SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1961  
RÅSKA, f.; best. -an.
Etymologi
[sannol. avledn. av RÅ, adj., formellt motsv. sv. dial. (Finl.) råska, ngt rått l. okokt, rå smak. — Jfr ROXNE]
(†) fuktighet i jorden. Broddwältar någon sin Åker sedan Säden om Wårtijdh vpgångin är, tå håller råskan sigh bätre wijdh roten. IErici Colerus 1: 96 (c. 1645).
Spoiler title
Spoiler content