publicerad: 1957
REPRESSION rep1räʃω4n l. re1-, l. -eʃ-, r. l. f.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. o. eng. repression, fr. répression; av senlat. repressio (gen. -ōnis), undertryckande, återtåg, vbalsbst. till reprimere (se REPRIMERA)]
1) (i fackspr.) om undertryckande l. hämmande l. motvärkande av en revolutionär rörelse o. d. Upprepade växlingar mellan revolution och repression. Frey 1844, s. 473. 2NF 21: 1220 (1914).
2) i sht jur. om ingripande (t. ex. i form av straff) l. motåtgärd(er) mot ngt redan inträffat ont l. brottsligt; vidtagande av repressiva åtgärder; stundom: tuktan l. dyl.; motsatt: prevention (se d. o. 2). Repression af det i brottet yttrade onda. Geijer I. 6: 155 (1839). Lösdrifvarene .. (borde) underkastas en sträng penitentiär behandling och en verksam repression. BetReglLänArbetsfängFinl. 1889, s. 72. 2SvUppslB (1952).
3) psykol. om bortträngning till det undermedvetna av olustbetonade l. obehagliga tankar l. minnen l. känslor o. d. Wernstedt (1943).
Ssg (1): REPRESSIONS-POLITIK. (tillf.) om politik som syftar till undertryckande av revolutionära tendenser o. d. 2NF 21: 1218 (1914).
Spoiler title
Spoiler content