publicerad: 1956
REDUCERA re1dɯse4ra l. red1-, l. -us-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade ((†) pr. sg. -er Aurelius Räkn. M 3 b (1633); ipf. -te Aspelin Stenbäck 95 (i handl. fr. 1834); sup. -t Porthan BrSamt. 1: 82 (1783)). vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr REDUKTION.
Ordformer
(-doucera 1809. -ducera (-dus(s)-) 1621 osv.)
Etymologi
[jfr t. reduzieren; av lat. reducere, draga l. föra tillbaka, återföra, inskränka m. m., av re-, tillbaka, åter (se RE-), o. ducere, draga, leda, föra m. m., sannol. etymologiskt identiskt med got. tiuhan, draga (jfr TÅGA, v., TÖJA); jfr äv. (särsk. med avs. på bet.-utvecklingen) fr. réduire o. eng. reduce. — Jfr DUSCH, EDUCERA, PRODUCERA, REDUCIBEL, REDUIT, REDUKTAS, REDUKTIBEL m. fl.]
1) (numera knappast br.) med. med avs. på kroppsdel: återföra (i rätt läge), reponera; förr äv. i uttr. reducera (ben) i situation, återföra (ben) i rätt läge. Äro sår af skärande verktyg, reduceras benet i situation .. (o.) labia vulneris sammanfogas. Martin Bensj. 36 (1782). Wernstedt (1951).
2) (†) flytta (ngt) tillbaka i tiden. (Jag önskar, att) de .. til afskaffande anmälte 17 Helgedagar reduceras til föregående Sön- eller Högtidsdagar, och deras Evangelier, jämte de vanliga Sön- och Högtidsdags-Evangelierne då upläsas. DA 1771, nr 78, s. 2.
3) återföra l. återställa (ngt till ett visst, tidigare l. ursprungligare l. enklare tillstånd); numera bl. (i sht i vetenskapligt fackspr., särsk. filos.) oeg., i fråga om (ofta tankemässigt) återförande l. hänförande l. överförande av ngt till en viss (enklare) form l. indelning l. formel o. d. (jfr 8, 9) l. i fråga om härledande av ngt från ngt o. d.; särsk. i uttr. reducera ngt till, äv. på l. i (i sht förr äv. inom) ngt, återföra l. hänföra ngt till ngt, stundom: föra tillbaka ngt på ngt; stundom närmande sig l. övergående i 5. (Städernas deputerade) begärte att Rijkzdalern och Ducaten motte sättjas och reduceras till een billig tax. RP 1: 174 (1629); jfr 5 c. RARP 7: 52 (1660). Innan vårt sinne och våra seder blifvit .. reducerade til deras Enkelhet. DA 1771, nr 25, s. 3. Biberg 3: 327 (c. 1823: innom). Då Aristoteles kallade de 2 sednare (syllogistiska) figurerna hybrida .., tolkades detta af Scholastikerna så, att de, för att gifva full visshet, behöfde ”reduceras” till 1:sta. Ribbing Log. 26 (1870). Några språk, hvilkas feminina -a tills vidare icke af oss kan reduceras till någon äldre form. Tegnér i 3SAH 6: 344 (1891). Larsson Stud. 64 (1899: i). Den kritiska idealismen, som rent kunskapsteoretiskt reducerat det yttre på det inre. Böök Tegnér 47 (1917). — särsk.
a) (†) med avs. på skrift, i uttr. reducera ngt till ngt, omarbeta l. överföra ngt till ngt; äv. (närmande sig 9 a) med avs. på kontrakt o. d., i sådana uttr. som reducera ngt på (visst slags mynt o. d.), överföra l. omändra ngt till att grunda sig på l. gälla (visst slags mynt osv.); äv. med avs. på figur, i uttr. reducera ngt på ngt, överföra l. förenkla ngt till ngt; jfr 5. Wij .. wele, at the förre giorde Contracter hijt och på then foot i Myntet (som bestämts i förordningen) effter handen reduceras skole. Stiernman Com. 2: 324 (1641). (Jag) tog .. mig före att reducera .. Davids psaltare till vissa psalmer under sina värdiga melodier. Kurck Lefn. 202 (1705). En styliserad blomma .. är en på arkitektonisk regelmässighet och symmetri reducerad blomma, sådan som den egnar sig för ornamentik. Ljunggren Est. 2: 257 (1860).
