publicerad: 1952
PEL pe4l, l. PÄL pä4l, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Agrelius Arithm. 427 (1655) osv.), stundom, i sht ss. måttsord, äv. = (FörordnMåhlMåttVigt 29/5 1739, s. A 3 a, Falkman Mått 2: 27 (1885)); förr äv. PEGEL, sbst.2, l. PÄGEL, r. l. m.; pl. -glar.
Ordformer
(pegel 1781. pel (peel, pehl) c. 1635 osv. pägel c. 1710—1780. päl (pääl) 1677 osv.)
Etymologi
[sv. dial. pel, päl; jfr d. pægl (fd. pæl), nor. pel; av mlt. pegel l. lt. pegel, pägel (l. av icke anträffade (m)lt. dialektala sidoformer peil, pel o. d.); jfr mnl. pegel, peil(e) (holl. pegel, peil); samma ord som PEGEL, sbst.1 — Jfr PÅLE anm.]
1) (om ä. förh.) märke (bestående av en knapp l. nabb o. d.) på insidan av dryckeskärl l. våtvarumått; dels om vart särskilt av dylika på jämna avstånd över varandra anbragta märken för mätning l. angivande av höjden l. mängden av den i dryckeskärlet osv. befintliga vätskan, dels om dylikt märke anbragt ett stycke nedanför övre kanten i våtvarumått o. angivande hur högt måttet skulle fyllas för att innehålla den rätta mängden (o. sålunda avskiljande det där ovanför befintliga spillrummet). FörordnMåhlMåttVigt 29/5 1739, s. A 3 a. En .. silfverkanna, inuti försedd med så kallade ”pelar”. Lovén Folkl. 84 (1847). Fornv. 1933, s. 292 (på äldre kanna). särsk. närmande sig l. övergående i 2, i sådana uttr. som dricka efter pel, dricka så mycket som rymdes mellan två pelar, innan dryckeskärlet överlämnades till näste man, dricka pel om pel med ngn, när ngn druckit en till o. därvid druckit så mycket som rymdes mellan två pelar besvara denna artighet gm att själv dricka lika mycket ur dryckeskärlet; förr äv. bildl., i uttr. in till den sista pel, övergående i bet.: till sista droppen. Lucidor (SVS) 309 (1673; bildl.). Gumælius Bonde 87 (1828). Hyltén-Cavallius Vär. 2: 446 (1868).
2) (numera bl. ngn gg i fråga om ä. förh.) om den mängd (av öl o. d.) som rymdes mellan två pelar (i bet. 1); äv. om (i Sverige aldrig officiella) rymdmått för våta varor (särsk. om dylikt mått utgörande ungefär 2,2 deciliter); äv. om mängd (av dryck osv.) som motsvarar dylikt mått. Schroderus Dict. 88 (c. 1635). Qwickmått äre .. halffstop, peel, tridingen aff ett qwarter (osv.). Dens. Comenius 763 (1639). VetAH 1742, s. 50 (om föreslaget rymdmått utgörande 1/10 kanna). Vi borgade hvar sin pägel Guldbränvin. Kexél 2: 149 (1780). Den, som förmådde att tömma en pel (dvs. så mycket som rymdes mellan två pelar i ölkannan) i ett tag, hade stått profvet. Lovén Folkl. 84 (1847). Ännu i min ungdom var i Skåne den der, för mjölk och svagdricka m. m. begagnade rymdmåttsenheten pott indelad i 4 pel. Falkman Mått 2: 27 (1885). särsk. (†) mer l. mindre bildl., stundom liktydigt med: kalk (se KALK, sbst.1 I b β α'). Brobergen 112 (1708). (Världens barn) wämjas / Wid att smaka Christi Pel. Rydelius Vitt. 55 (1716). Hiortzberg YttDom. 41 (c. 1740, 1756).
Ssg (till 1): PEL- l. PÄL-STÅNKA, r. l. f. (päl- 1889) (mera tillf., om ä. förh.) (öl)stånka försedd med pelar. WoL 971 (1889).
Avledn.: PÄLA, v.1, l. PEGLA, v.2 (pegla 1708. päla 1801—1868) [jfr d. pægle (i bet. 2), nor. pele (i bet. 1), mlt. pegelen (i bet. 1), lt. pegeln, supa, mnl. o. holl. pegelen (i bet. 1). — Jfr pejla] (†) till 1.
1) sätta pel(ar) i (dryckeskärl o. d.); anträffat bl. i bild, med tanke på att pelen (pelarna) tjäna(r) att angiva måttet l. mängden av vad som skall drickas. Han har druckit här den Kalck, som Gud har peglat. Brobergen 231 (1708).
2) dricka så mycket som rymdes mellan två pelar (särsk. när ngn druckit en till o. därvid druckit just så mycket). Ödmann Hågk. 15 (1801; uppl. 1918). Hyltén-Cavallius Vär. 2: 446 (1868; om ä. förh.).
Spoiler title
Spoiler content