publicerad: 1954
PRESIDENT pres1idän4t l. pre1-, m.||ig.; best. -en; pl. -er. Anm. I ä. nysv. förekom ngn gg (ss. sbst. i bet. 1 l. ss. latinskt p. pr. i motsv. bet.) det lat. præsidens (pre-). Laurentius Andree, erchedeken i Upsala, på erchebiscops sätes veghna presidens (vid kyrkomötet). RA I. 1: 118 (1529).
Ordformer
(pre- 1545 osv. pré- 1763—1817. præ- 1550—1762. prä- c. 1655—1827. -se- 1687. -si- 1545 osv.)
Etymologi
[jfr t. präsident, eng. president; av fr. président, av lat. præsidens (gen. -entis), p. pr. till præsidere (se PRESIDERA)]
1) (utom i a—d numera bl. om utländska l. internationella l. ä. sv. förh.) ordförande l. chef (vid möte resp. i förening l. akademi l. utskott l. kommission l. styrelse l. regering l. undervisningsanstalt o. d.), preses (se d. o. 1). Vthi thetta Möte war then helige Mannen Eugenius .. en Præsident och Föreståndare. Schroderus JMCr. 463 (1620). Præsident (vid kyrkomötet) skal wällias aff the andelige, som tijt kallade och komne äro. KOF II. 2: 298 (c. 1655). Præsident i Vetenskaps Academien för innevarande fierndels år (är) Herr Carl Linnæus. VetAH 1739 (före pagineringen). Presidenten för Röda korset i Amerika. SD(L) 1898, nr 337, s. 3. (Corey) var .. president i världens största trust. Sanden StålRom. 145 (1929). — jfr HEDERS-, KONSELJ-, MINISTER-, REGERINGS-, VICE-PRESIDENT m. fl. — särsk.
a) om ordförande (preses) i l. chef för domstol l. domkapitel l. ämbetsvärk (kollegium) o. d.; i fråga om nutida sv. förh. bl. om chefen för en hovrätt l. för kammarrätten. VgFmT II. 1: 32 (i handl. fr. 1545; i domkapitel). (I hovrätten) skal Drotzeten städze wara wår Præsident eller Domhafwande. Schmedeman Just. 137 (1614). Handels-Collegium består af een Præsident och een Bijsittare, begge af Rijksens Rådh, een vice Præsident och twenne Assessorer af Adell. RARP 8: 208 (1660). Liljecrona RiksdKul. 92 (1840; i krigskollegiet). SvStatskal. 1939, s. 148 (i kammarrätten). jfr HOVRÄTTS-, JUSTITIE-, KAMMAR-, KANSLI-, KRIGS-PRESIDENT m. fl.
b) om ordföranden i svenska handelskammaren (i London) för Storbritannien o. Irland. SvStatskal. 1939, s. 843.
2) (förr) i vissa städer: av Kungl. Maj:t förordnad borgmästare; var särskild av ett antal borgmästare som alternerade ss. ordförande i stadens råd. RP 5: 145 (1635). (Rikskanslern ansåg) att man inthet skulle hädan efter förordna Præsidenter i städerne, efter de tribuera sigh plus justo imperium. Därs. 9: 419 (1642). Stiernman Com. 3: 149 (1663). Dhe Städer, som hafwa Adels- och Frälsemän til Præsidenter och Borgmestare. Dens. Riksd. 1861 (1680). Heckscher SvEkonH 1: 368 (1936).
3) (titel för) statsöverhuvud i republik. NordAmerikanske Staterne, som hittils voterat angående tilsättande af en President för den nya Constitutionen, hafva beslutit at updraga detta ämbete åt General Washington. SP 1789, nr 104, s. 1. Louis Bonapartes väljande till republikens President. SkånP 1848, s. 409. Republiken Finlands president. SvDÅb. 17: 76 (1940).
