publicerad: 1953
PLÄTER plä4ter, r. l. m. ((†) n. Linderholm 1: 63 (1802)); best. -n; förr äv. PLÄTT, sbst.1, r. l. m. l. n.; best. -en.
Ordformer
(plaiter 1793—1847. plettre 1794. plät 1807 (i ssg)—1895 (i ssg). pläter 1803 osv. plätre 1802. plätt (ple-) 1772—1857. plätter 1816 (i ssg) —1832 (i ssg))
Etymologi
[jfr d. plet, holl. pleet; till eng. plate, eg.: platta (jfr PLATTA, sbst.2, PLÅT, sbst.1). Den nutida sv. formen pläter kan bero på direkt anslutning till SILVER l. kan ha uppkommit av eng. plated, pläterad, pläter-, använt ss. ssgsförled (jfr PLÄTEDBESLAG). — Jfr PLÄTERA]
1) föremål (i allm. plåt) av oädel (l. mindre ädel) metall (t. ex. koppar l. järn) som (på ena l. båda sidorna) är försett med ett lag av ädel (resp. ädlare) l. rostbeständig metall; eg. (o. vanl.) om (föremål av) plåt framställd gm intim hopfogning (hopvalsning) av plåtar av de olika metallerna; stundom äv. om föremål (plåt) som försetts med ett lag av ädlare material på galvanisk väg; stundom koll., om plätervaror. BoupptVäxjö 1794. ½ Dussin Bordknifar med gafflar af Pläter. Därs. 1803. Brickor i pläter. TurÅ 1916, s. 199. (På auktionskammaren) försäljes: Antik koppar, malm, pläter, servis- och dekorationsporslin. SDS 1948, nr 260, s. 2. jfr GULD-, SILVER-PLÄTER.
2) (i formen plät, plätt) [jfr d. plet i motsv. anv.; till eng. plate, möjl. gm förmedling av t. plätt] (†) koll.: tråd av oädel metall med ett överdrag av ädel metall. 1 St: Förelöpare namn och krona utj plett. KlädkamRSthm 1772, s. 277 (bet. icke fullt säker). jfr PLÄT-GULD, -SILVER samt SILVER-PLÄTT.
Ssgr (i allm. till 1): A (†): (2) PLÄT-GULD. koll.: tråd med guldöverdrag. KlädkamRSthm 1807, s. 274. —
-STAKE, se B.
B: PLÄTER-ARBETE~020. vanl. konkret. —
-SERVIS. särsk. om kaffe- l. teservis. —
D (†): PLÄTT-STAKE, se B.
Spoiler title
Spoiler content