publicerad: 1954
POTPURRI pot1puri4 l. -pɯ-, äv. (numera bl. i Finl., i bet. 6) PURPURI, n. (Warg 672 (1755) osv.), äv. (numera bl. i Finl.) r. l. m. l. f. (Dalin Vitt. 4: 257 (c. 1740), Strindberg Utop. 181 (1885), Bergroth FinlSv. 69 (1916)); best. -et l. -t, ss. r. l. m. l. f. -n l. -en; pl. -er (PT 1791, nr 69, s. 3, osv.) ((†) potpourris Mankell Lb. 159 (1835); = (Topelius Dagb. 1: 36 (1833))).
Ordformer
(por- 1843. port- 1839. pot- c. 1740 osv. pott- 1773—1856. pour- c. 1760—1915. pourt- 1888. pous- 1745—47. pout- 1787—1791. pur- 1771—1949. pus- 1758. -peri (-ie) 1824—1874. -perin 1745—1758. -pery 1771. -porie 1787. -pourri (-r-, -ie) c. 1740 osv. -puri (-ie) 1773—1949. -purri 1805 osv.)
Etymologi
[jfr t. potpourri, eng. pot-pourri; av fr. pot pourri, maträtt av olika sorters (ofta lätt ankommet) kött, potpurri, av pot, kruka (se POTT, sbst.3), o. pourri, p. pf. av pourrir, ruttna, av lat. putrere, ruttna (se PUTRID); det fr. ordet är eg. en översättning av span. olla podrida]
1) (föga br.) kok. kötträtt bestående av en blandning av olika slags kött som kryddats o. kokats tillsammans med grönsaker o. d., ”olla podrida”. NF (1889). Östergren (1935).
2) (i sht förr) blandning av torkade välluktande blad av olika slag (i sht rosenblad o. lavendel), använd för att sprida en angenäm doft i boningsrum o. d. Dalin Vitt. 5: 324 (c. 1753). Hvar ånga från hans kärl, hvar kräkning grön och salt, / Beströs med purpuri och granris öfver alt. Bellman (BellmS) 5: 133 (1783). Simmons Jönsson 256 (1935). — särsk. (†) mer l. mindre bildl. Knorring Skizz. II. 1: 269 (1845). Kinder af persikans kadaverfärg der rosornas lefvande glöd förvandlats i pot-pourrins bruna som af torkadt blod. Strindberg Utop. 181 (1885).
3) (†) potpurrikruka. Svenskt Porcellaine, bestående af .. Groupper, Positurer och Potpourier. PT 1791, nr 69, s. 3. Sundén (1888).
4) i bildl. anv. av 1 l. 2: hopblandad massa; blandning av olika föremål l. uttalanden l. nyheter l. idéer l. intryck o. d.; litet av varje, smått o. gott; äv.: mischmasch, sammelsurium, ”röra”, kompott (se d. o. 2); numera bl. med anslutning till 5. Dalin Vitt. 4: 257 (c. 1740). Af den oordning hvarmed jag raspar ihop dessa skrifvelser kan du dömma om den potpourri som är i mitt hufvud. JGOxenstierna (1805) hos Lamm Oxenst. 383. Heimdall 1828, s. 3 (rubrik på notisavdelning). Efter ett vackert pyrotekniskt potpourri afslöts .. festen. SD(L) 1901, nr 71, s. 6. SvD(A) 1934, nr 76, s. 14.
5) [eg. specialanv. av 4] mus. musikstycke (för orkester l. för ett l. flera instrument) hopfogat av flera melodier från ett o. samma större värk (t. ex. en opera) l. från ett visst land l. av en viss kompositör l. tillhörande en viss musikalisk genre o. d. Potpurri på Straussvalser. Euterpe 1: 9 (1823). NDA(A) 1934, nr 108, s. 6. — jfr OPERETT-POTPURRI.
6) (i Finl.) (folk)dans i flera olika turer (t. ex. polonäs, vals, marsch o. d.), utförd av flera par o. med fyrsidig uppställning. Topelius Dagb. 1: 36 (1833). De av flera turer bestående danserna kadrilj, purpuri o. a. FolklEtnSt. 3: 245 (1922).
Ssgr (i allm. till 2, om ä. förh.): A: POTPURRI-BURK. (potpurri- 1773—1858. potpurris- 1745 —47) HusgKamRSthm 1745—47, s. 969. —
-KRUKA. (potpurri- 1771 osv. potpurris- 1758) [jfr d. potpourrikrukke, eng. pot-pourri jar] (i sht förr) (ofta konstnärligt utsmyckad) kruka av porslin l. glas o. d. med (oftast av hål genombrutet) lock för förvaring av torkade rosenblad o. d. HusgKamRSthm 1758, s. 374. Från de stora ostindiska potpourrikrukorna .. spred sig en svag doft af torkade törnrosor. Fahlcrantz Kyrkoh. 142 (1907). särsk. (†) bildl., om huvud l. hjärna. Vissa vittra hjernor äro riktigt Potpourrikrukor, fulla af de poetiska rosor och det lilla vettiga salt, hvaraf en behagelig dunst är hela nyttan. Thorild (SVS) 3: 147 (1792). —
(5) -MUSIK. —
(4) -SAMLING. (tillf.) litterär antologi innehållande värk (på vers o. prosa) av olika författare. 3SAH 51: 283 (1940). —
(5) -STYCKE. mus. —
B (†): POTPURRIS-BURK, -KRUKA, se A.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content