publicerad: 1954
Etymologi
[jfr nor. prute, nor. dial. pruta, pruta, kivas, göra invändningar; besläktat med mlt. proten, tala, prata, protelen, pladdra, lt. pröteln, sjuda, puttra, knorra, gräla, mnl. proten, pladdra, prata (holl. proten, preuten, brumma, muttra, knorra), mnl. protelen, prata, muttra, knorra (holl. protelen, preutelen, sjuda, mumla, knorra); jfr äv. d. prutte, pruta, i d. dial. äv.: knorra; av ljudhärmande urspr.; möjl. besläktat med PRATA, v.]
1) (numera bl. i den särsk. förb. PRUTA EMOT) ge uttryck åt sitt missnöje, knorra, knota, opponera (sig), göra invändningar; förr äv. tr.: opponera sig mot l. klandra (ngt). (Gymnasisterna) pruthadhe när dhee skulle haffwa sina Stutar. VDP 1675, s. 650. (En ung flicka kunde icke) understå sigh att Pruta wårt Beslut. 2Saml. 13: 33 (1687). Pruta ei at villigt lida / Hvad för straff tig faller på. Österling Lärops. 300 (1727). Runeberg 6: 79 (1862). — särsk.
a) i förb. med prep. emot l. mot o. därav styrt uttr.; i vissa fall möjl. att fatta ss. särsk. förb.; jfr c o. PRUTA EMOT. Börk Darius 43 (1688). Men Ach! Hwij willia Wij dock pruta / Moot det, som Himla-Guden giör. Brobergen 177 (1698, 1708). Skogman Eug. 1: 112 (1854; möjl. särsk. förb.). särsk. opers., i uttr. det prutar mot ngn av ngt, ngn hotas av ngt l. ansättes av ngt. Geisler Vitt. 358 (c. 1715).
b) i uttr. pruta på ngt (jfr 2, 4 b, 5 a), klaga på ngt, vara missnöjd med ngt. CupVen. A 4 b (1669). The (dvs. tjänare) icke förgäta att pruta på Maaten, / Om the ey städz finna så Kräsligt i Faten. Törnewall B 8 b (1694). Brobergen 224 (1708).
c) med anslutning till 5: göra invändningar av hövlighet, krusa; äv. i förb. med prep. emot o. därav styrt uttr. (möjl. att fatta ss. särsk. förb.; jfr a); jfr PRUTA EMOT. (Gyllenkrok) prutade mycket emot at taga de 10 Rd. Bark Bref 2: 181 (1707). Topelius Dagb. 2: 191 (1835).
2) (†) pocka l. yrka (på ngt); äv. tr. (se a, b). Annerstedt UUH Bih. 2: 180 (i handl. fr. 1675). VDAkt. 1677, nr 339. — särsk. tr.
a) i uttr. pruta ngt av ngn, pocka på att få ngt av ngn. (I sagesmannens bostad) hafwer Johan Falk begynt pruta ööl och wijn aff honom. ConsAcAboP 1: 26 (1641).
b) i uttr. pruta sig rätt till ngt, tilltvinga sig rätt till ngt. GvPaykull 32 (1814).
3) (†) kivas (med ngn om ngt), gräla, träta; äv. med obj. betecknande yttrande. VRP 1650, s. 497; jfr 4. Uthan några få ordh dhe sigh Emellan prutade togh Byggemestaren Jönss i håret och slogh honom i golfwit. Därs. 1674, s. 87. Förmantes alla med Wyrdnad .. den (dvs. nattvarden) at begå, ok ej på gången el(le)r där framme om Förträdet något pruta. OfferdalKArk. N I 1, s. 41 (1698). Widegren (1788: med er).
