publicerad: 1934
JUSTITIE justit4sie, r. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr d. justits (sg. best. justitsen l., i sht förr, justitien), holl. justitie; av lat. justitia, rättvisa, rätt, till justus (se JUST, adj.). — Jfr JUSTIS]
1) (†) rättvisa, rätt. Schück VittA 1: 169 (i handl. fr. 1647). Wår och Wårt Ammiralitets Justitiarius, skal å Wåre wägnar hoos Wårt Ammiralitet och Siöfolck .. hafwa ett noga och grant inseende på Justitiens rätta och owilduge skeppande. Sjöart. 1685, s. 225. På det att de som funno sig derutinnan (dvs. i ovannämnda skrift) något rörde måtte niuta den justitien att sig deröfver förklara. Rudbeck Bref 326 (1688).
2) (numera, utom ss. första ssgsled, bl. ngn gg arkaistiskt i historisk framställning) rättsväsende; rättsskipning; vanl. i sg. best. RP 1: 116 (1628). Borgmästare öfver justitien (i Hfors). BtHforsH 3: 6 (1653); jfr JUSTITIE-BORGMÄSTARE. Att Häradzhöfdingen och boor i provincien och sitter sielf, icke låthandes administrera justitien genom substituter. RARP 9: 104 (1664). 28:de (april) förestältes honom hans skiälmsstycke, och Envojen hootade han wille lefwerera honom turkiska Iustitien i händer. KKD 5: 233 (1711). HH XXV. 2: 183 (1809). 2NF 10: 1322 (1909).
Ssgr (oftast till 2. Anm. I allm. torde första ssgsleden eg. utgöras av den lat. gen.-formen justitiæ; i ä. tid skrives ofta justitiæ-, stundom äv. justitiä-): JUSTITIE-ADMINISTRATION. (†) rättsförvaltning; rättsskipning. LReg. 170 (1624). Stiernman Com. 3: 147 (1663). —
-BETJÄNT; pl. -betjänte. (†) juridisk ämbets- l. tjänsteman; vanl. i pl. SColumbus Vitt. 246 (c. 1678). Botin Hem. 2: 177 (1756). —
-BORGMÄSTARE~0200. titel på den av borgmästarna som står i spetsen för rättegångsväsendet i stad som har mer än en (i regel två) borgmästare; i Sv. numera bl. i Göteborg. Justitiæ, Politie, Handels- och Embetes-Borgmästarne (i Sthm). Stiernman Com. 3: 1052 (1672). FFS 1896, nr 5, s. 8. Göteborgs magistrat består av en justitieborgmästare, en handels- och politieborgmästare och tio rådmän. SFS 1921, s. 2240. —
-DEPARTEMENT(ET). namn på det i Sv. sedan 1840 bestående statsdepartement som har att handlägga förvaltningsärenden vilka röra inseende över lagskipningen, domstolarna o. deras personal, fångvården o. tillämpning av tryckfrihetsordningen m. m., ävensom lagstiftningsärenden i allm. (med undantag av sådana som falla under annat departement); i Finl. förr om avdelning av senaten med motsv. uppgifter. SFS 1840, nr 14, s. 1. Den gamla senaten (i Finl.) .. bestod af ekonomie- och justitiedepartementet. NordT 1920, s. 383.
