[jfr dan. o. nor. sangviniker, t. sanguiniker; bildat till SANGVINISKefter mönster av andra ordpar med ändelserna -isk: -iker, t. ex. KOLERISK: KOLERIKER]
person med sangviniskt temperament, (sorglös) optimist o. d. Han är en oförbätterlig, obotlig sangviniker. CAEhrensvärd Brev 2: 70(1795). Jag tror rent av att ni blivit en ännu värre svärmare, fantast och sangviniker än när jag sist hade den äran att snärtas av er penna. Peterson-Berger Recens. 1: 76(1898, 1923). Svensken är sangviniker. Allting ordnar sig! Zetterström Dag. 159(1946).
