publicerad: 1955
PULVER pul4ver, n.; best. pulvret (BOlavi 117 b (1578) osv.) ((†) pulveret IErici Colerus 1: 261 (c. 1645), PH 5: 2946 (1750)); pl. =; pl. best. pulvren (Sahlstedt (1773) osv.) l. pulverna (Engström Lif 17 (1903, 1907) osv.) ((†) pulveren BOlavi 134 b (1578)).
Ordformer
(pol- 1530—1849. pul- (pull-) 1521 (: puluermakare) osv.)
Etymologi
[fsv. pulver, polver; jfr d. pulver (fd. äv. polver), mlt. pulver, mnl. pulver, polver (holl. pulver, holl. dial. polver), mht. o. t. pulver; liksom fr. poudre, eng. powder, ytterst av lat. pulvis (gen. -eris; i senlat. äv. pulver, gen. -eris), stoft, damm, mull, aska, besläktat med pollen, fint mjöl (jfr POLLEN). — Jfr PUDER, PULVERISERA, PULVERULENT]
1) fast ämne som är fördelat i mycket små partiklar; dels om ämne som förekommer i naturen i sådan form, dels om ämne som erhållit sådan form gm bearbetning l. behandling; ofta i sådana uttr. som krossa l. stöta (ngt) till (förr äv. bråka i) pulver, fördela (ngt) i små partiklar gm krossning l. stötning. Tagh tigh specerij .. och reent rökilse .. Och stööt thet til puluer. 2Mos. 30: 36 (Bib. 1541). Molma .. (dvs.) Röta och bråka i pulver. Stiernhielm Vt. (1658, 1668). Kolet förekommer i flera olika former, dels som väl utbildade kristaller .., dels som ett finkristalliniskt pulver. Bolin OrgKem. 9 (1925). jfr ASBEST-, BLY-, BRUNSTENS-, DIAMANT-, FLINT-, GUMMI-, HARTS-, JÄRN-, KAKAO-, KALK-, KORK-, METALL-, MJÖL-, MUSKOT-, NICKEL-, NUGAT-, SPOR-, STEN-, TALK-, TVÅL-, VÄXT-, ÄGG-PULVER m. fl. särsk.
a) (†) aska. Tagh Paradisholt, Nägliker (m. m.) .., bren til pulwer. BOlavi 4 a (1578). Borg Luther 2: 854 (1753).
2) om pulver (i bet. 1) med tanke på att det är avsett för visst ändamål; särsk. om läkemedel (särsk. ss. lugnande l. smärtstillande medel). Pulver til purgatz åt hustrun och migh. JBureus (1604) i 3SAH 23: 153. Det pulvret, som nyttjas i proviantmagasinet att dermed söka fördrifva (råttor o. möss). Gynther Förf. 4: 626 (i handl. fr. 1751). De stodo .. i ett .. samtal om konsten att sova, nämnande alla marknadens pulver. Siwertz JoDr. 317 (1928). jfr AM-, ASTMA-, BAK-, BARN-, BLEKSOTS-, BRÖST-, CEMENTERINGS-, DESINFEKTIONS-, FRÄS-, GELÉ-, HJÄRT-, HUVUDVÄRKS-, HÄRD-, HÄST-, INSEKT-, KLI-, KNALL-, KRÄK-, KVARK-, LAXER-, LEMONAD-, LUKT-, LUT-, MAG-, MAGSYRE-, MAL-, NYS-, POLER-, PURGER-, SKUR-, SÖMN-, TVÄTT-PULVER m. fl. särsk.
a) om en dos av ett läkemedel i pulverform; i sht om sådan dos förpackad i ett sammanvikt papper. Et skrifvit papper, hvari pulfvren varit inväcklade. Kellgren (SVS) 1: 157 (1776). Ta du ett pulver till natten. Östergren (1935).
b) [jfr d. grønt pulver] (†) i uttr. gröna pulvret, om ett avföringsmedel (bestående av bl. a. pulveriserad lakritsrot o. sennablad), sammansatt lakritspulver. Bergman Lappk. 13 (1904).
c) (numera bl. arkaiserande, i anslutning till ä. öv. av HögaV 3: 6) om välluktande ämne. Allahanda Apothecares puluer. HögaV 3: 6 (Bib. 1541; Bib. 1917: alla slags köpmannakryddor). Fröding Guit. 13 (1891).
d) bildl.
α) (numera bl. tillf.) om ngt abstrakt (tillrättavisning, råd o. d.) som tjänar ss. läkemedel l. erinrar om ett läkemedel. PErici Musæus 3: Oo 3 b (1582). Mitt pulver emot pestilentien var thetta. Fruchta tig intet: ty jag hafver förlossat tig. Swedberg Lefv. 259 (1729).
β) [jfr a samt språkprovet fr. 1847 under PULVER-PAPPER] (†) om hopvikt brev l. biljett. Nu kommer hingstridaren med kungens lilla pulver, och jag skyndar mig att sluta. GAReuterholm (1796) i MoB 10: 53.
3) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.; eg. specialanv. av 2; krut var i ä. tid pulverformigt] (numera bl. ngn gg i arkaiserande stil) krut (i pulverform); äv. bildl. Mykit krutt och poluer. G1R 7: 459 (1530). I warande belägring wore .. 98,000 pund pulwer förbrukat utaf fienden. Spegel Dagb. 102 (1680). Göran, ja, det är pulver i den, men blir det vått, så fräser det bara. Strindberg SRidd. 40 (1908). jfr BÖSSE-, FÄNG-, MJÖL-PULVER.
(2) -BLANDNING. i sht farm.
-FORM. särsk. i uttr. i pulverform, i form av pulver; jfr form I 1. Silfver i pulverform. Rinman 1: 550 (1788). Fries Krutl. 50 (1869). —
(3) -HORN. [jfr dan. o. t. pulverhorn] (†) kruthorn; anträffat bl. i bildl. anv.; jfr krut-horn 2. Akta du ditt svarta pulverhorn till tryne, så jag inte tar det till en snusdosa! Bondeson Markn. 15 (1881). —
(2) -HÄXA, f. [jfr d. pulverheks, ä. t. pulverhure; eg. om kvinna som tillreder pulver med påstådd övernaturlig kraft] (med ålderdomlig prägel) om kvinna som anses vara trolldomskunnig, trollpacka; vanl. i utvidgad anv., ss. nedsättande benämning på ful o. illasinnad kvinna; ngn gg äv. (skämts.) om skälmsk ung kvinna; jfr häxa, sbst. 1 o. 2. Lagerström Westph. 15 (1737). Rusthållare-dottern var en rigtig pulverhexa, ful, fnasig i ansigtet (osv.). CFDahlgren 5: 51 (1832). Selander Keller Seldw. 1: 139 (1913; om ung kvinna). —
(2) -KAPSEL. kapsel för förvaring av pulver; numera bl. till 2 a, om kapsel bestående av ett vikt papper; jfr kapsel 1 (c α). (I ”medicinalkistan” finns bl. a.) 1 st. Pulverkapsel af horn. SamlFörfArméen 5: 634 (1856). VaruhbTulltaxa 1: 263 (1931). —
-KVARN. [y. fsv. pulverqvärn, krutkvarn]
1) till 1: kvarn vari ngt males till pulver. Lind (1749; under pulver-mühle); möjl. till 2. KommentSvFarm. 475 (1903).
-LAV. (†) bot.
1) laven Physcia pulverulenta (Schreb.) Hampe, dagglav. VetAH 1791, s. 302. Retzius FlOec. 375 (1806).
2) i pl. ss. sammanfattande benämning på pulverliknande skorplavar med dolda l. okända fruktkroppar, provisoriskt sammanförda under släktnamnet Lepraria Ach. EAcharius i VetAH 1794, s. 244. Dens. Lich. 5 (1798). —
-LIKNANDE, p. adj. —
(3) -MAKARE. [fsv. pulvermakare] (numera bl. i arkaiserande spr.) krutmakare. SthmSkotteb. 3: 183 (1521). Strindberg SRidd. 13 (1908). —
-METALLURGI. metall. om den gren av metallurgien som sysslar med att (gm pressning o. sintring) framställa föremål av pulverformigt material. JernkA 1935, s. 255.
(2) -MISSBRUK~02 l. ~20. missbruk av pulver ss. läkemedel. —
(2 a) -PAPPER. (numera bl. tillf.) vikt papper avsett för förvaring av en dos av ett pulver; jfr -kapsel. PH 11: 315 (1777). (Brevet) ser ut som ett pulverpapper. Wetterbergh Penning. 123 (1847). —
(3) -PUNG. [jfr t. pulverbeutel] (†) krutpung. Wikforss (1804; under pulverbeutel). Heinrich (1828). —
-SKORV. (i fackspr.) ett slags skorv på potatis, förorsakad av en svamp vars sporer bilda ett brunt pulver på de angripna ställena. Lindfors SjOdlVäxt. 23 (1927). —
(2) -SLÄCKARE, r. eldsläckningsapparat varmed pulverformigt släckningsmedel utsprutas över brandhärden. SvUppslB 4: 984 (1930). SDS 1948, nr 85, s. 8. —
-SVAMP. (†) (Lat.) Fungus pulverulentus irregularis maximus .. (sv.) Stoor ojemn Pulwer Swamp. Bromelius Chl. 33 (1694). —
-TORR. [jfr t. pulvertrocken] fullkomligt torr, kruttorr, snustorr. —
(2) -ÄTARE. om person som äter pulver ss. läkemedel; i sht om person som hemfallit åt missbruk av (stimulerande) pulver. Hälsov. 1913, s. 33. —
Spoiler title
Spoiler content