Ssg: justitiedepartements-ärende. ärende som faller under justitiedepartementet; numera vanl. med frånräknande av nådemål. SvT 1852, nr 14, s. 2. —
-DEPUTATION. riksdagsutskott under frihetstiden vilket hade att yttra sig över lagfrågor samt granska utkomna förordningar o. rådsprotokollen i justitieärenden (ävensom att avgiva utlåtanden angående enskildas besvär hos ständerna över justitierevisionens domar). 2RARP I. 2: 380 (1720). Därs. 4: 54 (1726). DA 1771, nr 148, s. 3. Hildebrand Statsförf. 557 (1896). SvRiksd. I. 6: 338 (1934). —
-DIVISION. (förr) avdelning inom kommerskollegium vilken hade att handlägga till detta kollegium hörande rättegångs- o. brottmål o. d. SthmStCal. 1772, s. 41. Ugglas SamlKBr. 2: 206 (1774). —
-EXPEDITION. (förr) mot det senare justitiedepartementet svarande avdelning av kanslikollegium; i Finl. om motsv. avdelning av senaten. HT 1924, s. 384 (1789). SFS 1841, nr 1, s. 8. FFS 1892, nr 30, s. 30. —
-FISKAL. (förr) vid kungl. generaltullstyrelsen anställd fiskal för rättegångsärenden. Hofcal. 1771, s. 59. SthmStCal. 1773, s. 43. —
-FÖRDELNING. (†) om nedre justitierevisionen; äv. om justitiedepartementet. SthmStCal. 1811, s. 3. SFS 1840, nr 42, s. 1. —
-HEMMAN. (förr) till boställe för domare l. annan juridisk ämbetsman anslaget hemman. PH 2: 1016 (1733). —
-KANSLER~20, äv. 010040. ombudsman för K. M:t (i Finl., sedan 1918, en av statsrådets lydamöter) under vilken stads- o. landsfiskaler lyda o. som har tillsyn över att lagar o. författningar iakttagas o. efterlevas samt att ämbets- o. tjänstemän fullgöra sina åligganden; ofta förkortat J. K.; tidigare i Sv. chef för justitierevisionen. PH 1: 109 (1719). Til Justitiä-Cantzler må Konungen nämna en Lagfaren, skicklig och oväldig Man, som i Domare-värf varit nyttjad. RF 1809, § 27. NordT 1920, s. 383.
-KOLLEGIUM. (förr) avdelning av Stockholms magistrat som under åren 1636—1849 hade tillsyn över rättegångsväsendet i staden o. som handlade frågor rörande bouppteckning, testamenten, arv, förmynderskap o. d. FörarbSvLag 4: 452 (1688). Lundin o. Strindberg GSthm 571 (1882). —
-KONSELJ. (förr) benämning (till 1909) på statsrådssammanträde för behandling av justitieärenden, vari justitieråd deltogo. Calonius Bref 19 (1794). Aldén Medb. 1: 24 (1884). Voro de deltagande statsråden (vid handläggning av justitieärenden) blott två, kallades ett sådant statsråd lilla justitiekonseljen; voro alla statsrådets medlemmar närvarande, hvilket fordrades, då justitieärendet rörde lagändring, benämndes det stora justitiekonseljen. 2NF 26: 1101 (1917). —
-MINISTER. (statsråd o.) chef för justitiedepartementet i ett land; i Sv. icke ss. officiell titel. SP 1792, nr 172, s. 3 (i fråga om franska förh.). Med Almqvist hade konseljen onekligen fått förstärkning af en effektiv justitieminister. De Geer Min. 2: 233 (1892).
-MORD. [efter t. justizmord] dömande o. avrättning av oskyldig (i sht av politiska skäl); äv. i utvidgad anv., om annan (sträng) bestraffning av person som senare visar sig hava varit oskyldig. Hygiea 1856, s. 608. Siwertz ResK 33 (1929). —
-MÅL. rättegångsmål; särsk. (förr) om viktigare sådant som blivit hänskjutet till K. Maj:ts avgörande. RARP 16: 299 (1697). Alle Justitiæ- och Executions-mål in civilibus & criminalibus, höra til Magistratens (i Falun) urskiljande, utslag och werkställande. Bergv. 1: 828 (1720). Uti Konungens Nedre Justitiä-Revision skola Justitiä-målen til föredragning i Högsta Domstolen beredas. RF 1809, § 24. SvRiksd. I. 7: 22 (1932). —
