um3~jäl2a, förr äv. UNDGÄLLA l. OMGÄLLA, -gäller, -gällde, -gällt, -gälld (se för övr. GÄLDA, v.1). vbalsbst. -AN (†, Dähnert 92 (1746)), -ANDE, -ELSE (†, G1R 1: 82 (c. 1580), G1R 1: 85 (c. 1580)), -NING (†, Verelius 10 (1681), Lind 1: 635 (1749)); jfr UMGÄLD.
Ordformer
(om- 1526–1852. um- (vm-, wm-) 1526 osv. umb- 1696. un- (vn-) 1527–1686. und- (vnd-) 1523–c. 1755; se för. övr. GÄLDA, v.1)
Etymologi
[fsv. untgiälda, umgiälda; liksom fd. undgjalde, undgjælde (d. undgælde) av mlt. entgelden (t. entgelten), ssg av ent- (se ENT- resp. UND-) o. GÄLDA, v.1; formen med om- bildad gm anslutning till OM, prep. o. adv.]
1) bära följderna l. ta konsekvenserna av (ngt); betala l. sota för; särsk. med avs. på ngt som man är oskyldig till l. själv ej orsakat; äv.: lida för; särsk. dels med bestämning inledd av prep. med betecknande det vari följderna osv. består, dels i förb. med få; förr äv.: gottgöra l. kompensera; i sht förr äv. abs. (se b); förr äv. med obj. ersatt av förb. inledd av prep. för. G1R 5: 233 (1528). Ödet wet wäl hwad det gör… Stackare... det är wäl, at hon får omgälla sitt högmod här i lifwet. Dalin Vitt. II. 5: 128 (1738). Magnus .. anlade .. stämplingar til at bringa ur wägen sielfve Konung Inge, som således med sit lif måste omgälla sin orklöshet. Dalin Hist. 2: 66 (1750). (Pigorna) få .. alltid umgälla hennes vresiga lynne. Carlén Repr. 124 (1839). En inre känsla väcker menniskan tidigt till insigt deraf, att handlingar, som medför .. ingrepp uti andra individers ostridiga rättigheter .. förtjena att af den handlande på något sätt umgällas. Palmén JurHb. 41 (1859). Borgaren .. svor på att han aldrig tagit emot en skilling af honom, ock hotade, att han skulle få umgälla med kroppen för sina lögner. Landsm. V. 6: 81 (1885). Jag åt för mycket och jag slet för mycket kläder för åtta riksdaler om året. Och min fosterfar lät mig umgälla att han ångrade sig. Moberg Utvandr. 355 (1949). Palestinierna som så dyrt fått umgälla både tusen års judeförföljelser och sina egna misstag, som aldrig kan glömma morden 1948 eller lägerdecenniernas förnedring. Expressen 30/6 1991, s. 50. — särsk.
a) (†) med avs. på brottslig handling l. förseelse l. synd l. missgärning o. d.: sona l. gottgöra l. göra bot för; äv.: utstå straff för. Hwar som sadant medh fiinnes och beslagen warder, skall hafua förbrutit liiff och godz, och ingen annan skall thet vndgelle i någre mothe. SvTr. 4: 69 (1523). Wåre fädher haffua syndat .. och wij moste theras misgerningar vmgella. Klag. 5: 7 (Bib. 1541). Enligt (lagen) .. bör then Saltpettersjudare, som fördristat sig emot Förordningen .. umgälla sin otrohet med 15 par spö. PH 5: 3494 (1753; rättat efter orig.). Icke sällan fick den korta njutningen (av fågelfångst) umgällas med hårluggar och handplaggor. CFDahlgren 4: 142 (1831). Lögnaktiga uppgifter och vrängda framställningar till allmänhetens förvillande .. brottet umgälles med böter .. och skriften konfiskeras. SFS 1937, s. 105.
b) (numera mindre br.) i abs. anv. Konungh Erich bleff och honom ohuldh, / Ändoch medh honom fans ingen skuldh, / Doch moste han i galgan vmgelle. Hund E14 380 (1605). En rättfärdigh Gudh, at för än han wille, at Synden skulle blifwa ostraffat, wille han låta sin eghen Son betala, (eller) vmgälla. KyrkohÅ 1919, s. 56 (1643). Han tuggade denna bitterknopp: Icke teg han och tålde. Intränglingen skulle få umgälla. Moberg Rid 166 (1941).
c) (†) med indirekt personobj. Och du Junker! Du, som flickan tubbar och förför, / Skall umgälla mig hvad du gör. Envallsson Slått. 17 (1787). Dessa korta månader, en följd af friska skratt och klingande bjällror .. de umgälde den unge krigaren för det lif af mödor och arbete, som förestod. Lindqvist Dagsl. 2: 48 (1900). Hellström Malmros 219 (1931).
2) (†) fördra l. uthärda l. stå ut med (ngt); kunna bära; särsk. om lagöverträdare l. illgärningsman: (acceptera o.) underkasta sig (straff); särsk. dels i förb. med lida, dels antitetiskt, i förb. med njuta; äv. abs. Lijdh och vmgell som en goodh Jesu Christi stridzman. 2Tim. 2: 3 (NT 1526). Swenske och Tydzske sworo sich i förbund til hopa, at the skulle lijdha och vngella then ene med then andra ää hwad på komma kunde. OPetri Kr. 150 (c. 1540). (Av tron) kommer thå thet att hon rooliga lijder och wmgeller then bedröfvelse som henne påkomma kan. KOF I. 1: 191 (1575). (De i staden inflyttade) skola ock i lijka måtto med andre Borgare draga Stadzens Tunga, och niuta och vndgälla effter sin Ämbne och Nährig, hwadh en Borgare och Byemen effter Lagen ägnar och böhr. Widekindi G2A 218 (i handl. fr. 1614). Biuder then wåld, som förläningen innehafwer .. tå skal han .. lijdha och undgella hwad rätten medhgifwer. RA II. 2: 239 (1617). Om någon .. vågar eftergöra et sådant privilegieradt verktyg eller gods, undviker förbrytaren ej at umgelda de utsatta dryga viten (osv.). LBÄ 2–3: 71 (1797).
Spoiler title
Spoiler content