SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2003  
TELEGRAF tel1egra4f (hos LoW (1889) anges äv. uttal med halvlång vokal i första stavelsen), r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-graf (-ph) 1794 osv. -graphe- i ssgr 1809 (: Telegraphe-Inrättningarne), 1809 (: telegraphe-tidningar))
Etymologi
[jfr t. telegraf, eng. telegraph, fr. télégraphe; ssg av TELE- o. -GRAF. — Jfr TELEGRAFERA, TELEGRAFI, TELEGRAFIST]
(utom i c slutet numera i sht om ä. förh.) om apparat l. anordning för sändning o. mottagande av meddelanden från en plats till en annan med hjälp av särskilda tecken ss. morsealfabetet (med elektriska signaler gm ledningar l. med radioteknik) l. gm optiska signaler (ss. ljussignaler l. torn med ställbara armar l. skivor o. d., jfr SEMAFOR); särsk. (numera) om sådan apparat som sänder l. mottar meddelande skrivet i klartext, teleprinter. Optisk, elektrisk, elektromagnetisk, trådlös telegraf. Porthan BrCalonius 140 (1794). Ställningen för den Telegraph, som vid Grisselhamn skall inrättas, står nu färdig upsatt. Calonius Bref 160 (1796). Telegraferna till Grisslehamn lära nu wara färdigbyggda. LdVBl. 1836, nr 24, s. 1. Steinheil har gjort åtskilliga .. förbättringar af den elektriska telegrafen. Wrede ÅrsbVetA 1840, s. 129. Man urskiljer emellan Elektriska telegrafer samt Optiska eller Signaltelegrafer; de sednare begagnas ombord eller i skärgårdar som ej utan svårighet kunna förenas genom elektriska telegrafledningar. Åstrand (1855). Det var .. meningen att Fritjof, först av alla svenska fartyg, skulle utrustas med den då nyuppfunna trådlösa telegrafen. Klinckowström Minn. 1: 225 (1933). Han ogillade .. folk, som använde telegraf och telefon i sådana fall, där det kunde gå någorlunda lika bra att skriva brev. Lindström Vindsröjn. 120 (1939). — jfr FÄLT-, GNIST-, JÄRNVÄGS-, LUCK-, MASKIN-, NÅL-, RADIO-, SKRIV-, SNABB-, SPEGEL-, VISAR-TELEGRAF m. fl. — särsk.
a) i prep.-uttr. per telegraf, betecknande att information utbyts medelst telegraf. Ahlman (1872). (Han dog) i sin födelsestad .. der en landsman fick i uppdrag att per telegraf meddela hans biografi till en .. tidning. Strindberg NRik. 109 (1882). (Han) fick per telegraf klartecken om att (osv.). DN 7 ⁄ 9 2000, s. A6.
b) (†) övergående i bet.: telegrafiskt meddelande, telegram. Så fort de genom bref eller Telegrapher erfarit, det Markall (osv.). MarkallN 1: 8 (1820).
c) i utvidgad anv., om sammanfattningen av allt det (apparatur, ledningsnät, teknik, verksamhet, personal, byggnader o. d.) varmed kommunikation medelst telegraf ombesörjs, telegrafväsen, telegrafsystem; inrättning l. anordning l. anläggning för telegrafi; förr äv. om för sådan inrättning avsedd byggnad o. d., i regel rymmande lokal med möjlighet för allmänheten att telegrafera; äv. om telegrafväsendet ss. inrättning l. ämbetsverk o. d. Han arbetar l. är (anställd) vid telegrafen. Af de försök, som skedt med Svenska Telegraphen .. gjordes de emellan Drottningholm och Stockholm .. alla i Konungens .. närvaro. Edelcrantz Telegr. 87 (1796). Till de nyaste härligheterna här (i Lund) hörer Elektr. Telegrafen, som i dessa dagar blifvit öppnad. AnderssonBrevväxl. 2: 186 (1854). Telegrafen i .. (Finl.) tillhör ryska staten med undantag af järnvägstelegrafen. Grotenfelt LandtbrFinl. 47 (1896). Det släkte, som växer upp nu .. har svårt att föreställa sig, huru handeln mellan olika länder gick till i de tider .. då man hvarken hade post eller telegraf. Schück o. Lundahl Lb. 1: 39 (1901). Kenneth är i telegrafen, linjearbetare. Hedberg GalnH 29 (1971). — särsk. (äv. om nutida förh., vard., skämts.) bildl., i fråga om inofficiell nyhetsförmedling, ryktesspridning, skvaller, särsk. i ssgrna BY-, DJUNGEL-TELEGRAF. jfr Borelius ForntLev. 131 (1936: Bytelegrafen). SvD(A) 18 ⁄ 10 1963, s. 18 (:djungeltelegrafen).
