publicerad: 1954
PRÅMARE, m.; pl. =.
Ordformer
(prom- 1660. pråm- 1667—1889)
(†)
1) pråm (se d. o. 1); äv.: färja. (Godset bör icke lastas i) Lättare och Promare. Stiernman Riksd. 1403 (1660). Then 20. Januarii reeste Wij .. öfwer een löpande Elff eller Åå, medh Pråmare. Willman Resa 220 (1667).
![saob](/img/book_39.png)
Spoiler title
Spoiler content