publicerad: 1965
SCHEMA ʃe4ma, äv. 32 ((merendels öp(pet) e) Weste (denne synes ha känt båda accentueringssätten); -´-Dalin), n. (PH 8: 58 (1795) osv.), äv. (numera föga br.) r. l. f. (Hammarsköld SvVitt. 1: 113 (1818), NysvSt. 1936, s. 228 (1935: schemor, pl.)); best. (ss. n.) -at (Biberg 3: 187 (c. 1823) osv.), i best. anv. förr äv. utan slutart. (VStyckUplKantPhilos. 37 (1798), Beskow i 2SAH 40: 195 (1865)); pl. -an (Oldenburg Bok 98 (1923) osv.), äv. (med gr.-lat. böjn.-änd.) -ata (ConsAcAboP 4: 127 (1673), Malmberg FörfLiv 261 (1952)), äv. (numera föga br.) = (Linder Om -er 86 (1890), Östergren (1938)) l. (ss. r. l. f.) -or (SD(L) 1895, nr 26, s. 16, NysvSt. 1936, s. 228 (1935)), förr möjl. äv. -er (se nedan); förr äv. SCHEM, n. (Agardh BlSkr. 1: 4 (cit. fr. c. 1800), Polyfem II. 32: 4 (1810)) l. r. l. m.? l. f.? (ABerlin hos Linné Bref I. 3: 165 (1772: schemen, sg. best.; möjl. att hänföra till obest. scheme), ETegnér (c. 1841) hos (Schück o.) Warburg 2LittH 3: 302) l. SCHEME, r. l. m.? l. f.?; best. -en; pl. -er (möjl. äv. att hänföra till sg. schema, Celsius CGyllenborg 7 (1747), Ljunggren SmSkr. 1: 46 (1867, 1872), Linder Om -er 86 (1890; anfört ss. ”ganska litet i bruk” o. kritiserat)).
Ordformer
(schem c. 1800— c. 1841. schema 1673 (: schemata, pl.), 1724 osv. scheme 1741. schemen, sg. best. 1772. schemer, pl. 1747—1890. skema 1875—1939)
Etymologi
[jfr t. schema, n., eng. scheme, schema, fr. schème, m., schéma, m., lat. schema, n. l. f.; av gr. σχῆμα, n. (gen. σχήματος), form, figur, uppträdande, hållning, sätt, karaktär, månfas, i avljudsförh. till ἒχω (fut. σχήσω), håller, (inne)har, o. SEGER. — Jfr SCHEMATIK, SCHEMATISERA, SCHEMATISK, SCHEMATISM, SCHEMATOLOGI]
1) (†) retorisk figur. Skolordn. 1724, s. 17. Man lär ej (i skolorna) at uttrycka sina egna tankar med redighet och behag; men man lär at veta namnen på alla Schemata och Troper i Vossii Rhetorica. Kellgren (SVS) 4: 237 (1781). De vilda folkens uttryckssätt är uppfylldt af troper och schemata. Grubbe EstetOrdl. (c. 1845). Dalin (1871).
2) om mönster l. system som karakteriserar ngt l. om framställning av ngt i sina grunddrag l. i (starkt) förenklad l. översiktlig form l. om (preliminär) översiktlig plan över l. om riktlinjer för hur ngt skall utföras; grundstomme; skelett; riktlinjer; ofta konkret: schematisk teckning l. ritning l. skiss l. uppställning som anger l. utgör ett sådant mönster l. system osv.; tablå; tabell; jfr 3. Palmquist Räkn. 46 (1750; konkret). Gustaf Hierta hade .. uppsatt .. ett schema till landets indelning i valdistrikt. Liljecrona RiksdKul. 507 (1841). Jag arbetar vanligtvis på det sätt, att när en idé faller mig in, jag uppgör en plan eller schem till dikten. ETegnér (c. 1841) hos (Schück o.) Warburg 2LittH 3: 302. (Jag) tillåter .. mig till först ge ett schema öfver dramats yttre händelser. Söderhjelm Upps. 21 (1905). (Den ryske kemisten D. Mendelejev) vann världsrykte som kemist genom att 1869 upptäcka elementens periodiska system eller elementens periodiska schema. 2NF 18: 97 (1912). Sådan, som Winston Churchill ter sig, titanisk, hotande, passar han inte riktigt väl in i demokratiens politiska schema. Hagberg VärldB 128 (1927). Schaeffer pressar hårt materialet, liksom han tydligen ”anpassar” det efter ett på förhand uppgjort schema. Ymer 1951, s. 202. — jfr DELNINGS-, GRUND-, KOPPLINGS-, OMBRYTNINGS-, REDUKTIONS-, RIM-, RÖRELSE-SCHEMA m. fl. — särsk.
