[ombildning av SKITARE, sbst.2, gm anslutning till SKITT, sbst., l. vbalsbst. till ett icke anträffat skitta; jfr d. skidter, benämning på vissa orenliga fåglar (som lägga sina exkrementer i boet), till d. dial. skidte, smutsa ned, till skidt (se SKITT, sbst.), l. av en icke anträffad lt. motsvarighet till mnl. schitten, ”skita”, till det svaga avljudsstadiet av roten i SKITA, v.2 — Jfr SKET-,SKITA, sbst.]
(†) oeg., ss. nedsättande personbenämning; anträffat bl. om kvinna: slyna o. d. När iagh slett migh ifrån honom .. och sadhe, Kalle j migh en hoora, (svarade han) Jaa tu är så tin skittare. VDAkt. 1670, nr 43.
SAOB