Ssgr (numera i sht om ä. förh.): TELEGRAF-ADRESS. (numera föga br.) adress (se d. o. 1) till vilken telegrafiskt meddelande sänds, telegramadress. NerAlleh. 14 ⁄ 4 1886, s. 1. Post-, telegraf- och telefonadress. SFS 1935, s. 237. Harlock (1944).
(c) -AGENTUR. agentur för telegrafisk förmedling av nyheter. Sylwan ModPress. 56 (1906). SvD 9 ⁄ 6 2001, Kultur s. 6.
-ALFABET~002, äv. ~200. teckensystem använt vid telegrafering; jfr -skrift, -tecken. Telegrafalfabetet är sammansatt af två tecken: streck och punkt. Nordin Boktr. 179 (1881).
(c) -ANLÄGGNING~020. abstr. o. (i sht) konkret; jfr anläggning III 1 (a) o. -inrättning 2. Vid de första telegrafanläggningarne plägade man flerastädes .. framdraga telegraflinierna under jorden. Nyström Telegr. 94 (1869). Kungörelse angående förhindrande av skadegörelse å vissa telegraf-, telefon- och radioanläggningar .. vid krig eller krigsfara. SFS 1939, s. 1957.
(c) -ANSTALT~02, äv. ~20. (numera föga br.) inrättning l. anstalt (se d. o. 5) för telegrafi, telegrafstation. Lönevilkoren vid förenad post- och telegrafanstalt. BtRiksdP 1873, IV. 1: nr 86, s. 22. SAOL (1950).
(c) -ARBETARE. person som yrkesmässigt utför telegraftekniskt arbete; jfr telegrafare. Carlsson SocOmgrupp. 259 (cit. fr. 1901).
(c) -ARBETE~020. särsk.: arbete med anläggning, reparation o. tillsyn av telegrafanläggning; jfr linje-arbete. SFS 1838, nr 52, s. 7.
(c) -ASSISTENT. tjänsteman på mellannivå inom telegrafväsendet. Jungberg (1873). De första (kvinnliga) telegrafassistenterna förordnades 1865. Carlsson SocOmgrupp. 303 (1966).
(c) -AVDELNING~020. jfr avdelning 3 d o. -byrå. En direktör för telegrafafdelningen och en direktör för telefonafdelningen. BtRiksdP 1894, 7Hufvudtit. s. 41. särsk.: militär avdelning med uppgift att ombesörja telegrafisk kommunikation; jfr avdelning 3 g. Wid hwarje arméafdelning .. (fanns) telegrafafdelningar, för att åstadkomma en snabb förbindelse mellan hemorten och armén samt mellan dennes särskilda delar. LfF 1873, s. 108. jfr fält-telegraf-avdelning.
-AVGIFT~02, äv. ~20. (numera föga br.) avgift för avsändning av telegrafiskt meddelande; jfr -porto o. telegram-avgift. SFS 1913, s. 110. Därs. 1923, s. 823. jfr radiotelegraf-avgift.
-BEFORDRING. (numera föga br.) befordring (se d. o. 1) av telegrafiskt meddelande; jfr -expedition 2. SFS 1878, nr 60, s. 1.