b) (†) med avs. på ämne för framställning o. d., i uttr. reducera ngt i ngt, på förenklat l. schematiskt sätt indela ngt i ngt. Att .. någorlunda få en sisteme, reducerar jag .. (G. III:s) lefnad i 3 Epoquer. BrinkmArch. 2: 445 (1794).
c) (†) med. i pass. med intr. bet., om näringsämnen o. d. i kroppen: nedbrytas l. förbrännas; jfr 8. Den inre verksamhet, hvarigenom .. organismens materiella substrat reduceras och till excrement förvandlas. Hwasser Feb. 1: 74 (1840).
d) (†) i utvidgad anv., med avs. på person, i uttr. reducera ngn tillbaka till ngt, i en lärokurs låta ngn vända tillbaka till ngt som han tidigare studerat l. gått igenom. Vi (dvs. informatorns lärjungar) äro nu reducerade tillbakars till Cicero. Tersmeden Mem. 1: 24 (c. 1780); möjl. särsk. förb.
4) återkalla l. indraga l. införliva o. d.
a) [jfr 3] hist. med avs. på gods l. räntor o. d. som avsöndrats (gm donation l. förpantning o. d.) från kronan: återföra l. återställa l. återkalla l. indraga (till kronan); stundom äv. (med avs. på gods o. d. som kommit under frälse): (återbörda till annan ägare än kronan o.) överföra (till skatte); stundom äv. i utvidgad anv., med avs. på gods o. d. som tidigare icke tillhört kronan: indraga, konfiskera. RARP V. 2: 61 (1655). Qvarnen var reducerat till Cronan aff Kongl. Reductions Collegio. Rudbeck Bref 70 (1670). Vid indelningen blefvo de reducerade Säterierne icke refvade och skattlagde. 2RARP 5: 311 (1727). Så .. reducerades i .. Vesterås län .. (under drottning Margareta) öfver 500 .. lägenheter från frälse till skatte. NF 13: 791 (1889). (Henrik VIII) reducerade genom parlamentet .., till sin egen och hofadelns ekonomiska förmån, klostergodsen i riket. 2NF 11: 438 (1909). (År) 1660—72 reducerades .. en årlig ränta av 34,000 dal. smt. SvUppslB 22: 610 (1935). jfr (†): Öfwersten Falckenberg skall ha i sinnet reducera dhe Acad. bönder (dvs. räntorna av dessa bönders hemman) som ähro donerade anno 1668. ConsAcAboP 4: 445 (1678); jfr BONDE 1 d. jfr O-REDUCERAD.
b) (numera knappast br.) med avs. på ämbete, befattning, institution, ekonomisk förmån o. d.: indraga (se d. o. 5 d); förr äv. med avs. på konkret sak: avskaffa; stundom svårt att skilja från a. Dhet Reducerade Gestningz wederlaget. Schück VittA 2: 115 (i handl. fr. 1668); jfr a. LReg. 289 (1679). Det Reducerade Stats Liveriet. KlädkamRSthm 1752 A, s. 390. De tvenne assessorstjensterne kunde vid deras frånfälle, som dem innehade, reduceras. Schück VittA 5: 317 (i handl. fr. 1776). (Han) blef .. pastor vid ett småländskt reg(e)m(en)te .. som sedan reducerades. Cavallin Herdam. 5: 345 (1858). Säterifriheten på .. häradshöfding Sundbergs säteri Hof som blifvit reducerad, emedan Sundberg ej varit adelsman. 2RA 3: 624 (1917; i referat av handl. fr. 1734). jfr (†): A:o 1720. Blef hästarna reducerade för Regementet, i Jan. månadh. KKD 7: 255 (1723).
c) (†) med avs. på annexförsamling, i uttr. reducera till ngt, införliva med ngt. VDAkt. 1784, nr 526.
