SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
POLLEN pol4en, n. (Möller osv.) ((†) r. l. m. Björnståhl Resa 4: 88 (1782)); best. -et; pl. (om olika slag av frömjöl) = (Ymer 1941, s. 285).
Etymologi
[jfr t., eng. o. fr. pollen; av lat. pollen, mjöl, fint stoft, besläktat med PULVER]
bot. frömjöl. Möller PrincBot. 19 (1755). Ymer 1941, s. 285.
Ssgr (i fackspr., vanl. bot.): POLLEN-ANALYS. bestämning av sammansättningen hos det frömjöl som samlats o. konserverats i ett visst torv- l. gyttjelager o. d.; särsk. i fråga om en metod att bestämma åldern av ett torvlager o. dyl. o. däri befintliga fasta föremål (särsk. fornsaker) som grundar sig på förhållandet att florans sammansättning växlat under olika (förhistoriska) epoker o. att det i torvmarker o. d. bevarade frömjölet (av i sht skogsträd) återspeglar dessa växlingar. GeolFF 1916, s. 386.
-ANALYSERA. [till -analys] underkasta (ngt) pollenanalys. NFMånKr. 1938, s. 354.
-ANALYTISK. adj. till -analys. FoFl. 1923, s. 152.
-BLOMMA, r. l. f. blomma utan honung, men med näringsrika pollenkorn som samlas av insekter (vilka därvid åstadkomma pollination); motsatt: honungsblomma. Lindman NordFl. 3: 175 (1903).
-CELL. = -korn. BotN 1849, s. 133.
-CELLUL. (†) = -korn. Fries BotUtfl. 1: 274 (1843).
-DIAGRAM. diagram med pollenkurvor för en viss torvlagerföljd l. dyl. GeolFF 1916, s. 386.
-FLORA. sammanfattningen av de i ett visst torvlager l. dyl. befintliga pollenkornen (med särskild tanke på vilka växter, särsk. träd, som äro representerade). GeolFF 1916, s. 385.
-KAMMARE. hos vissa nakenfröiga växter: i fröämneskärnans övre del befintligt hålrum, där pollenet stannar o. varifrån pollenslangarna växa ut. Lundström Warming 229 (1882).
-KLUBBA, r. l. f. (tillf.) klubblik massa av sammanklibbade pollenkorn. Lindman NordFl. 3: 57 (1901).
-KORN. hanlig könscell från ståndarknapp, frömjölskorn. Hartman Fl. XLII (1832).
-KURVA. i pollendiagram: grafisk kurva som åskådliggör ett visst växtslags med djupet varierande procentuella andel i en torvlagerföljds (l. gyttjas o. d.) pollenmassor. GeolFF 1916, s. 386.
-LÄMNARE, r. l. m. i sht fruktodl. om fruktträd som får lämna pollen för befruktning av blommor på ett annat (självsterilt) träd. LAHT 1922, s. 237.
-MAGASIN. hos vissa arter av släktet Viola Lin.: vid sporrens mynning befintlig fördjupning, där frömjöl magasineras o. varifrån det bortföres av insekter. AHortBerg. II. 1: 11 (1897).
-MASSA. frömjölsmassa; särsk.: pollinium; i sht i pl. VetAH 1800, s. 135. Pollenmassornas (i torven) sammansättning. Fatab. 1934, s. 68.
-MODERCELL~102. i pollensäck: cell som gm delning ger upphov till pollenkorn. BotN 1881, s. 182.
-RÄGN. i luften svävande o. mot jordytan sakta fallande massor av frömjöl (från skogsträd). SydsvGeogrSÅb. 1926, s. 89.
-RÖR. (numera knappast br.) = -slang. BotN 1849, s. 133. 2NF 21: 949 (1914).
-SLANG. frömjölsslang. Areschoug LbBot. 275 (1863).
-SPEKTRUM. den (vid pollenanalys fastställda) procentuella fördelningen på olika växtslag av frömjölet i ett torvlager l. dyl. FoFl. 1923, s. 153.
-SÄCK.
2) i ståndarknapp: hålighet vari pollenkornen bildas. Lundström Warming 189 (1882).
Avledn. [i allm. med motsvarigheter i t., eng. o. fr.] (vanl. bot.): POLLENIN104, n. (Berzelius osv.) l. r. (Almström KemTekn. 2: 516 (1845) osv.). kem. Berzelius Kemi 4: 290 (1827). Pollenin är det ämne (i pollen) som återstår olöst efter behandling med vatten, alkohol, eter och kali. Berlin Farm. 1: 400 (1849).
POLLINATION1004, äv. 0104, r. l. f. överförande av frömjöl till ett l. flera pistillmärken (l. fröämnen); ngn gg liktydigt med: befruktning hos fanerogam(er). UpsLäkF 1869—70, s. 502. jfr insekt-, kors-, själv-pollination.
POLLINERA, v., -ing. överföra frömjöl till (en blomma, en pistill osv.). Att Empetrum .. kan pollineras af insekter. Lindman Fjellv. 35 (1887). jfr kors-, själv-pollinering.
POLLINIUM0400 l. 0302, n. i pollensäck hos vissa växter (särsk. orkidéer): (vaxartad, klubblik) massa av sammanklibbade pollenkorn. Lundström Warming 191 (1882).
Spoiler title
Spoiler content