(c) -BITRÄDE~020. lägre tjänsteman inom telegrafväsendet. Sthm 3: 190 (1897). Telegrafbiträden och telegrafexpeditörer tar emot telegrambeställningar i lucka samt per telefon eller telex. SvYrkeslex. 2: 247 (1973).
(c) -BOLAG~02, äv. ~20. bolag för telegrafverksamhet; jfr -kompani 1. SFS 1873, nr 3, s. 42. Telegrafbolagens linjenät omfatta .. mycket stora regioner. HandInd. 394 (1926).
(b, c) -BUD. (†) telegrambud. Tanken på din ringklocka, satt i rörelse af ett telegrafbud midt i natten. Rydberg Brev 1: 68 (1866).
(b, c) -BUDBÄRARE. (†) telegrambud. SFS 1873, nr 51, s. 4.
(c) -BYRÅ. (numera föga br.) telegrafstation; äv. om avdelning inom televerk o. d. som är ansvarig för verksamhet rörande telegrafi (jfr -avdelning). När jag .. infann mig på Telegrafbyrån för att expediera dagens nyhet .. fann jag mig (osv.). AnderssonBrevväxl. 2: 187 (1854). Till telegrafbyråns handläggning höra ärenden rörande telegraf- och telefonledningar. SFS 1907, nr 148, s. 12. Östergren (1956).
(c) -CHEF. chef för (civilt l. militärt) telegrafväsen l. för telegrafstation; jfr armé-telegraf-chef. SFS 1900, nr 34, s. 2. Östergren (1956).
-DEPESCH. (numera föga br.) telegram; jfr depesch 3 c. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 154 (1809). Telegrafdepeschens nya benämning ”telegramm” tillskrefs författaren af denna bok, som i Posttidningen först använde densamma. Hellberg Samtida 8: 18 (1872). Moberg Nybygg. 581 (1956; om ä. förh.).
(c) -DIREKTÖR. (tjänstetitel för) chef inom telegrafväsendet; särsk. (o. i sht) om chef för större o. viktigare telegrafstation. NDA 4 ⁄ 9 1861, s. 4.
(c) -DISTRIKT. jfr distrikt 1. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 1, Bil. 6, s. 26. Björkman (1889).
(c) -EFFEKT. (numera föga br.) om utrustning l. redskap o. d. som används inom telegrafväsendet; jfr effekt 6 c α. En sändning af åtskilliga härstädes brukliga telegrafeffekter. SFS 1873, nr 3, s. 43. Dædalus 1957, s. 130.
(c) -ELEV. elev vid kurs för blivande telegraftjänstemän. 2NF 28: 756 (1918). (Strindberg) var hösten 1873 telegrafelev i Sandhamn. IllSvLittH 4: 421 (1957).
-EXPEDITION.
1) till c: konkret; jfr expedition 3 o. -station o. telegram-expedition 1. I byggnaden hafva .. Telegrafexpeditionen och Slöjdföreningens skola sina lokaler. Thomée IllSv. 149 (1866).
2) (†) abstr.: = -befordring; jfr expedition 1 o. telegram-expedition 2. Det åligger .. telegrafinspektör att .. öfvervaka, att telegraf- och telefonexpeditionen sker med ordning och skyndsamhet. SFS 1905, nr 86, s. 2. jfr IllSvOrdb. (1955).
(c) -EXPEDITÖR. person som yrkesmässigt expedierar telegrafiska meddelanden, telegrafist. De kvinnliga tjänstemännen .. i telegrafverket skola i stället för telegrafister få den vackra titeln telegrafexpeditörer. Upsala 21 ⁄ 7 1925, s. 2.
-FLAGGA. (†) flagga använd vid optisk telegrafi; jfr semafor-, signal-flagga. Gosselman Sjöm. 1: 100 (1839). UB 7: 495 (1875).