-OMBUDSMAN~102, äv. 0100302. riksdagens ombudsman för tillsyn över att lagar o. författningar efterlevas av civila (tidigare äv. militära) ämbets- o. tjänstemän; ofta förkortat J. O.; förr äv. om annan juridisk ombudsman. SthmHCal. 1762, s. 82 (om tjänstemän vid generaltullarrendesocieteten). Secreteraren vid Kongl. Krigs-Rätten i Arméen och Justitiä-Ombudsmannen vid Kongl. General Krigs-Commissariatet. IT 1791, nr 37, s. 3. RF 1809, § 100. Riksdagens justitieombudsman och riksdagens militieombudsman vare undantagna från justitiekanslerns tillsyn. SFS 1917, s. 1891. —
-OMBUDSMANNA-BEFATTNING. I samband med den nya regeringsformens antagande har (i Finl.) .. inrättats en justitieombudsmanna-befattning. NordT 1920, s. 383. Wedberg HD 169 (1922). —
-PLATS. [jfr JUSTIFIERA 4] (†) avrättningsplats. HSH 39: 294 (1644). Justitiæ Platsen på Södre mallm. BoupptSthm 4/12 1672. —
-PORTFÖLJ. (i sht vard.) oeg. o. bildl., om justitieministers ämbete. Richert var naturligtvis förnämste kandidaten för justitieportföljen. Liljecrona RiksdKul. 212 (1840). NF 2: 853 (1877). —
-PRESIDENT. (förr) preses i en domstol. Œdman Bahusl. 105 (1746; efter handl. fr. 1672). Sundelius NorrköpMinne 294 (1798). jfr: Högborne Greffwe Sweriges Rikes Drotz ok Öfuerst Justitiæ Præsident. Lucidor (1670) i 3Saml. 7: 45 (åsyftande P. Brahe d. y. ss. preses i justitierevisionen o. Svea hovrätt). —
-PROTOKOLL. statsrådsprotokoll över justitiedepartementets ärenden; numera vanl. bl. om protokoll över nådemål. Nyström Svedelius 1: 90 (1887). En afdelning (av konstitutionsutskottet) läser justitie-, justitiedepartements- och ecklesiastikprotokoll. Reuterskiöld Grundlag. 471 (1925). —
-PÄNNINGAR, pl. (†) stad l. domstol tillkommande bötesandelar. Hvar Rådman (i Eskilstuna) njuter i lön 45 a 50 dal. Silf:mt af Justitiæ-pengar. Hülphers SvStäd. 2: 78 (1783). —
-REVISION. urspr. (från 1670) om den del av riksrådet (l. om särskilda deputerade) som hade att ss. högsta instans handlägga justitieärenden (o. som 1789 ersattes av högsta domstolen); i senare tid (i icke officiellt spr.) om nedre justitierevisionen (se nedan) l. dess personal l. ämbetslokaler. Justitiæ-Revisionen är den yppersta och högsta domstolen i rijket. RARP 16: 298 (1697). RF 1720, § 17. Konungens Högste Domstol eller Justitie-Revision. SvCivKrigCal. 1791, s. 17. I justitierevisionen plägade mot slutet af året, då ljuspenningarna utföllo, tillställas på Blå porten en storartad sexa. De Geer Minn. 1: 60 (1892). Under riksdagen (1723) uppstod .. en praxis, som .. realiter gav ständerna en viss rätt att revidera justitierevisionens domar. SvRiksd. I. 5: 111 (1934). särsk. i uttr. Konungens l. Kungl. Maj:ts nedre justitierevision l. nedre justitierevisionen, benämning på ämbetsvärk som har att bereda förekommande mål till föredragning i högsta domstolen. Kongl. Maj:ts Nedre Justitie Revision. SvKrigCivCal. 1802, s. 2. RF 1809, § 24. Nedre justitierevisionen består av revisionssekreterarna såsom ledamöter och omfattar jämväl justitierevisionsexpeditionen. SFS 1921, s. 2331.
Ssgr: justitierevisions-deputerad, m. (förr) medlem av justitierevisionen. Kongl. May:tz Justitiæ Revisions Deputerade. Schmedeman Just. 1399 (1695; kanske två ord).
-expedition. Henel 1729 125 (1730). Justitierevisionsexpeditionen fördelas i kansliet och registratorskontoret. SFS 1921, s. 2331.