5) [jfr 3] (för)minska l. inskränka (se d. o. 3, 4) l. nedbringa (ngt) o. d.; nedsätta (ngt); äv. dels med obj. betecknande personal l. kår o. d.: minska l. inskränka med hänsyn till antal l. omfattning o. d., dels med obj. betecknande person (se f, g, h α); äv. (med abstr. obj.): förringa (ngt), nedsätta värdet l. betydelsen av (ngt); ofta i uttr. reducera ngt till ngt; äv. i pass. med intr. bet.; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.; stundom svårt att skilja från 3. Varorna säljas till reducerat pris. Vinsten reducerades till ett minimum. När (ämbetsmanna)-Staten blifver således reducerad kunna medlen besparas .. (o.) Stadsens skulder betalas. HSH 6: 103 (1658). Låt vara att man för att .. göra vetenskapen fullkomligt praktisk, reducerar den till blott beskrifning på facta. Geijer I. 5: 94 (1811). Så reduceras buskar och träd i arctiska regioner till möjligast minsta dimensioner. Agardh LinnéArt. 71 (1885). Han reducerar lofordet till måttliga proportioner. Wisén i 3SAH 4: 330 (1889). Reducera ngns förtjänster. Auerbach (1913). Bouleau Mauriac MotHav. 38 (1946). — jfr LÖNE-, RUSTNINGS-REDUCERING o. OREDUCERAD. — särsk.
a) (i fackspr.) förminska (figur o. d. i viss proportion), framställa (ngt) i förminskad skala; särsk. i fråga om överföring i förminskad skala av detaljerna på en gjuten modell av medalj l. mynt l. av ett mönster o. d. till en stans l. en kopia (stundom äv. i utvidgad anv., i fråga om dylik överföring som utföres utan förminskning av skalan); äv. med subj. betecknande apparat o. d.; äv. abs.; jfr FÖRMINSKA I 1 a. Dalin FrSvLex. 2: 385 (1843). Modellörerna tyckas ha glömt, att (reduktions-)maskinen reducerar endast matematiskt och icke estetiskt. SvSlöjdFT 1921, s. 106. BonnierKL (1926: Reducering).
b) tekn. gm valsning l. dragning o. d. minska (rör l. tråd o. d.) till klenare dimension; nedvalsa; särsk. ss. vbalsbst. -ing. SvTeknUppslB 2: 87 (1939).
c) (numera knappast br.) med avs. på mynt: devalvera (till ngt); äv. (med tanke på halt av ädel metall): försämra (till ngt). (Silver-)Styfrar, som först til 4 och sedan til 3 lödige blifvit reducerade. PH 8: 379 (1766). Myntteknen, hvilka .. utgjorde 37 Mil: Dal. S:mt, som vid devalvationen 1719 Reduserades til ungefärligen 1,200,000 dal. S:mt. Zettersten AnmMynt 66 (1771). AdP 1800, s. 604.
d) i fråga om innebörd o. d. som man ger ngt (jfr e β), i uttr. reducera ngt till ngt, komma ngt att framträda ss. mindre betydelsefullt l. viktigt gm att förklara det vara l. gm att uppfatta l. räkna det ss. ngt; inskränka ngt till att vara (detsamma som) ngt; stundom: degradera ngt till ngt; äv.: förytliga l. förflacka l. tunna ut ngt till ngt. Rosæ slägte synes ännu hafva bibehållit nog många arter, hvilka bordt reduceras till varieteter. Wikström ÅrsbVetA 1826, s. 145. (Sofisterna) bestridde .. (religionens) gudomliga ursprung och reducerade hennes bud till människostadgar. Andersson GrDram. 262 (1885, 1910). Religionen reducerades från teism till deism. SvLittH 1: 332 (1919).
e) språkv. i fråga om uttal l. betydelseinnehåll l. ordbildning; särsk.
α) med avs. på språkljud l. ljudförbindelse: uttala (ngt) med l. ge (ngt) slappare l. mindre distinkt artikulation (än vad som anses vara den för ljudet osv. normala), försvaga, stundom (med avs. på diftong o. d.): förenkla l. monoftongera; vanl. dels i pass. med intr. bet., dels i p. pf. (äv. med mer l. mindre adjektivisk bet.); äv. i uttr. reduceras l. (vara o. d.) reducerad till ngt, ss. beteckning för att ett ljud osv. på sådant sätt övergår till (att vara l. ha) ngt resp. uppträder ss. (l. med) ngt. Språkljud (betecknat med bokstav med punkt under) .. är .. reduceradt till ett minimum af kvantitet. Landsm. 1: 142 (1879). I afseende på kvantiteten kan en vokal (i fårömålet) vara antingen lång, kort eller reducerad. Därs. 295. En explosiva reduceras genom ofullständig spärrning. NF 13: 796 (1889). Diftongen reduceras .. ofta .. till en enkel vokal. Hesselman HuvudlNordSpråkh. 55 (1948).