4) om köpare o. säljare: köpslå; numera företrädesvis om endera parten; om köpare: begära l. uppnå nedsättning av köpesumma, gm övertalning (söka) pressa ned priset på en vara; om säljare: erbjuda l. bevilja nedsättning av köpesumma, slå av på l. sätta ned priset på en vara; äv. i utvidgad anv., i fråga om andra förhandlingar angående ekonomiska angelägenheter (löner, anslag o. d.): påyrka l. åstadkomma nedsättning av ett ursprungligen nämnt belopp; äv. med obj., numera alltid betecknande storleken av den nedsättning som begäres l. uppnås osv. (jfr f, g); ss. vbalsbst. -ning äv. konkretare, om (försök att uppnå) nedsättning av ett vid en förhandling om ekonomiska angelägenheter urspr. nämnt belopp; ss. p. pr. äv. i mer l. mindre adjektivisk anv. Schroderus Dict. 246 (c. 1635). Der icke länge prutas, / Man kommer öfverens, och köpen hastigt slutas. Kolmodin QvSp. 2: 277 (1750). Misbjud aldrig i köp; dock må du skäliga pruta. Nicander GSann. 31 (1766). Ej köpslagades länge och ej afprutades mycket, / Hälften dock prutades strax. Runeberg (SVS) 3: 77 (1832). Den speciella prutande marknadsvältaligheten. Brunius Chesterton MannTorsd. 128 (1908). (Kraven på anslag) bli i allra högsta grad reducerade, innan de nå fram till riksdagen. Det är en enda serie avslag eller prutningar. Wigforss Riksbudg. 24 (1927). DN(A) 1951, nr 354, s. 11 (om säljare). — särsk.
a) i ordspråk(sliknande talesätt); förr särsk. i uttr. pruta när och betala väl o. d., om förhållandet att eftersträva största möjliga prisnedsättning vid köp, men sedan affären uppgjorts betala utan att göra svårigheter (jfr h). Pruta när, och betala väl. Lind (1749). Pruta nätt och betala rätt, gör bästa crediten. Rhodin Ordspr. 107 (1807). ”Det är herrns” — sa' Leja, när man prutade och missbjöd. Holmström Sa'han 26 (1876).
b) i uttr. pruta på ngt (jfr h o. 1 b, 2, 5 a).
α) i fråga om den vara l. det pris o. d. som köpslåendet gäller. Köparen (resp. säljaren) prutade (en krona) på tygstycket. Stagnell Banquer. 22 (1753). (Under medeltiden hade man icke) tillfälle att pruta på varorna, hvilkas pris voro af myndigheterna fastställda. Hildebrand Medelt. 1: 453 (1884). På flera punkter har handelsministern .. prutat på ämbetsverkens anslagsäskanden. VFl. 1935, s. 23.
β) (†) i fråga om storleken av den nedsättning av köpesumma som begäres av köpare. Han afyttrar .. (lagret) till kunder, som icke pruta på så mycket som en vitten en gång. Blanche Våln. 544 (1847).
c) (numera mindre br.) i uttr. pruta om ngt (jfr d slutet o. 3, 5), köpslå om ngt; äv.: pruta på ngt (jfr b α). Gosselman SAmer. 153 (1842). Jag (skall) försöka hugga det mästa jag kan, hur motbjudande det annars är mig att pruta om mina värs. Fröding Brev 248 (1895). Skildringen av hur ma chère mère (i Fredrika Bremers ”Grannarne”) prutar om priset på sin egen likkista. VerdS 188: 15 (1912).
d) i uttr. pruta med ngn, köpslå med ngn; i sht om köpare: (söka) förmå ngn att sätta ned priset; äv. (om anslagsbeviljande myndighet o. d.): snåla gentemot ngn, minska ngns förmåner; jfr e, h. Petreius Beskr. 5: 17 (1615). Hans Kungl. Höghet (har) själv behagat upplyfta mitt hopp med dessa .. orden: ”Jag vill göra Er godt och prutar ej med Er” (i fråga om pension). Schröderheim (1792) i 3SAH LII. 2: 578. Tavaststjerna Inföd. 58 (1887). — särsk. (mindre br.) i uttr. pruta med ngn om ngt, söka förmå ngn att gå med på en nedsättning av ngt. (Den persiske konungens ombud) besökte H. Envoyén ännu några gånger; men altid i det ärendet, at pruta med honom om dagliga underhållet. Kempe FabritiiL 137 (1762).