a) (†) schematisk tavla l. skiss över släktskapsförhållanden, släkttavla. Rector proponerade att Grimsteen som skäär uth schemata, begärer tillståndh att fåå låta tryckia Genealogias Regum, begynnandes af Noah. ConsAcAboP 4: 127 (1673). (Sv.) Schema .. (lat.) tabula gentilitatum, (genealogica). Lindfors (1824).
b) om grundstomme l. mönster l. kompositionsform som går igen på likartat sätt i skilda alster av konstnärlig verksamhet; jfr c, d. Upmark Lübke 665 (1872). Första årgångens artiklar (i Dalins Argus) äro till stor del tillkomna efter ett likartadt schema. KWarburg i 2SAH 59: 133 (1882). Biblia pauperums bild af yttersta domen .. följer det allmänt antagna schemat. AntT XIV. 1: 53 (1899). Nu måste man ju utan vidare medgiva, att poetiska beskrivningar av konungaslott städse äro byggda efter ett visst schema. Wallén Hennig GåtfLänd. 48 (1926). I (Chaplins film) ”Moderna tider” finns något mörkt och hotfullt trots all bullrande munterhet. Det gamla komiska schemat har vuxit ut med en ny dimension. Ruin SjunknH 72 (1956).
c) [jfr b] om metriskt l. rytmiskt system; meter (se METER, sbst.2 1), versmått, versschema; numera i sht i sådana uttr. som rytmiskt l. metriskt schema o. ss. senare led i ssgr. Polyfem II. 34: 4 (1810). (De senare avdelningarna av den yngre Eddan) innefatta .. poetik och rhetorik, jemte en .. prosodi och metrik, som meddelar schemerna af och reglorna för öfver 100 versformer. Atterbom VittH 200 (1845). Wulff Värsb. 8 (1896: rytmiskt). Numeriskt äller stavelseräknande kallas schemat, när dess stavelsetal är strängt bestämdt (såsom t. ex. i de vanliga franska värserna). Därs. 34. Malmberg FörfLiv 261 (1952: metriska schemata). — jfr METER-, VERS-SCHEMA m. fl.
d) [jfr b] om arkitektonisk grundplan o. d. Dômen i Pisa, som började byggas 1063 .. är en femskeppig basilika med ett vidt utskjutande treskeppigt tvärhus. .. Helt säkert har man här sökt göra en kompromiss mellan det västerländska och det österländska schemat. Hahr ArkitH 232 (1902). Cornell NorrlKyrklK 11 (1918).
e) (numera bl. mera tillf.) om språkligt l. grammatiskt mönster l. system; i sht förr äv. om språklig l. grammatisk mönstergrupp l. om deklination (se d. o. III) l. paradigm. Det vore önskligt, för Grekiska språkets nogare kännedom, att Herrarne (dvs. utgivarna av Journal för Litteraturen och Theatern) behagade uppgifwa, efter hwad Schem de deklinera (ett visst grekiskt ord). Polyfem II. 38: 4 (1810). SvLitTidn. 1820, Bih. sp. 18 (om paradigm). Hvad man kallar grammatiska kategorier, är mönstergrupper, alltså språkliga allmänbilder, språkliga skema. Beckman SvSpr. 14 (1904). Närmaste uppgiften för språkläran är .. icke att bestämma begrepp, utan att klargöra språkliga schema. PedT 1905, s. 171. — jfr VOKAL-SCHEMA m. fl.