(c) -FULLMÄKTIG~020. av regeringen utsedd ledamot av telegrafstyrelsen. 2NF 28: 758 (1918). SAOL (1950).
-FÖRBINDELSE. jfr förbindelse 1 c. Mellan Wien och Prag har nyligen blifvit öppnad en elektromagnetisk telegrafförbindelse. ÖresundP 1848, nr 9, s. 4.
(c) -FÖRENING. (†) telegrafunion. 2UB 10: 76 (1906). 2NF 28: 764 (1918).
(c) -FÖRVALTNING. (†) officiell institution som förvaltar telegrafväsendet i ett land, telegrafverk. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 1, Bil. 6, s. 28. 2NF 28: 765 (1918).
(c) -HATT. (†) om isolator fastsatt på telegrafstolpe för att isolera o. uppbära tråden; jfr hatt 3 j o. -isolator. Nyström Telegr. 58 (1869). 2UB 3: 109 (1897).
-HEMLIGHET~002, äv. ~200. (numera bl. tillf.) hemlighet (se d. o. 3) l. sekretess rörande telegrafiska meddelanden o. d.; särsk. om det förhållandet att person som är (l. har varit) anställd inom telegrafväsendet har tystnadsplikt; jfr telegram-hemlighet. SvAffärslex. 486 (1948). Östergren (1956).
(c) -HUS. (numera bl. tillf.) hus där telegrafstation o. d. är inrymd. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 1, Bil. 6 c, s. 26. Hedberg VackrTänd. 305 (1943).
(c) -INGENJÖR. ingenjör med specialutbildning inom telegraftekniken. UB 2: 436 (1873).
(c) -INRÄTTNING~020. (numera föga br.) särsk.
1) inrättning för telegrafering (inom ett land l. område o. d.), telegrafverk. SthmStCal. 1810, s. 41. De allt mer utsträckta .. telefonförbindelserna inom landet, de der ledde till en fortgående minskning i anlitandet af telegrafinrättningen. BtRiksdP 1888, I. 1: nr 1, Inkomstberäkn. s. 9. Cannelin (1939).
2) lokal inrättning l. anordning för telegrafering; telegrafstation; jfr -anläggning. AdP 1809, IV. 1: 1273. En hwar åligger afhålla sig från all obehörig beröring med telegrafinrättningarne i landet. SPF 1855, s. 323. SFS 1922, s. 1053.
(c) -INSPEKTION. särsk. om myndighet med uppgift att inspektera telegrafväsendets verksamhet; jfr inspektion 3. BtRiksdP 1894, 7Hufvudtit. Bil. 1, Litt. A, s. 6. SAOL (1950).
(c) -INSPEKTOR. (†) telegrafinspektör. SthmStCal. 1798, s. 16. SFS 1907, nr 34, s. 2.
(c) -INSPEKTÖR. tjänsteman med uppgift att övervaka verksamheten inom telegrafväsendet. KrigVAH 1836, s. 70. Östergren (1956).
(c) -INTENDENT. (†) militär befattningshavare med uppgift att leda o. administrera telegrafisk verksamhet. BtRiksdP 1872, IV. 1: nr 53, s. 4. Holmberg Artill. 4: 251 (1886).
(c) -ISOLATOR. (†) om isolator (se d. o. b β) använd vid telegraflednings upphängningspunkter; jfr -hatt. SD 10 ⁄ 12 1892, s. 1. TLev. 1899, nr 50, s. 4.
(c) -KABEL. (undervattens)kabel (se kabel 2) för telegrafledning(ar). ÖresundP 1854, nr 123, s. 1. (Sagan) Den stora sjöormen, där (H. C.) Andersen låter fiskarna grubbla över telegrafkabeln, den nya fisken som det inte är något slut på. MLamm i 3SAH LIII. 2: 226 (1942).
(c) -KARTA. karta där telegrafstationer l. telegrafkablar o. d. finns utmärkta. Amundson JernvTelegrKarta (1873; i titel). En ny telegrafkarta öfver Sverige. SD 1901, nr 54, s. 4.
