SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1984  
SPETSFYNDIG spet3s~fyn2dig, adj.
Etymologi
[ombildning av SPETSFUNDIG med anslutning av senare leden till FYNDIG]
(mindre br.) spetsfundig (se d. o. 1). Härom må man väl säga, att en dylik spetsfyndig kritik går alldeles för långt. Wallén Hennig GåtfLänd. 171 (1926). SDS 1981, nr 325, s. 36.
Spoiler title
Spoiler content