Ssgr: A: PRESIDENT-BEFATTNING. (president- 1917 osv. presidents- 1889) särsk. till 1 a. Presidentsbefattningen i Svea hofrätt. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 232 (1889). —
(3) -ED. (president- 1931 osv. presidents- 1935) ed som president avlägger vid tillträdet av sin post. Bengtsson Linklater JuanAmer. 284 (1931). —
(1 a) -FÅTÖLJ. jfr -stol 1. Tronhimmeln över presidentfåtöljen (i Svea hovrätt). 3SAH LVI. 1: 35 (i handl. fr. c. 1894). —
(3) -KANDIDAT. (president- 1878 osv. presidents- 1935) jfr kandidat 1. NF 2: 1343 (1878). Republikanska partiets (i U. S. A.) presidentkandidat. SvD(B) 1952, nr 50, s. 6. —
(3) -KANDIDATUR. (president- 1935 osv. presidents- 1848—1935) jfr kandidatur 1. (Lamartine har meddelat) att han ingalunda afstår från Presidents-kandidaturen. SkånP 1848, s. 393. —
(1 a) -KONTOR(ET). (president- 1873 osv. presidents- 1773—1891) (under 1700-talet) i kanslikollegiet: kontor för handläggning av utrikesärenden; jfr presidents-expedition(en). CivInstr. 410 (1773). 3SAH 6: 141 (1891). —
(1 a, 3) -PAR(ET). (president- 1892 osv. presidents- 1935) om president o. hans maka. De Geer Minn. 1: 147 (1892). —
-PERIOD. (president- 1934—1946. presidents- 1883—1935) särsk. till 3: i statsförfattningen bestämd period för vilken president väljes; dylik period under vilken ngn är president. Wieselgren Bild. 505 (1883, 1889). SvDÅb. 23: 265 (1946). —
-SEKRETERARE. (president- 1719 osv. presidents- 1752—1950) särsk. (förr) till 1 a: tjänsteman som förestod presidentkontoret i kanslikollegiet. 2RARP I. 1: 119 (1719; bet. oviss). Rüdling 312 (1731). Staf PolisvSthm 145 (1950). —
-SKIFTE. särsk. till 3: ombyte av president. Presidentskiftet i Buenos Aires. AB 1890, nr 183, s. 4. —
-STOL. (president- 1754 osv. presidents- 1835—1935)
1) till 1 o. 1 a: särskild stol (fåtölj l. dyl.) för presidenten (ordföranden, preses); äv. mer l. mindre bildl., symboliserande befattning l. värdighet ss. president (ordförande, preses). HusgKamRSthm 1754—55, s. 519. Sir Henry Creswicke Rawlinson .. innehade 1875—78 presidentstolen i K. geografiska sällskapet (i England). 2NF 22: 1094 (1915). KansliH 1: 101 (1935).
2) (†) till 3; mer l. mindre bildl., symboliserande befattning l. värdighet som president. Andersson Verldsoms. 1: 162 (1853). Mac Mahons uppsättande på presidentstolen Wieselgren Bild. 505 (1883, 1889). —
-TID. (president- 1928 osv. presidents- 1935) särsk. till 3: (ngns) tid som president, tid varunder ngn är president. Under Lincolns presidenttid. Berg Almquist 298 (1928). —
Ssg: presidentvals-kampanj. jfr kampanj, sbst.2 3 a. (President) Roosevelt afböjde vid 1908 års presidentvalskampanj för egen del återval. 2NF 19: 1234 (1913). —
-VÄRDIGHET~002 l. ~200. (president- 1892 osv. presidents- 1804—1935) särsk. till 1 a o. 3, om värdigheten som president. Wikforss 2: 328 (1804). —
-ÄMBETE~020. (president- 1632 osv. presidents- 1746—1935) befattning(en) som president; särsk.
1) (i fackspr.) till 1 a. RP 2: 152 (1632; i Åbo hovrätt). SFS 1909, nr 139, s. 16 (i Svea hovrätt).