e) om säljare l. fordringsägare o. d., i uttr. låta pruta med sig (i sht förr äv. enbart pruta med sig), sätta ned pris l. fordran o. dyl. ss. en följd av köpares l. gäldenärs o. d. övertalningsförsök. Corylander LundDomk. 56 (i handl. fr. c. 1754). (Jag vill) nu återkomma till vårt konto igen, men du skall pruta med dig. Almqvist Amor. 170 (1822, 1839). Unionen inköpte af Frankrike under Napoleon I — som, i förbigående sagdt, dervid lät pruta ansenligt med sig — det nuvarande Louisiana. Kleen YDoodle 1: 22 (1902).
f) (†) i uttr. pruta köpet till ngt, gm köpslående (söka) uppnå en nedsättning av köpesumma till viss nivå; pruta ngt (dvs. en vara) till ngt, gm köpslående (söka) uppnå en nedsättning av priset på ngt till viss nivå. (En köpare bör) Ingalunda pruta köpet til ringare, än at Sälgaren .. må hafva sin skäliga vinning thervid. Lallerstedt Dygdel. 96 (1746). (Hon) prutade ett par manchetter till en tolfskilling. Knorring Skizz. II. 2: 87 (1845).
g) (†) i uttr. pruta köp l. pris, begära l. uppnå nedsättning av köpesumma, pruta; äv. i uttr. pruta nogaste köpet l. priset l. pruta bästa köpet, (söka) uppnå största möjliga nedsättning av köpesumma, pruta ned priset till det lägsta tänkbara; äv. i uttr. pruta sitt köp uppå ngt, pruta på ngt (jfr b α). Jag har prutat nogaste kjöpet. Lind (1749). Jag har prutat bästa köpet. Sahlstedt (1773). Att få pruta sitt kjöp på Torget uppå alla ätande och nötande varor. Johansson Noraskog 1: 72 (i handl. fr. 1785). Pruta köp. Weste (1807). Carlén Skuggsp. 2: 275 (1865: pruta pris). Pruta nogaste priset. Jungberg (1873).
h) (†) i uttr. pruta när l. noga l. på styvern, eftersträva största möjliga prisnedsättning, vara mån om varje tänkbar prisnedsättning (jfr a); särsk. i uttr. pruta noga l. på styvern med ngn, söka förmå ngn till största möjliga prisnedsättning. Pruta mycket när. Serenius C 3 a (1734). Pruta noga el. på styfvern med en. Weste (1807). Dalin (1855).
i) (†) i uttr. pruta för högt med ngt, begära ett alltför högt pris för ngt; jfr 2. Geisler BergzmLyckönsk. 19 (1719).
5) i bildl. anv. av 4: köpslå (jfr d. o. 2), ackordera l. underhandla (med ngn) för att uppnå vissa förmåner; äv. (o. numera vanl.) utan tanke på eftersträvade förmåner: göra minskningar l. eftergifter, reducera; stundom med obj. betecknande storleken av den minskning l. eftergift som göres; förr äv. i uttr. pruta njuggt om ngt, räkna snålt l. vara snål i fråga om ngt. Jag prutar icke ett enda ord. Gustaf II Adolf 140 (1617). (Gud vill lära oss) at man icke skal för niugt om timar pruta / Men mest see huruwäl man kan sit Arbet sluta. Spegel GW 32 (1685). Huru jag (dvs. en guvernant) prutade med friherrinnan (vid uppgörande av ett schema), bekom jag .. dubbelt så mycken biblisk historia. Almqvist AmH 1: 77 (1840). De hårresande skildringar om krigets ödeläggelser i eget land, som historieskrifvarne ofta bjuda på, tåla .. helt visst en prutning. Fahlbeck Ad. 1: 428 (1898). Swensson Willén 250 (1937). — särsk.
a) i uttr. pruta på ngt (jfr 1 b, 2).