-KOD. (numera knappast br.) jfr kod 3 o. -språk o. telegram-kod. PriskatalSonesson 1895, s. 102. Telegraferingen mellan agenten och företaget underlättas genom .. för trävarubranschen utarbetade telegrafcoder. SvSkog. 1020 (1928). SAOL (1973).
(c) -KOMMISSARIE. (tjänstetitel för) chef för större o. viktigare telegrafstation. Björkman (1889). Vid telegrafverket .. (ska) telegrafkommissarie .. hava avlagt studentexamen. SFS 1934, s. 716.
(c) -KOMPANI.
1) (numera föga br.) telegrafbolag. SDS 29 ⁄ 4 1870, s. 3. Andersson KinPingv. 460 (1933).
2) kompani inom ingenjörstrupperna med uppgift att ombesörja telegrafisk kommunikation. Oscar II Mem. 1: 319 (1897). HbRödStjärn. 44 (1932). jfr fält-telegraf-kompani.
(c) -KONFERENS. särsk. om internationell konferens rörande telegrafverksamhet. Vid telegrafkonferenserna voro fördragsmakterna fordom vanligen representerade af diplomater. NordT 1885, s. 355. 2NF 28: 764 (1918).
(c) -KONTOR. (i Finl.) telegrafstation. Grotenfelt LandtbrFinl. 47 (1896).
(c) -KONVENTION. särsk. om internationell konvention (se d. o. 2 a) rörande telegrafi. SFS 1863, nr 72, s. 10.
-KORRESPONDENS. (numera föga br.) om korrespondens (se d. o. II 2 c) medelst telegraf; jfr -trafik. SFS 1838, nr 52, s. 14. (Det) ankommer .. på (telegraf)styrelsen att fastställa taxor för .. telegrafkorrespondensen. Därs. 1941, s. 953. jfr SAOL (1973).
-KORRESPONDENT. (†) om journalist o. d. som (regelbundet från en viss ort) telegrafledes sänder nyhetsrapporter till tidning l. nyhetsbyrå o. d.; jfr korrespondent, sbst. II 3, o. telegram-korrespondent. UrKorrCronholm 99 (1856). Auerbach (1915).
(c) -KROK. (†) krok för upphängning av telegraftrådar; jfr isolator-krok. SD 10 ⁄ 12 1892, s. 1. TLev. 1899, nr 50, s. 4.
(c) -KÅR. (†) kår inom krigsmakt med uppgift att ombesörja telegrafisk kommunikation. SFS 1838, nr 29, s. 2. Därs. nr 52, s. 2. jfr fält-telegraf-kår.
-LEDES, adv. per l. via telegraf. KrigVAH 1888, s. 206.
(c) -LEDNING. elektrisk ledning för överföring av telegrafiska meddelanden; jfr -kabel, -tråd. JernkA 1852, s. 327. Telegrafledningarnas .. längd vid 1915 års slut var 65 841 km. Flodström SvFolk 251 (1918).
(c) -LINJE. jfr linje 9 (slutet). Mellan alla Rikets Städer upprättas Telegraf-linier. JournLTh. 1809, nr 53, s. 3. Telegrafliniernas längd öfver hela jordklotet uppskattas till mer än 1,500,000 km. EkonS 1: 348 (1893).
(c) -MAJOR. (†) (tjänstetitel för) chef inom telegrafväsendet; jfr major d. Telegraf-Majoren (har) befälet öfwer alla wid Telegraf-Inrättningen anställda .. personer. SFS 1838, nr 52, s. 9. Agardh o. Ljungberg 4: 348 (1863).
-MATCH. (†) om tävling l. match där deltagarna befinner sig på skilda håll o. resultaten inrapporteras via telegraf. NFSportlex. (1946).
(c) -MATERIEL. materiel för telegrafdrift. SFS 1838, nr 52, s. 10. Telegraf- och telefonmateriel såsom stationsapparater, linjer och ledningar. Därs. 1908, nr 13, s. 7.