f) om (uppgjord) bestämd tidsplan l. (ständigt återupprepad) ordningsföljd l. fastslagen rutin som ngt sker l. uträttas efter l. i l. som ngn i sin verksamhet l. livsföring följer; (dag)ordning; arbetsordning; studieplan; rutin; äv. konkret, om skriven plan angivande (hur o.) i vilken ordningsföljd l. tidsföljd ngt skall utföras; jfr 4. Det för prinsens studier upprättade schema måste föranleda öfveransträngning. Beskow i 2SAH 40: 195 (1865); jfr 4. Det var som om det inginge i husets skema eller som om själfva maten lagades så, att man skulle dåsa af efter den i en lugn och stilla slummer. Hellström Kusk. 133 (1910). När han satt och ritade med papper och penna och skref stora schema för sina dagar. Lidman TGSilfverst. 73 (1910). En polis i dörren frukostdags hörde till morgonens schema för henne den tiden. Petri Ouchterlony 223 (1924). Han levde efter ett schema. Moberg Rosell 14 (1932). Enkel men god var blodpuddingen på tisdagarna liksom pyttipannan på måndagarna, sillbullarna på fredagarna och strömmingen på onsdagarna. Julia i köket hade fått ett schema och det följdes i stort sett. Johnson GrKrilon 150 (1941). jfr: Han dömde aldrig revolutionären efter något på förhand uppgjordt schema, lika litet som han i revolutionens motståndare såg en förtryckare ex professo. Lundegård Stormf. 27 (1893); jfr 3. — jfr STUDIE-, TIDS-SCHEMA.
h) i uttr. gå efter schema, särsk. (mera tillf.) i utvidgad anv. (jfr i), opers.: gå efter beräkning l. som beräknat. Jönsson Eko 25 (1930).
i) (†) i utvidgad anv. (jfr h), liktydigt med: plan (se PLAN, sbst.1 II 2). Det nämdes .., att jag skulle vara med i sällskapet, men som den schemen blef ändrad, måste (osv.). ABerlin (1772) hos Linné Bref I. 3: 165.
3) [jfr 2] filos. o. psykol. om (bestämning i) den aprioriska tidsåskådningen som enligt Kant möjliggör ett förståndsbegrepps tillämpning på varseblivningarna (särsk. i uttr. det transcendentala schemat); i andra vetenskapliga system med på olika sätt modifierad bet.; utom i skildring av ä. vetenskapliga system numera företrädesvis dels om konkretiserad framställning av ett abstrakt begrepp (äv. om diktad person som är en bristfälligt individualiserad, abstrakt typ), dels om tankeform som intar en mellanställning mellan det abstrakta allmänbegreppet o. den enskilda konkreta åskådningen gm att å ena sidan kännetecknas av knapphet i detaljer o. inriktning på väsentligheter, å andra sidan av vissa konkreta drag, svävande föreställning (se FÖRESTÄLLNING, sbst.1 11 c), allmänföreställning, dels (i sht i uttr. anteciperat schema) om färdig o. i beredskap stående aktiv tankeform vari det erbjudna tankestoffet upptages o. förarbetas. Huru skall man .. använda rena förståndsbegrep på syner? skall detta möjligtvis kunna ske, så måste här gifvas något medium, som på ena sidan är likartadt med förståndsbegrep, och på den andra — med syner. Denna medlande föreställning kallar Kant det transcendentala Schema. .. Detta schema är nu Tiden; och följakteligen kunna ej rena förståndsbegrep annorlunda användas på syner, än genom tidsbestämmelse. VStyckUplKantPhilos. 37 (1798). Det empiriska sjelfmedvetandet uppstår i Tiden, eller, rättare sagdt, är den lefvande, rastlöst fortströmmande Tiden sjelf. Det måste följakteligen, i anseende till sin genesis, vara underkastadt samma Schema som denna. Stagnelius (SVS) 4: 340 (c. 1820). Men den bild, eller det schema, som i allmänhet betingar det absolutas tillvarelse, dettas grundform med ett ord, är bilden af en linea. Därs. 341. Schema? Om jag t. ex. föreställer mig flera individer af ett djurspecies, och vill beskrifva hvad alla individer af detta species ha gemensamt, så abstraherar jag från allt det individuella hos hvarje Individ, och sammanfattar sedan hvad de ha gemensamt. Boström 3: 578 (c. 1835). Felicia som Astralis, Nyx, Pan, Eros, Tanatos m. fl. (figurer i Atterboms ”Lycksalighetens ö”) sakna personlig individualitet. Vi röra oss bland idel schemer. Ljunggren SmSkr. 1: 46 (1867, 1872). För hennes nyktra, praktiska förstånd tecknade sig allting från början helt klart, i skarpa konturer utan skuggor och utan djup, i schemata, som ytligt återgåfvo ordens begrepp, aldrig deras djupare innebörd, deras själ. Lundegård Prom. 1: 118 (1893). Ett schema använder man, då man föreställer sig tiden under bilden av en rät linje el. då de logiska läroböckerna framställa begreppsomfången .. som cirklar. 2SvUppslB 25: 436 (1953). Anteciperat schema. Därs.
