publicerad: 1960
RYTMISK ryt4misk, adj.; adv. -T.
Ordformer
(förr äv. rh-, -th-)
som hör till l. har avseende på l. är präglad l. kännetecknad av rytm; stundom: som har starkt markerad rytm. Björkegren 2435 (1786).
a) motsv. RYTM 1. Du (dvs. murgrönan) .. / Vet, hur lif och hur död vexla med rhythmisk följd. Atterbom Lyr. 1: 97 (1836). Allt känslolif är rytmiskt. Larsson Psyk. 34 (1896). Den ekonomiska utvecklingen .. påverkas av de varandra rytmiskt avlösande konjunkturerna. Försvarsfrågan 118 (1913). Världens vattenkraft är underkastad en årlig, rytmisk variation. SvGeogrÅb. 1943, s. 108. — jfr O-RYTMISK. — särsk.
α) motsv. RYTM 1 a. Ett sådant rhythmiskt buller som trummans. Mankell Lb. 23 (1835); jfr α'. Tågdunkets rytmiska oväsen. Aronson Medalj. 74 (1935). Vattnets rytmiska skvalp (mot segelbåten). Thorén Herre 32 (1942); jfr β. — särsk.
α') motsv. RYTM 1 a α. Vogler Clavérsch. 9 (1798). Då .. i all musik det rytmiska elementet jemte det melodiska och harmoniska har sitt fulla berättigande, .. skola (osv.). UB 2: 480 (1873). Rytmiska melodier .. äro i allmänhet lättare (att sjunga) än orytmiska. Svensson Sångmet. 60 (1889). Hedin ErövrTibet 349 (1934). — särsk. om koral- (melodi): vars toner i fråga om tidslängd variera (i motsats till koraler med utjämnad rytm). Norén o. Morén Koralb. IV (1907). Sin .. klassiska utprägling på svensk botten har läran om s. k. rytmisk koral fått i Norén-Moréns .. koralbok. KyrkohÅ 1935, s. 255.
β') motsv. RYTM 1 a β. Man hade inhemtat at stafvelsernas quantitet .. egenteligen tilhör den Metriska Versen, sådan som Grekers och Romares; och at den enfaldigaste uträkning gör fyllest för den i sednare tider allmänt antagna Rhythmiska Versen grundad på stafvelsernas antal. Gyllenborg Skald. 82 (1798). Rhythmisk prosa. SvLitTidn. 1817, sp. 635. Den rytmiska och allitererande formen i (landskaps-)lagarne. Rydqvist SSL 5: 242 (1874). Märkliga likheter (mellan Heidenstams o. Levertins lyrik) kan man hitta också i det rytmiska. Malmberg FörfLiv 260 (1952).
β) motsv. RYTM 1 b. Orfeus, / Som med sin lyras toner kunde mana / Ett rytmiskt lif i sjelfva döda tingen. Börjesson Statshv. 63 (1866). Hjärtats rörelser äro såsom bekant rytmiska. Lovén Blod. 48 (1876). De rytmiska rörelser som mjölkarens fingrar om spenarna utför. Arv 1945, s. 59. — särsk. i uttr. rytmisk gymnastik, benämning på ett gymnastiskt system i vilket rörelserna systematiskt ordnats i rytmisk växling. Herrlin Minnet 129 (1909). PsykPedUppslB 2146 (1946).
b) (i sht i vitter stil o. i fackspr.) motsv. RYTM 2. (Thorvaldsens) kompositionsgåfva var aldrig mer glänsande än i den rythmiska anordningen af dessa tre samstämmande toner (dvs. tre kvinnofigurer i en skulpturgrupp, symboliserande vissa typiskt kvinnliga egenskaper). Estlander KonstH 255 (1867); jfr a α α'. Schematiska framställningar af husdjur, spann m. m. i rytmisk följd (på antika vaser). Adler Meyer 328 (1894). (Snäckorna) pryder husens fasader (dvs. yttersidan av sina skal) med rytmiskt ordnade kammar eller hugskott av plötsligt utskjutande taggar. Kulturen 1951, s. 3.
Avledn.: RYTMISKHET, r. l. f. (numera bl. mera tillf.) egenskapen att vara rytmisk, rytmicitet; äv.: rytm; särsk. till a α α' o. β'. Wulff Övers. 5 (1897). I en språklig framställnings rytmiskhet och melodi kan ligga något specifikt betecknande för dess författare. Wrangel Dikten 142 (1912). Östergren (1937).
Spoiler title
Spoiler content