-MEDDELANDE. (numera bl. tillf.) meddelande per telegraf. Klint (1906).
(c) -MEDEL, pl. (numera bl. tillf.) om statsinkomst utgörande behållningen av telegrafverkets affärsrörelse; äv. om anslag för telegrafväsendets verksamhet; jfr medel, sbst. 14. SFS 1838, nr 52, s. 9 (om anslag). Telegrafmedlen .. bestå .. af följande särskilda slags inkomster (osv.). BtRiksdP 1871, I. 1: nr 1, s. 6. 2NF 38: 815 (1926).
(c) -MONOPOL. I somliga stater grundar sig statens telegrafmonopol .. på uttryckliga lagbud. NordT 1885, s. 344.
-NOTIS. (numera bl. tillf.) jfr notis 2. UrKorrCronholm 99 (1856). HforsD 16 ⁄ 12 1875, s. 2.
-NYCKEL. anordning för manuell sändning av telegrafiska tecken gm brytande o. slutande av den elektriska strömmen; förr äv. om sådan del av skrivapparat (se d. o. d β) som liknar sådan nyckel; jfr nyckel 3 a o. -tangent o. morse-, telegraferings-nyckel. UB 2: 432 (1873; i skrivapparat). (Sv.) Telegraf-nyckel, (fr.) (clef) manipulateur. Schulthess (1885). Vid snabbtelegrafering, som sker med en s. k. ”transmitter” av den typ som förekommer .. i st. f. telegrafnyckel, användes en telegraferingshastighet av bortåt 300 bokstäver i minuten. VFl. 1919, s. 47.
-NÅL. (†) nål i nåltelegraf. Balck Idr. Suppl. 205 (1888).
(c) -NÄT. nät (se nät, sbst. 3 c) av telegrafledningar o. -stationer. SvT 7 ⁄ 2 1852, s. 3. Samtidigt med järnvägsbyggandet hade Sverige omspunnits af ett telegrafnät, som .. omfattade trådledningar till en längd af nära 49,000 kilometer. SvH 10: 215 (1909).
(c) -OFFICER. till telegraftjänst (för fälttelegrafen) utbildad officer. IllMilRevy 1901, s. 330. Telegrafstaben utgöres af telegrafchef, adjutant och telegrafofficer. PT 1911, nr 165 A, s. 2.
(c) -ORT. ort med telegrafstation l. telegramexpedition. Telegrafverket har under året å 17 olika telegraforter upprättat .. 263 telefonförbindelser. SFS 1884, Bih. nr 4, s. 27.
Ssg: telegrafort-förteckning. (tryckt) förteckning över orter med telegrafstation o. d.; särsk. i uttr. post- och telegrafortförteckning, ss. namn på periodiskt utgiven publikation. BtRiksdP 1912, Saml. 2. I. 1: s. 168. 2SvUppslB (1954).
-PAPPER. om papper (blanketter l. remsor o. d.) som används vid telegrafering. NerAlleh. 1871, nr 17, s. 3.
-PAPPERS-REMSA. telegrafremsa. SFS 1891, nr 4, s. 25. Telegramoriginal .. begagnade telegrafpappersremsor och andra sådana handlingar skola förvaras under en tid av femton månader. FFS 1922, s. 269.
(c) -PARK. (†) om (truppavdelning l. militärt förband medförande) samling l. förråd av telegrafmateriel; jfr park, sbst.2 5. KrigVAH 1886, s. 101. I krigstid erhåller hvarje armé en telegrafpark, delad i 2 afdelningar, nämligen den egentliga telegrafafdelningen .. samt trängafdelningen. Därs. 1892, s. 246.
Ssg (†): telegrafpark-tjänst. tjänst(göring) l. verksamhet vid telegrafpark. SFS 1919, s. 674.
