publicerad: 1980
SNITSEL snit4sel l. snit3sel2, l. (numera i sht i bet. 3) SCHNITZEL ʃnit4sel, äv. ʃnit3sel2, r. l. m. (THästv. 1868—69, s. 61, osv.); best. -n ((†) -slen Müller Sockerb. 15 (1868: betsnitslen), Grönberger Hvitbet. 13 (1872: diffusionssnitslen)); pl. -slar
Ordformer
(schnitz- (-its-) 1869 osv. snits- (-itts-, -itz-) 1868 osv.)
1) jäg. o. sport. om var o. en av de (tillklippta) pappersremsor som vid snitseljakt l. terränglöpning l. skidåkning o. d. placeras längs det spår som skall följas; äv. koll. THästv. 1868—69, s. 61 (vid snitseljakt). Spåren äro utmärkta med ljusröda schnitzlar. UNT 1932, nr 11022, s. 5. FoFl. 1964, s. 6 (koll.). DN 1969, nr 292, s. 11 (ss. markering för vandringsled).
2) tekn. i fråga om sockertillverkning, om var o. en av de rännformigt skurna strimlor vari sockerbetorna skärs efter tvättningen o. före urlakningen; äv. om det (ss. fodermedel använda) avfall som återstår av dessa strimlor efter urlakningen, betmassa; företrädesvis o. utom i a numera bl. koll. Müller Sockerb. 15 (1868). För hög temperatur gör snitseln slemmig, och för låg gör urlakningen ofullständig. 2UB 4: 509 (1899). (Gm ett visst förfaringssätt erhålles) en sockerrikare betsnitsel, hvarigenom snitselns värde som kreatursfoder väsentligen ökas. KemT 1907, s. 114. Från tvätten gå betorna till skärmaskiner, som skära sönder dem till snitsel, dvs. långa, smala, 3—5 mm tjocka strimlor. SvVäxtförädl. 1: 380 (1951). jfr BET-, MELASS-, SOCKER-SNITSEL. särsk. i utvidgad anv.
a) lant. om var o. en av de strimlor vari potatis skäres för torkning. LAHT 1911, s. 168. Såväl potatismjöl som torrpotatis (flingor och snitsel) övertages .. av staten. Östergren (cit. fr. 1917). jfr POTATIS-SNITSEL.
b) (numera föga br.) koll., om de fina strimlor vari sockerrör sönderdelas vid (viss metod för) sockerframställning. 2UB 4: 501 (1899).
3) kok. tämligen tjock skiva benfritt kalvkött av innanlår l. kotlettrad, stekt o. serverad med svampsås, jägarsnitsel, l. panerad, stekt o. serverad med citronskivor, ansjovis l. sardell o. kapris, wienerschnitzel (äv. om sådan skiva av skinka). Langlet Husm. 259 (1883). SvUppslB (1935; äv. om jägarsnitsel). IllSvOrdb. (1955; om wienerschnitzel). ICAKurir. 1974, nr 41, s. 31 (av skinka).
(1) -JAKT. [av t. schnitzeljagd] jaktridning utan hundar längs ett snitslat spår; äv. (o. i fråga om nutida förh. bl.) om skid- l. terränglöpning på snitslad bana; äv. dels om leken ”räv och hundar” (se räv, sbst.1 1 e γ), dels bildl.; förr äv. om segling varvid en segelbåt jagades av de övriga. Vid parforce-jagten följes den metoden, som i Tyskland är känd under namnet ”Schnitzeljagt”. THästv. 1868—69, s. 36. TIdr. 1886, s. 143 (i fråga om segling). När mången .. (författare) är så död, att man får göra en schnitzeljakt genom encyclopedierna för att hitta titlarna på hans böcker. Levertin Diktare 193 (1898). Snitzeljagt på skidor var den 21 jan. anordnad i Östersund. NordIdrL 1900, s. 45. Ingen penna kan skildra den glada snitzeljakten, som lektes i flygande fläng därute under ekarna (av barnen på utfärd). Alm-Eriksson Prinssk. 229 (1932). DN(A) 1965, nr 324, s. 20 (om terränglöpning). —
(2) -KNIV. (numera mindre br.) i snitselmaskin o. d.: kniv för skärning av snitsel. TT 1898, K. s. 11. SvIndKal. 1971, TillverknReg. s. 63. —
(2) -MASKIN. (numera mindre br.) i sockerfabrik: maskin för skärning av snitsel, skärmaskin, betskärningsmaskin. Müller Sockerb. 15 (1868). —
(2) -PRESS. [jfr t. schnitzelpresse] (i fackspr.) i sockerfabrik: press för pressning av urlakad snitsel, betmassepress. 2UB 4: 509 (1899). —
(2) -PRESSARE. (förr) arbetare med uppgift att pressa snitsel (vid snitselpress). SDS 1899, nr 520, s. 2. —
(2) -TORKNING. (numera i sht i skildring av ä. l. utländska förh.) torkning av snitsel. LAHT 1911, s. 168 (i fråga om potatis).
Ssg: snitseltorknings-apparat (numera i sht i skildring av ä. l. utländska förh.). KemT 1907, s. 115 (i fråga om betsnitsel). —
Spoiler title
Spoiler content