α) i bildl. anv. av 4 b α: minska (på) ngt, jämka på ngt, göra eftergifter l. dagtinga i fråga om ngt. ConsAcAboP 4: 372 (1677). Det gamla talet om antikens kyla tål att pruta på. Rydberg RomD 43 (1877). Våra dagars .. på idealitetens fordringar prutande kristendom. GHT 1922, nr 186, s. 3.
β) (†) i bildl. anv. av 4 b β: spara in ngt, snåla på ngt, ta bort ngt. (Man har) sett .. (ortografer) med den yttersta karghet pruta på en vokal eller konsonant, fastän oemotsägligt nödvändig till ljudets uttryckande eller åtskiljande. Leopold (1824) i 2SAH 17: 132.
b) i bildl. anv. av 4 e, i uttr. låta pruta med sig, tillåta en jämkning l. ändring, låta tala med sig; ge efter, dagtinga. Sahlstedt (1773). (Den ortodoxa uppfattningen) låter min sann icke pruta med sig. Samtiden 1873, s. 409. Sörman Toto 19 (1929). jfr (†): Jag tror väl du låter pruta. Envallsson TalTafl. 31 (1782).
c) (mera tillf.) i uttr. pruta med ngt, minska ngt, jämka på ngt; förr äv.: vara ängsligt rädd om ngt. GFGyllenborg Vitt. 1: 113 (1762, 1795). (Sveriges gamla kungar) prutade icke med sitt eget lif. CFDahlgren 4: 150 (1831). När jag nu efteråt tänker på Storlien söker jag att pruta med min förtjusning. Heidenstam Tank. 216 (1899).
d) (†) i uttr. pruta ngn till ngt, gm övertalning l. krus skaffa ngn ngt. Det är möjligt, att (ambassadören) Stedingk förmått pruta honom (dvs. W. Schwerin) till audiens (hos ryska kejsarinnan). MoB 10: 9 (1795).
1) till 4 (b); om köpare: uppnå nedsättning av köpesumma (till viss nivå); om säljare: erbjuda l. bevilja nedsättning av köpesumma (till viss nivå); äv. i utvidgad anv., i fråga om förhandlingar angående ekonomiska angelägenheter: påyrka l. åstadkomma nedsättning av ett urspr. nämnt belopp; äv. med obj., numera vanl. betecknande (storleken av) den nedsättning som uppnås l. erbjudes osv.; ofta i förb. med prep. på o. sbst. betecknande det i fråga om vilket en nedsättning uppnås l. erbjudes osv. VDAkt. 1691, nr 162. (Ett anförande i statsutskottet) prutade af en hop på millionerna. Liljecrona RiksdKul. 250 (1840). (Formannen) lade an på att i mig värfva en passagerare. Som han tappert prutade af, vann han snart sitt ändamål. Snellman Tyskl. 30 (1842). särsk. (föga br.) med obj. betecknande ngt i fråga om vilket en nedsättning begäres l. beviljas: pruta ned (ngt från högre till lägre nivå). Sahlstedt (1773). Min fader .. prutade af en på den tiden så åtråvärd pjäs (dvs. en klocka) från mäktiga trettio riksdaler till den lumpna summan af två och femtio. Berg Krig. 73 (1915).