4) [specialanv. av 2 f] i fråga om skola o. d.: läsordning; timplan; ofta konkret, om tryckt l. skriven (o. i skolkorridor l. studierum o. d. anslagen l. uppsatt) timplan; äv. övergående i bet.: kurs (se d. o. 8). Engelskan har stor plats på schemat. Se efter på schemat, om vi ha tyska nästa timme! Skolordn. 1724, s. 23. När .. (seminaristen) äntligen är vid målet (dvs. har fått sin första anställning), känner hon som en samvetssak att inte bara läsa in schemat för terminen, utan hennes uppgift blir mycket mer omfattande. Carlsson Stockh. 48 (1915). (Ni) har .. mig .. i svenska, men det har ni väl redan sett på schemat. Swensson Willén 12 (1937). Rektor (för statens brandskola) åligger .. att fastställa schema för elevernas undervisning och övningar. SFS 1942, s. 49; jfr 2 f. — jfr FÖRELÄSNINGS-, LÄS-, SKOL-, UNDERVISNINGS-, VECKO-SCHEMA.
(2, 4) -BUNDEN, p. adj. bunden av schema, reglerad gm l. upptagen på schema; särsk. till 4. Östergren (1938). TSvLärov. 1946, s. 131 (om lektioner).
Avledn. (mera tillf.): schemabundenhet, r. l. f. särsk. om förhållandet att undervisning är schemabunden. TSvLärov. 1949, s. 68. —
-BYTE. utbyte av undervisning som är upptagen på schema mot annan (på samma schema upptagen) undervisning. TSvLärov. 1952, s. 598. —
(2, 3) -FIGUR. (†) om geometrisk grundform hos naturföreteelser o. d. Nyblom i 3SAH 8: 281 (1893). —
(2, 4) -KONSTRUKTION. konstruktion l. framställande l. uppgörande av schema; äv. konkret, om resultatet; särsk. till 4. Form 1956, s. 68. —
-KONSTRUKTÖR.
-LÄGGARE. om person (rektor o. d.) som gör upp schema; jfr -konstruktör 2. TSvLärov. 1951, s. 245. —
-SVÅRIGHET~102, äv. ~200. om svårighet att inom den av ett schema fastslagna ramen l. vid uppläggningen av ett schema realisera vissa önskemål i undervisningen. TSvLärov. 1951, s. 246. —
-TID. om tid när enligt schema undervisning sker l. om tid som på schema anslagits till undervisning i visst ämne l. vissa ämnen. Sändningstiden (för skolradioprogrammen) är .. anpassad efter folkskolans schematider. TSvLärov. 1945, s. 177. (Skrivningarnas) antal gör, att den schematid, som anslagits åt orienteringsämnena på schemat, är helt missvisande. PedT 1949, s. 88. —
(2, 4) -TVÅNG. särsk. till 2 b, c. NysvSt. 1926, s. 51 (i fråga om rytm). Kjellberg GrekRomK 11 (1932; i fråga om målarkonst). —
-ÄNDRING. PedT 1951, s. 7.
Spoiler title
Spoiler content