β) (numera bl. tillf.) med avs. på betydelse (l. ord med tanke på dess betydelse): göra svagare l. mera förbleknad; vanl. i pass. med intr. bet.: försvagas l. förblekna (till ngt). Liksom räkneordet en, ett reducerats till artikel, så (osv.). Noreen VS 2: 333 (1910). Reducerad betydelse. Därs. 334.
γ) förkorta (ord) gm elliptiskt utelämnande av en orddel (särsk. en sammansättningsled i dubbelt sammansatta ord); äv.: bilda (en ordform o. d.) gm sådan förkortning; särsk. i pass. med intr. bet. l. i p. pf. (äv. med mer l. mindre adjektivisk bet.). Ju längre en reduktionsbas är, desto lättare reduceras den. Sahlgren Skagersh. 29 (1912). Om till pluralen Twisioar bildats den bestämda reducerade formen Twiarna. Ståhl Kvill 155 (1950).
f) (numera bl. mera tillf.) med avs. på person (jfr g, h α), ss. beteckning för att ngns ställning l. anseende försämras l. ngns makt o. inflytande minskas o. d.: förvandla (till ngt sämre l. lägre), ”degradera”; företrädesvis i uttr. reducera ngn till ngt (i sht förr särsk. i uttr. reducerad till (alldeles) intet, ss. beteckning för att ngn förlorat allt inflytande o. d.). Förlorar Ugglas sin direktion öfver hemliga polisen, så anser han sig reducerad till intet. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 145 (1808). Vid mycket och förnämt fremmande, reduceras han (dvs. informatorn) till en väggprydnad. Almqvist TreFr. 1: 75 (1842). Tegnér Armfelt 2: 53 (1884: reducerad till alldeles intet). Hertigen af Holstein var reducerad till en tysk småfurste. SvH 7: 65 (1902). Vi bli ju reducerade till småfolk. Söderberg Ödest. 31 (1922).
g) i sådana uttr. som reducera ngt l. ngn till dess resp. hans rätta värde l. mått, inskränka ngt till resp. bringa ngn att (för medvetandet l. uppfattningen) framträda med det jämförelsevis blygsamma värde l. de jämförelsevis blygsamma mått som med rätta tillkommer (tillkomma) det l. honom; jfr 3. Det är en pligt att inför den bildade allmänheten reducera dem (dvs. vetenskapligt undermåliga personer) till deras rätta mått. Boström 3: 542 (1865). Reducera ngt till dess rätta värde. Auerbach (1913). Numers Aymé Syndap. 73 (1949).
h) refl.
α) (numera bl. tillf.) med personsubj., i uttr. reducera sig till ngt, dels (med tanke på kroppsvolym): bringa sig att magra till ngt, dels: icke visa sig vara annat l. mera än ngt. (De engelska jockejerna) reducera sig beständigt till den möjligen minsta volum genom svettning och purgering. SvLittFT 1834, Bih. sp. 29. Att .. rivalen .. lyckligen reducerat sig till en af det slags galningar, som ej få gå lösa. Blanche Band. 436 (1848).
β) med saksubj.: inskränka sig; särsk. i uttr. reducera sig till ngt, inskränka sig till (att vara) ngt; krympa ihop till ngt; stundom: kunna sammanfattas i ngt. Skulle jag i förtröstan på E. K. M:ts vanliga nåd våga mina egna tankar, så reducera de sig till tvenne punkter. Rosenstein 3: 320 (1788). Antagom, att hela vår kunskap om tingen reducerar sig .. till våra egna blotta föreställningar. Leopold 6: 142 (1806). Benedictsson Peng. 317 (1885). Spångberg Banbr. Hövd. 81 (1939).
i) biol. (under den fylogenetiska utvecklingen) tillbakabilda (ngt); nästan bl. dels i pass. med intr. bet.: tillbakabildas (till ngt), dels i p. pf.: tillbakabildad (till ngt). Bartel-slägtet .. har hvar och en af bukfenorna reducerad till formen af en i spetsen klufven tråd. NF 2: 15 (1876). Bland kaktusväxterna ha bladen reducerats el(ler) helt försvunnit. SvUppslB 22: 606 (1935).