2) i bildl. anv. av 1 (motsv. pruta 5); särsk.: göra l. medge en minskning l. jämkning l. eftergift med (ngt); äv. abs. 2RARP 13: 575 (1743). När det gäller en människas egen välfärd, då är det ingen anledning .. att pruta af åt henne. Söderblom StundVäxl. 1: 136 (1909). särsk. i förb. med prep. på o. sbst. betecknande det i fråga om vilket en minskning l. jämkning l. eftergift göres l. medges. Geijer Brev 155 (1813). (Högerns) anhängare måste .. ofta .. pruta af på kristendomens fordringar. SvTidskr. 1893, s. 610. Under de gångna tio åren hade hon inte prutat av en hårsmån på sin oppositionella natur. Aronson Medalj. 50 (1935). —
PRUTA BORT10 4. (utom i Finl. bl. tillf.) till 5, = pruta av 2. Cygnæus 11: 342 (1856). Dens. 5: 178 (1866). jfr bortpruta. —
PRUTA EMOT10 04 l. MOT4.
1) (numera föga br.) till 1 (a): opponera sig, göra svårigheter l. invändningar, sträva emot, sätta sig emot; jfr pruta 1 a. Nordberg C12 2: 6 (1740). Det hjälpte icke att pruta emot. Hagström Herdam. 4: 203 (1901). Östergren (1935). särsk. till 1 c. (Greven) täcktes hedra mig med att dricka brorskål. Jag prutade väl litet emot i början af höflighet. Wetterstedt Mut. 202 (1832).
2) (föga br.) till 1 (a), i uttr. det prutar emot, det bär emot (att göra ngt). Det prutar emot att anta tillbudet. Östergren (1935).
3) (tillf.) till 4, om köpare: göra anbud som är lägre än ett av säljaren nämnt pris; pruta. En gammal bruntorkad hexa .. begärde fem francs för denna lyxartikel, men jag prutade emot och bjöd .. bara tre. Lundgren MålAnt. 3: 28 (1873). —
PRUTA IN. (†) till 4: spara in l. snåla in (ngt på ngt). Du (dvs. arbetsgivaren) prutar in allt hvad du kan på .. (tjänarnas) arfvoden. Sjöberg SthmHeml. 294 (1844). —
1) till 4.
a) med obj. betecknande (ett urspr. nämnt pris för) vara o. d. som är föremål för köpslående l. ett urspr. nämnt belopp l. anslag o. d. som är föremål för förhandlingar: uppnå l. bevilja l. åstadkomma en nedsättning (till viss nivå l. med visst belopp) av priset på (vara o. d.) l. av storleken av (pris l. belopp l. anslag o. d.). Riksdagen prutade ned anslaget till 20.000 kr. Almqvist Amor. XII (1839). Också visste fru Klara .. att hyran .. i nödfall säkert kunde prutas ned med ett par tior. Geijerstam LycklMänn. 80 (1899).
b) med obj. betecknande storleken av en nedsättning av ett urspr. nämnt pris l. belopp l. anslag o. d. som är föremål för köpslående l. förhandlingar: uppnå l. bevilja l. åstadkomma en nedsättning med (ngt); vanl. i förb. med prep. på o. sbst. betecknande vara o. d. i fråga om vars pris en nedsättning uppnås l. beviljas osv. KATavaststjerna (1893) hos Söderhjelm Tavaststj. 235. Jag tror nästan, att han prutade ned ett par piaster på priset (för en ring). Ramberg Svarta 27 (1911).
c) (numera knappast br.) med obj. betecknande person: förmå (ngn) att sätta ned ett urspr. nämnt pris med (visst belopp); äv. refl., i uttr. låta pruta ned sig, sätta ned begärt pris (till viss nivå) ss. en följd av köpares övertalningsförsök. Hon lät utan svårighet pruta ned sig till en skilling. Almqvist Grimst. 4 (1839). (Anders) prutade ned honom fem riksdaler i handeln. Dens. Lad. 16 (1840).
PRUTA SIG TILL10 0 4.
1) (†) till 2: tilltvinga sig (ngt). (Klockaren) må ej taxera någon, pruta eller snåla sig til något af den fattiga. PH 5: 3127 (1751).
3) i utvidgad l. bildl. anv. av 2 (motsv. pruta 5): uppnå (ngt) gm övertalning l. knep. Calonius Bref 13 (1794). I sjelfva verket lyckades .. (rikskanslern gm att förtiga de nya föreskrifterna) pruta sig till några medgifter utöfver det redan beviljade. IllSvH 4: 317 (1880).
