TELEGRAFI tel1egrafi4 (hos LoW(1889) anges äv. uttal med halvlång vokal i första stavelsen), r. l. f.; best. -n l. (i sht förr) -en.
Ordformer
(förr äv. -ph-)
Etymologi
[jfr d. telegrafi, t. telegrafie, ä. t. äv.: telegraphie, fr. télégraphie, eng. telegraphy; avledn. av TELEGRAF]
(numera i sht om ä. förh.) om (teknik l. metod för l. lära(n) l. vetenskap(en) om) överföring av meddelanden från en plats till en annan med hjälp av särskilda på elektrisk l. optisk väg förmedlade tecken (jfr MORSE-ALFABET, -SYSTEMo. SEMAFOR); numera vanl. med meddelandet sänt o. mottaget i klartext (jfr TELE-PRINTER). Optisk, elektrisk, trådlös telegrafi. Telegrafien studeras nu här ganska mycket. Ahnfelt HofvLif 3: 5(i handl. fr. 1795). Sedan Vorsselman de Heer .. sökt visa fördelarne af strömmens fysiologiska verkningar såsom medel för telegrafien .. lemnar han en beskrifning på en .. efter dessa grunder inrättad telegraf. Wrede ÅrsbVetA 1840, s. 135. Att utforska de första spåren af telegrafin, egentligen konsten att korrespondera på långa afstånd, .. torde .. vara mycket svårt. UB 2: 401(1873). Den optiska telegrafiens utveckling avbröts genom uppfinningen av den elektriska telegrafen. Flodström SvFolk 251(1918). Elektro-magnetiska vågor .. som nu äro allbekanta genom sin användning i den trådlösa telegrafien och telefonien. Bergholm Fys. 4: 122(1925). Numera utnyttjas i regel befintliga telefonledningar för samtidig telefoni och telegrafi. IngHb. 3a: 353(1950). — jfr RADIO-TELEGRAFIm. fl.