j) sport. i bollspel o. d., om (spelare i) lag som har färre mål än motspelarna, pregnant: minska målskillnaden gm att göra mål; äv. i fråga om tennis o. d.: förbättra sin underlägsna ställning gm att vinna en boll l. ett game o. d.; äv. ss. vbalsbst. -ing i konkretare anv., om mål l. boll o. d. som åstadkommer sådan minskning av målskillnaden resp. förbättring av ställningen. John-Erik föste in reduceringen 20 sekunder före full tid (i bandymatchen). IdrBl. 1924, nr 18, s. 8. Därs. nr 78, s. 12.
k) (numera bl. mera tillf.) övergående i bet.: upplösa l. sönderdela (ngt materiellt); särsk. [jfr fr. réduire qc en poudre] i uttr. reducera ngt till stoft l. till intet, upplösa l. förvandla ngt till stoft resp. upplösa ngt i intet; jfr 3, 8 b. Block Progn. 119 (1708: til intet). Reducera till stoft. Dalin (1855).
l) (†) i uttr. reducera testamente till l. efter ngt, (gm ändringar som inskränka de testamentariska dispositionerna) bringa testamente i överensstämmelse med ngt, rätta testamente till resp. efter ngt; jfr 3. RARP 7: 53 (1660). Hafwer någon mera testamenterat, än Wår Lag och thenne Förordning medgifwer, så bör Testamentet rättas och reduseras til thet, som Lag och thenne Förordning likmätigt är. Schmedeman Just. 993 (1686).
m) [jfr motsv. anv. av d. reduceret, t. reduziert, fr. réduit; jfr d, f] i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet., i utvidgad anv., om person l. familj o. d.: som råkat i fattigdom l. kommit på obestånd; avsigkommen l. utarmad; numera bl. (föga br.) i sådana uttr. som ekonomiskt reducerad; förr äv. om idéer o. d.: som mist sitt anseende, föråldrad o. d. Ett uppkok på redan reducerade fantasier. Klockhoff ESkr. 132 (1865). Ekbohrn (1904; om person). Den gamla förnämliga men ekonomiskt reducerade familjen Archinto från Milano. Lagergren Minn. 6: 71 (1927).
6) [jfr 4 b, 5] (†) med avs. på person: entlediga l. avskeda (särsk. på grund av befattningens indragning); äv.: minska l. avkorta lönen för (ngn); äv. i uttr. reducera ngn till ngt, minska l. avkorta ngns lön till ngt l. hänvisa ngn till ngt som ger sämre löneförmåner; särsk. i pass. l. i p. pf. (äv. med mer l. mindre adjektivisk bet.). RARP 9: 377 (1664). En reducerad dragoun, som legat här inqvarterat. VDAkt. 1722, nr 221. (Den av ryssarna under ockupationen tillsatte biskopen) ordinerade Präster, sådana som kunde fås, merendels af Diäkner, som effter freden reducerades til de minsta lägenheter. BtVLand 5: 136 (1764). En till half sold reducerad Öfverstelöjtnant. JournLTh. 1812, nr 248, s. 2. Lidman Gossen 286 (i handl. fr. 1897).
7) [jfr motsv. anv. i fr.] (†) nödga l. förmå l. tvinga (ngn l. ngt); i uttr. reducera ngn l. ngt till ngt l. (till) att göra ngt, äv.: nödga ngn l. ngt att inskränka sig till ngt l. hänvisa (se d. o. 2) ngn l. ngt till ngt. Holm NSv. 80 (1702). Öfre Landet (i Finland), som i fjol ej fick bränna sina Svedjor, och är reducert til blotta åker-säden, har derföre knapt om nödig bärgning. Porthan BrSamt. 1: 82 (1783). Riksrådet Tessin .. var reducerad till ganska kännbara försakelser mot slutet af sin märkliga lefnad. Crusenstolpe 1720 353 (1837). Man fann sig .. reducerad till att efterkänna hvad som förut var naift kändt. Geijer I. 5: 127 (1842). Almqvist Smar. 264 (1845).