2) till 3. Svedelius Statsk. 4: 164 (1869). (Roosevelt) tillträdde presidentämbetet vid en tidpunkt .., då (osv.). SvDÅb. 23: 265 (1946).
B (†): PRESIDENTE-CHARGE, se C.
C (numera företrädesvis om ä. förh.): PRESIDENTS-BEFATTNING, se A. —
(1 a) -CHARGE. (presidente- 1667—1687. presidents- c. 1722) (†) presidentbefattning. Lillienstedt Vitt. 269 (1667). Præsidentz Chargen i Svea HofRätten. ÄSvBiogr. 1—6: 161 (c. 1722). —
(1 a) -DEPARTEMENT. (förr) i krigskollegiet: visst departement som väsentligen hade att i fråga om lantförsvaret behandla ärenden av det slag som det nu tillkommer försvarets kommandoexpedition att handlägga. InstrKrigsColl. 1805, § 7. SthmStCal. 1811, s. 8. KrigVAH 1843, s. 96 (om ä. förh.). —
-ED, se A. —
-KANDIDAT, -KANDIDATUR, -KONTOR(ET), -PAR(ET), -PERIOD, -SEKRETERARE, -STOL, -TID, -VAL, -VÄRDIGHET, -ÄMBETE, se A.
Avledn.: PRESIDENTINNA, f. (skrivet præ-. -ced- c. 1685. -sid- 1679—1680) [jfr t. präsidentin] (†) till 1 a: presidents maka. ConsAcAboP 4: 492 (1679). KKD 7: 195 (c. 1685). —
PRESIDENTSKA, f. (pre- 1734 osv. præ- 1731—1747. -sed- 1731. -sid- 1734 osv.)
1) (mera tillf., om utländska förh.) till 1: kvinnlig president. Bremer NVerld. 3: 427 (1854). Nuvarande presidentskan i Franska Kvinnornas Nationalråd. Gernandt-Claine Vag. 37 (1929).
2) till 1 a o. 3: presidents maka l. änka. Fru Præsedentskan Taube. HovförtärSthm 1731, s. 2431. Den nuvarande presidentskan (i U. S. A.), Ladyn i Vita huset. GHT 1940, nr 101 B, s. 3. —
PRESIDENTSKAP, n. (pre- 1711 osv. præ- 1617—1758. prä- 1788. -dentschap 1651. -dentskap 1617 osv. -dentzskap 1687) [jfr t. präsidentschaft]
I. förhållandet att vara l. tid varunder ngn är president; presidentbefattning, presidentämbete.
1) (om utländska förh.) till 1. Præsidentzskapet wijd Magdalenæ Collegio (i Oxford). OSPT 1687, nr 47, s. 7. Richert Irl. 158 (1925).
2) till 1 a. Thyselius HdlLärov. 1: 60 (1617). (Greve Wrede) behåller presidentskapet i commercio-collegium. Carl XII Bref 118 (1711). Wedberg 1HD 171 (1922).
4) till 3. Bauer Anecdot. 8: 290 (1818). Vid sitt tillträde till presidentskapet hälsades .. (Li Yuan Hung) med de vänligaste förväntningar, men (osv.). Andersson Drak. 198 (1926).
II. [efter eng. presidency, till president, guvernör] (förr) förvaltningsenhet i det engelska Indien. Brittiska Området (i Indien) .. delas i tre Presidentskaper. Regnér Begr. 1: 192 (1813). 2NF 36: 606 (1924).
Ssgr (särsk. till presidentskap I 4): presidentskaps-period. Coolidges nya presidentskapsperiod. 2NF 37: 792 (1925).
PRESIDENTUR1004 l. 01—, r. [jfr t. präsidentur]
2) till 3, = presidentskap I 4. Spångberg AHedin 98 (1925). Ett sätt att undvika problemet om en fjärde presidentur för Roosevelt. SvD(B) 1943, nr 248, s. 6. Expressen 1952, nr 89, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content