-MÅN, r. l. m.
1) om belopp som (av säljare l. av den som begär ett anslag l. framlägger ett förslag i en ekonomisk angelägenhet o. d.) lägges till det skäliga med tanke på kommande prutning; (möjlighet till) nedprutning av ett (vid köp o. d.) urspr. nämnt belopp; jfr mån, sbst.1 11. Lämna prutmån. Posten 1768, s. 96.
2) i mer l. mindre bildl. anv. av 1; särsk.: (möjlighet till) nedsättning l. minskning l. eftergift (i sht i fråga om fordringar o. d.). Atterbom SDikt. 1: 201 (1809, 1837). Huru den disciplin, den allvarsamme rektorn utan prutmån fordrade, hos lärjungarna vardt en villig vana. ÅbSvUndH LIX. 2: 150 (1872). Detta var .. en sanning med prutmån. Sjöberg Träblås. 89 (1938). särsk.
a) i uttr. ta till (ngt) med prutmån (förr äv. taga till ngt i stark prutmån), ta till (ngt) i överkant l. med vid marginal (så att det tål en minskning); förr äv. i uttr. framställa fordringar i stark prutmån, framställa fordringar som äro tilltagna i överkant (så att de tåla en minskning). Fordringar, tilltagne i stark prutmån. Topelius Fält. 2: 86 (1856). Så framstäldes (vid fredsunderhandlingarna) fordringarna på båda sidor i stark prutmån. Dens. Planet. 3: 48 (1889). (Många se i förslagen) en önskan hos Mussolini att ta till med prutmån. SvD(A) 1935, nr 344, s. 7.
b) (numera föga br.) i uttr. lida prutmån, undergå minskning. Svedelius i 2SAH 54: 330 (1878). Hvad angår tjenarne fordomdags, öfver hvilkas förtjenster man nu för tiden ofta hör så mycket lofprisande, så synes detta .. böra lida ej obetydlig prutmån. SDS 1886, nr 36, s. 2. —
-PÄNNINGAR, pl. (†) om ett gm prutning insparat belopp (vilket den som gjort uppköp för annans räkning behåller för egen del). Prutpenningar, eller thet pigor kunna hafva vid inkjöp på torget, när the pruta af något. Lind (1749; under schwentzelpfenninge). Dalin (1855). —
-SYSTEM. Prispolitiken är öppen och fast och prutsystemet är därför en okänd företeelse inom varuhuset. HandInd. 936 (1927).
B: PRUTNINGS-FÖRSÖK. försök att pruta ned köpesumma, anslag o. d. Jensen Mickiewicz Tad. 257 (1898). —
-MÅN, r. l. m. (föga br.) prutmån. Crusenstolpe CJ III. 1: 195 (1846; bildl.). Numers Dram. 1: 45 (1892).
Avledn.: PRUTSAM, adj.
1) (†) till 1: motsträvig, ogin; särsk. i uttr. vara prutsam i ngt, vara l. visa sig ogin i fråga om ngt. Hvarföre är man då prutsam i denna deras begäran (dvs. fem städers begäran om stapelrättighet), som dock i sig sjelf betyder nästan ingenting? Chydenius 110 (1765). Tegnér (WB) 9: 47 (1840).
2) (numera knappast br.) till 4: som gärna vill pruta (vid affärer), snål. Schroderus Comenius d 3 a (1639). Vizirerne (som skulle sörja för de resandes traktering) .. voro alt för prutsame. Kempe FabritiiL 137 (1762). Björkman (1889).
3) (†) bildl.: småaktig; äv. i uttr. vara prutsam om ngt, vara ängsligt mån om ngt; jfr pruta 5 c. Hvarföre velen I vara så prutsam om en så ringa ting (dvs. rangen). Lagerström PolKannstöp. 76 (1729). Weste (1807).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content