8) [eg. specialanv. av 3] i sht kem. o. metall. i fråga om process innebärande att ett ämne berövas syre (l. ämne l. radikal av elektronegativ karaktär) l. tillföres väte l. upptager elektroner (i ä. tid uppfattad ss. ett återställande av ett ämne (en metall) i dess ursprungliga, brännbara form gm tillförande av flogiston); med personligt l. sakligt subj.; äv. i pass. med intr. bet. l. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet.
a) med obj. betecknande ämne som är bundet vid syre l. annat ämne (l. radikal) av elektronegativ karaktär l. som bringas att upptaga elektroner: frigöra från syre osv. (o. framställa i mer l. mindre fri form) resp. bringa att upptaga elektroner; i ä. tid liktydigt med: återställa i ursprunglig form (gm tillförande av flogiston). VetAH 1743, s. 92. Så vida .. (arsenik) När han förut varit calcinerad ock vitrificerad, reduceras som andre metaller igenom vederhörigt phlogiston. Så bör han räknas til metallernas flock. Därs. 1744, s. 35. Tackjärn är en Regulus, som ej är fullt reducerad, utan håller ännu en viss andel Syre. LittT 1795, s. 486. Väte (kan) vid glödgning afskilja syre ur de flesta föreningar mellan metaller och syre, hvarvid metallerna reduceras. Rosenberg OorgKemi 140 (1887). Järnet reducerades ur malmen med hjälp av träkol. SvSkog. 1313 (1928). jfr UT-, ÅTER-REDUCERA.
b) med obj. betecknande ämne (särsk. kemisk förening) som gm processen berövas syre l. annat ämne (l. radikal) av elektronegativ karaktär l. tillföres väte: borttaga syre osv. från resp. tillföra väte till l. gm borttagande av syre osv. omvandla l. överföra (till ngt); i ä. tid liktydigt med: (gm tillförande av flogiston) återställa (till metall). Reducerad indigo, se INDIGO 1 c; jfr a. Järnråst .. kan med inflammabili reduceras til järn tilbakars. Wallerius Min. 452 (1747); möjl. särsk. förb. Flogiston däraf (dvs. från värmen) har gått till kalken (dvs. silverföreningen) och reducerat honom. Scheele Bref 81 (1775). (Oxiden) smälter och springer in i kolet der den reduceras med fräsning. VetAH 1813, s. 176. (År) 1807 lyckades Davy att reducera såväl alkalier som jordarter. Fock 1Fys. 602 (1861). Azoxibensol kan vid tillräcklig reduktion reduceras vidare till azobensol. Smith OrgSynt. 102 (1935). Kopparn reducerar kvävoxid kvantitativt till kväve. Dens. OrgKemi 14 (1938). jfr OREDUCERAD.
c) utan obj.; särsk. dels i p. pr. med mer l. mindre adjektivisk bet., om ämne l. förmåga o. d.: som ger upphov till l. åstadkommer kemisk reduktion, dels ss. vbalsbst. -ing. Reducerande ämnen. VetAH 1754, s. 193. Wallerius ChemPhys. 1: 215 (1759; ss. vbalsbst.). Det är egentligen den lysande delen af (blåsrörs-)lågen som reducerar. Berzelius Blåsr. 27 (1820). Den varma blästern har en särdeles benägenhet att gifva torr och rå gång, eller mer vetenskapligt taladt, reducerande förmåga. Åkerman Stångj. 121 (1839). TT 1940, Bergsv. s. 81.
9) [jfr 3] omräkna (ngt) l. överföra (ett matematiskt uttryck o. d.) till enklare form o. d.; jfr OREDUCERAD.
a) (i sht i fackspr.) i fråga om sådana räkneoperationer som innebära att en storhet l. ett värde o. d. omräknas i l. överföres till annat måttsystem (särsk. ett för jämförelse med andra storheter lämpligt mått) l. annan sort l. till att gälla för andra förhållanden än de givna l. ursprungliga; omräkna l. omvandla l. förvandla (ngt); särsk. i uttr. reducera ngt till, förr äv. på ngt, omräkna l. omvandla l. förvandla ngt till ngt, äv. till att gälla för ngt; vanl. med personligt subj. l. i pass. utan agent l. i p. pf. (äv. med mer l. mindre adjektivisk bet.), i sht förr äv. med subj. betecknande räknesätt o. d. Multiplicatio och Divisio, the reducera the Taal, som haffua åtskillige Nampn, til ett. AJGothus ThesArithm. 85 (1621). När man (vid reguladetriräkning) reducerer thet förste och thet andre, eller thet förste och thet tridie taalet .. til mindre lijka gällande taal (gm division med ett o. samma tal). Aurelius Räkn. M 3 b (1633); jfr b. KamKollP 2: 397 (1640: på). Victualie-Wicht .., hwilken genom mehr bemelte proportion af 4 til 5 altijd til Jern-Wichten kan reducerat blifwa. Schmedeman Just. 434 (1665). Skola .. olika observationer (rörande barometerhöjder) blifva jemförbara med hvarandra, måste de alla reduceras till samma temperatur. Fock 1Fys. 152 (1853). Proportionen emellan äggets längd och bredd eller dess längd- och breddaxlar kalla vi äggets reducerade längd. Kinberg SnFogel. 2 (1879). Reducera engelska pengar till svenska. Harlock (1944; i handelsspråk). särsk.