(c) -PATRULL. (†) patrull (se patrull, sbst.2 2 c) som upprätthåller l. har till uppgift att upprätthålla telegrafiska förbindelser. IllMilRevy 1898, s. 3. PT 1904, nr 49 A, s. 2.
(c) -PERSONAL. SFS 1838, nr 52, s. 1.
(b, c) -POJKE. (†) telegrampojke. Hedenstierna FruW 185 (1890).
-PORTO. (†) porto för avsändning av telegrafiskt meddelande, telegramporto; jfr -avgift. SFS 1886, nr 69, s. 43. Därs. 1908, nr 61, s. 1.
-PÅPASSNING. (†) om telegrafisk övervakning av tågtrafik; jfr på-passa I 1. Försigtigheten fordrar, att tåg ej afsändas från en station, förr än ett föregående .. passerat ett ställe, der telegrafpåpassning eger rum. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 213 (1880). Engström o. Carlson HlednTrafik. 10 (1917).
-RAKET. (†) raket för signalering i mörker; jfr signal-raket. KrigVAT 1852, s. 341. SFS 1853, nr 86, s. 31.
-RAPPORT. (numera föga br.) per telegraf sänd rapport, särsk. rörande nyheter o. d.; jfr telegram-rapport. PT 2 ⁄ 5 1853, s. 2. WoJ (1891).
(c) -REGALE. (†) om statligt (eg. kungligt) telegrafmonopol. Hagman Grundlag. 143 (1902). Östergren (1956).
(c) -REGLEMENTE. reglemente för (statens) telegrafverksamhet. SFS 1863, nr 72, s. 16. En konferens i Paris, där ett internationellt telegrafreglemente utarbetades. 2UB 10: 75 (1906).
-RELÄ. jfr relä 3 o. -överdrag o. telegraferings-relä. SvTeknOrdb. 269 (1946). SEN 42 01: 81 (1954).
-REMSA. pappersremsa på vilken telegrafiskt meddelande skrivs ut o. matas fram ur telegrafapparat; jfr telegram-remsa. TLev. 1892, nr 19, s. 1. Det såg så .. hotande ut på telegrafremsan med mera brådskande korta streck än vanligt. Blomberg Överg. 167 (1915).
-RULLE. (†) om rulle (se rulle, sbst.3 3) med telegrafremsa. TT 1901, Allm. s. 25.
-RUM. (numera bl. tillf.) rum för telegraf(er), telegramrum. HforsD 18 ⁄ 8 1875, s. 2. Vallentin London 425 (1912).
(c) -RÖRELSE. rörelse (se d. o. 7 b) l. verksamhet l. företag för telegrafdrift. EkonT 1900, s. 378. År 1888 föreslår .. (Telegrafverket) en särskild telefonskatt för att finansiera de förluster i telegrafrörelsen som telefonin anses orsaka. SvD 17 ⁄ 6 1998, s. 14.
-SAMFÄRDSEL~020. (numera föga br.) om samfärdsel (se d. o. 1) medelst telegraf; jfr -trafik. 2UB 10: 90 (1906).
-SCHACKPARTI~002, äv. ~200. jfr -match o. tele-, telefon-schack. Telegraf-schackpartiet mellan Göteborg och Stockholm. GHT 1897, nr 293 A, s. 2.
-SIGNAL. vanl. i pl.; jfr signal 3 o. -skrift. Det är .. (fönster)rutorna som utgöra sjelfva telegrafsignalerna, på det viset, att man har en papplucka särskilt för hvar ruta, medelst hvilken rutan kan betäckas inifrån. JournManuf. 3: 209 (1833). Klart är, att intresset hos den lyssnande parten .. stegrades, då i stället för telegrafsignaler tal och musik återgåfvos i (radio)mottagarens hörtelefon. 2NF 38: 83 (1925).