-RÅD. (titel tillkommande) medlem av högsta domstolen (i Sv. o. Finl.) l. före dennas inrättande (den ursprungliga) justitierevisionen (l. annan överdomstol). Wåre Dombhafwande och Justitiæ-Råd. Schmedeman Just. 299 (1655). HT 1890, s. 141 (1738). Konungens domsrätt skal updragas Tolf af Honom utnämnde lagkunnige Män, Sex Frelse och Sex Ofrelse. .. De kallas Justitiä-Råd och utgöra Konungens Högsta Domstol. RF 1809, § 17. (Finska senatens ”justitiedepartement”) har afskiljts till en högsta domstol med justitieråd som ledamöter. NordT 1920, s. 383. —
-RÅDMAN. (numera bl. i Finl.) bisittare i rådstugurätt; motsatt: politirådman. NDA 1861, nr 205, s. 2. FFS 1896, nr 5, s. 12. Göteborgs siste justitierådman afgår. SvD(A) 1917, nr 304, s. 5. SvStatskal. 1919, s. 370. FinlStatskal. 1925, s. 31. —
-SAK. jfr -MÅL, -ÄRENDE. RARP 9: 111 (1664). Henel 1729 4 (1730). Frey 1841, s. 118 (efter handl. fr. 1643). —
-SEKRETERARE. (i Finl.) viss tjänsteman i högsta domstolen. I Finland kallas tjänstemännen i högsta domstolen (äldre och yngre) justitiesekreterare (ungefär motsv. protokollssekreterare resp. revisionssekreterare). NordT 1920, s. 384. —
-SENATOR. (förr, i Finl.) ledamot av finska senatens justitiedepartement (högsta domstol). AB 1898, nr 131, s. 3. —
-STAT(EN).
1) sammanfattningen av rikets l. en viss korporations för rättsskipningens utövande anställda ämbets- o. tjänstemän. 2RARP I. 2: 219 (1720). Hofcal. 1813, s. 117. Svea hofrätt med derunder lydande justitiestat. BtRiksdP 1900, 2Hufvudtit. s. 5.
2) budget för justitiestaten i bet. 1; äv.: justitiedepartementets utgiftsstat. SD 1919, nr 44, s. 5. —
-STATSEXPEDITION~10102. (förr) expedition som (1840—1876) hade att biträda justitiestatsministern vid handläggningen av alla ärenden som icke berodde på Kungl. Maj:ts avgörande i statsrådet. SFS 1840, nr 42, s. 2. De Geer Minn. 1: 74 (1892). —
-STATSMINISTER~1020. (förr) från 1809 till 1876 benämning på det statsråd som var chef för justitiedepartementet (o. till 1840 ledamot av högsta domstolen). RF 1809, § 5. De Geer Minn. 1: 203 (1892). —
-VÄRK, n. (†) rättsväsende; rättsskipning; vanl. i sg. best. RP 3: 193 (1633). Drotzet ägde (under tiden efter Magnus Ladulås' regering) Justitiæ-verket och de inrikes ärendena å sin del, samt Marsken krigsväsendet. KrigVAH 1828, s. 330. Berzelius (1840) hos Trolle-Wachtmeister Ant. 2: 212. —
-VÄSENDE. (numera bl. ngn gg arkaiserande) rättsväsende; rättsskipning. RP 3: 240 (1633). Arnell Stadsl. 35 (1730; efter handl. fr. 1700). Om en sådan man är den rätte att presidera justitieväsendet i landet, torde .. kunna sättas i fråga. Liljecrona RiksdKul. 92 (1840). ASScF 18: 402 (1891). —
-ÄRENDE. jfr -MÅL, -SAK; särsk. (till 1909): ärende som skulle föredragas i statsrådet i närvaro av två statsråd vid justitiekonselj; numera vanl. bl. om nådemål (i motsättning till justitiedepartementsärende). DA 1771, nr 21, s. 3. Uti Konungens Nedre Justitierevision skola justitieärendena beredas till föredragning och afgörande i Högsta domstolen. SFS 1894, nr 24, s. 8. För justitiedepartementet förekomma två protokollsserier, en öfver s. k. justitieärenden och en öfver justitiedepartementsärenden. Reuterskiöld Grundlag. 19 (1924).
Spoiler title
Spoiler content