α) [jfr fr. réduire au même dénominateur] (numera föga br.) mat. i sådana uttr. som reducera (bråk) till lika (förr äv. till en) nämnare, göra (bråk) liknämniga. Hortulanus Rekn. E 7 a (1638). Palmquist Alg. 1: 27 (1745).
β) mek. med avs. på krafter som värka på ett stelt system: överföra till att gälla för en viss punkt (reduktionspunkt) i systemet, hänföra till en viss punkt i systemet; äv. abs. Lindskog Mek. 115 (1894; abs.). Tallqvist SvFinOrdf. (1898).
γ) fys. i uttr. reducerad pändellängd, i fråga om fysikalisk pändel: (uttryck som anger) längden av den matematiska pändel som har samma svängningstid som den ifrågavarande fysikaliska pändeln. Fock 1Fys. 79 (1853). SvUppslB 21: 326 (1934).
δ) (i sht förr) skogsv. i uttr. reducerat timmer, i fråga om flottning: för räkning av flottat timmer använd enhet som utgöres av en stock av viss (i olika trakter skiftande) normallängd o. som ligger till grund för ersättningen för flottningsarbetet. Ymer 1907, s. 365 (1903).
ε) (förr) skogsv. med avs. på sågtimmer: efter vissa regler omräkna innehållet i (sågtimmer till tolfter av plank av 3 tums tjocklek, 9 tums bredd o. 14 fots längd); äv. i uttr. reducerad tolft, om enhet utgörande sådan beräknad planktolft o. använd ss. virkesmått för timmer. Reducerad tolft. Hannikainen (1893). Timret reduceras .. till s. k. planktolft. HbSkogstekn. 192 (1922).
ζ) (i fackspr.) vid statistisk beräkning av jordbruksareal, äv. vid skifte l. skattläggning av jord l. vid skogsuppskattning o. d.: omräkna o. uttrycka (areal o. d.) l. ytan av (jord resp. skogsmark) i enheter med (tillnärmelsevis) konstant värde med hänsyn till ekonomisk nyttighet (varvid en ytenhet åker l. fullgod jord resp. skog väljes ss. värdeenhet); äv. i uttr. reducera ngt till ngt, på sådant sätt omräkna ngt i ngt; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet., om jord l. areal o. d.: som (omräknats o.) anges i sådana enheter. Hülphers Dal. 152 (1762). Man reducerar .. (kvadratrevens) uppmätta och verkliga innehåll (vid skogsuppskattning) till ett uppskattadt innehåll, som uti effektivt värde motsvarar mönsterklassens; alldeles på samma sätt som olika bördig jord vid ett laga skifte reduceras till värde af högsta graden. Segerdahl HbSkogsuppsk. 22 (1868). Reducerad areal. Hannikainen (1893). Rikets jordbruksbefolkning fördelad på arealen utgör 1940 56 personer pr 100 ha red. jordbruksareal (åker och äng tillsammans med olika reduktionstal för ängen i olika län). SvGeogrÅb. 1949, s. 248.
b) [jfr a] (numera föga br.) mat. med avs. på bråk (jfr a, a α): förkorta (se d. o. 2 a α); förr äv. i uttr. reducera ngt genom ngt, förkorta ngt gm att dividera med ngt. Reducera 24/72 genom 24, så bekommer tu 1/3. Hortulanus Rekn. E 6 a (1638). Östergren (1935).
c) i sht mat. med avs. på matematiskt uttryck o. d.: överföra till enklare l. lämpligare form (jfr b); särsk. i uttr. reducera ngt till ngt, ofta: förenkla ngt till ngt; äv. i pass. med intr. bet.: förenklas; äv. i p. pf. med mer l. mindre adjektivisk bet. Björling Alg. 1: 23 (1849). Fock 1Fys. 600 (1855). En algebraisk summa av likformiga termer kan reduceras till en enda term. Hedström o. Rendahl Alg. 9 (1915).
Särsk. förb.: REDUCERA BORT1010 4. (tillf.) till 5.
a) med avs. på ngt abstr.: bortskaffa, ta bort; jfr reducera 8 a. Han visste precis, huru mycket af osund himmelskhet .. som skulle reduceras bort (från kärleken). Strindberg Hafsb. 106 (1890).
b) biol. med avs. på kroppsdel: låta (ngt) försvinna gm tillbakabildning (under den fylogenetiska utvecklingen); jfr reducera 5 i. Bland kloakdjuren har det gräfvande myrpiggsvinet .. reducerat bort svansen. FoFl. 1910, s. 119.
Ssgr (i allm. till 5): A: (5 b) REDUCER-DRAGA, v., -ning. tekn. draga (rör o. d.) i dragbänk o. d. för reducering. 2SvUppslB 24: 1214 (1952). —
(5 b) -VALSVÄRK~02, äv. ~20. [jfr t. reduzierwalzwerk] tekn. valsvärk för reducering av rör. SvTeknUppslB 2: 87 (1939). —
-VENTIL. [jfr t. reduzierventil] (numera mindre br.) tekn. reduceringsventil. TT 1897, Allm. s. 376. TNCPubl. 10: n—r 44 (1950).
-HYLSA, r. l. f. [jfr eng. reducing socket l. sleeve] tekn. hylsa avsedd att anbringas i ett hål l. en öppning o. d. för minskning av hålet osv., insatshylsa; jfr reduktions-hylsa, -muff. HufvudkatalSonesson 1920, 1: 111. —
-KOPPLING. tekn.
1) [jfr eng. reducing coupling] koppling (se d. o. c) för förbindning av ett grövre rör o. d. (stundom äv. en grövre axel) med ett (resp. en) smalare; jfr reduktions-muff. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 376.
2) [jfr eng. redueing gear] (numera föga br.) reduktionsväxel. KatalIndUtstSthm 1897, s. 229. 2UB 3: 581 (1897). —
(5 a) -MASKIN. [jfr t. reduziermaschine, eng. reducing machine] tekn. maskin för överföring (vanl. i förminskad skala) av detaljerna på en gjuten modell av medalj l. mynt l. av ett mönster o. d. till en stans l. en kopia; jfr reduktions-maskin o. panto-graf. SvSlöjdFT 1921, s. 106. —
-MEKANISM. [jfr eng. reducing mechanism] tekn. mekanism för reducering av ngt; särsk. om mekanism för överföring i förminskad skala av ångmaskinens kolvrörelse till rullen i en indikator (se d. o. 2 slutet). Ramsten o. Stenfelt (1917). —
(5 j) -MÅL. sport. i bollspel o. d. (t. ex. fotboll): mål som medför minskning av målskillnaden. IdrBl. 1924, nr 21, s. 4. —
(9 a) -TABELL. (i sht i fackspr.) förvandlingstabell; jfr reduktions-tabell. PriskatalSonesson 1895, s. 214. —
-VENTIL. [jfr eng. reducing valve] tekn. ventil avsedd att automatiskt reducera ång- l. gas- l. vätsketryck, innan ångan osv. släppes vidare, tryckregulator; jfr reducer-ventil, reduktions-ventil. PriskatalSonesson 1895, s. 177. —
-VÄRK, n.
Avledn.: REDUCERBAR, adj. [jfr t. reduzierbar] som kan reduceras; särsk.
a) (i vetenskapligt fackspr., i sht filos.) till 3; stundom: härledbar. Wikner Tidsex. 229 (1888). En ej vidare reducerbar psykisk differens. Schéele Själsl. 180 (1895).
Avledn.: reducerbarhet, r. l. f. Björkman (1889). särsk. (i sht kem. o. metall.) till reducerbar b. JernkA 1897, s. 280. —
REDUCERLIG, adj. (numera bl. mera tillf.) reducerbar; särsk. (i sht kem. o. metall.) till 8, = reducerbar b. JernkA 1874, s. 41.
Avledn.: reducerlighet, r. l. f. (numera bl. mera tillf.) reducerbarhet; särsk. (i sht kem. o. metall.) = reducerbarhet slutet. JernkA 1871, s. 16.
Spoiler title
Spoiler content