-SKRIFT. (typ av) skrift (se skrift, sbst.1 2) som används vid telegrafering (jfr -alfabet); förr äv. om telegrafsignaler. Dalin (1854). Inga störande verkningar af telegrafskrift eller atmosferiska urladdningar förekommo (vid öppnandet av den första telefonlinjen mellan Bryssel o. Paris). TT 1889, s. 37. Telegrammet (överförs) till telegrafskrift på en pappersremsa. 2NF 28: 728 (1918).
-SPRÅK. (numera mindre br.) om språk ss. chiffer- l. kodsystem; äv. (o. i sht) i utvidgad anv.; jfr språk 6 c o. -kod o. telegraferings-språk. 2VittAH 15: 379 (1832, 1839). Om man .. kommit öfverens med kamraten att .. frambringa ljusglimtar .. för ett visst begrepp, har man gjort början till ett slags telegrafspråk. Balck Idr. Suppl. 83 (1888). En serie blinkningar, vilkas virtuosa telegrafspråk jag tolkade med lättat hjärta. Norling Mänskl. 214 (1930).
(c) -STAT(EN). sammanfattande beteckning för (organisationen av) den fast anställda personalen vid telegrafverket, med därtill hörande utgifter o. inkomster o. d.; jfr stat, sbst.3 II 3. Agardh o. Ljungberg 4: 348 (1863). Under finansdepartementet lyda .. tullstaten, poststaten, telegrafstaten (osv.). Linde Kam. 18 (1867).
(c) -STATION. station (se d. o. II 11) inom telegrafnät; jfr -anstalt, -byrå, -expedition 1, -inrättning 2, -kontor. Hwarje ställe, der en Telegraf är uppförd, kallas Telegraf-Station. SFS 1838, nr 52, s. 3. En telegrafstation, till vilken ett större antal ledningar inkommer, kallas utgreningsstation. 3NF 19: 76 (1933). jfr fält-telegraf-station. särsk. om televäxel i telexnät. NE (1995).
-STIL. (†) telegramstil. SvTidskr. 1873, s. 134.
(c) -STOLPE. stolpe som uppbär telegrafledning(ar); jfr lednings-stolpe. Telegrafstolpar: Af gran eller tall, fem famnar långa, med en toppdiameter af minst 3 decimaltum. SPF 1859, s. 536.
(c) -STRÖM. elektrisk ström (se ström, sbst. 6) i telegrafledning. LfF 1911, s. 221.
(c) -STRÖM-KRETS~02, äv. ~20. jfr ström-krets 2. SvTeknOrdb. 269 (1946).
(c) -STYRELSE(N). benämning på styrelse (se styrelse 8) för telegrafverk o. d.; jfr tele-styrelse(n). De begge ländernas Telegraf-styrelser. SFS 1863, nr 72, s. 16. (Kungl.) Telegrafstyrelsen .. handhar ledningen av landets telegraf-, telefon- och radioväsende. SvBanklex. (1942).
(c) -STÄLLNING. ställning (se d. o. III 1) för optisk telegraf. SFS 1838, nr 52, s. 8.
-SVAR. (numera bl. mera tillf.) svar via telegraf. Wieselgren Samt. 88 (1873, 1880). SAOL (1973).
(c) -SYSTEM. system (se system, sbst.1 2 a) för telegrafi. Inrättningen af de tre elektriska telegraf-systemer, som .. blifvit införda i Nord-Amerikas Förenta Stater, England och Frankrike. Frey 1849, s. 516. Expressen 14 ⁄ 7 2001, s. 6.
-TANGENT. (numera föga br.) telegrafnyckel; jfr tangent 3 a. År 1856 arbetade .. (telegrafdirektör A. H. Öller) på en idé att utbyta telegraftangentens lamellfjäder mot en spiralfjäder. Dædalus 1955, s. 97.
-TAXA. taxa (se taxa, sbst. 3) för telegraftjänst(er). Telegraftaxor .. hållas allmänheten tillhanda på alla stationer. SFS 1856, nr 51, s. 15. Uppgörandet af den utländska telegraftaxan. BtRiksdP 1871, I. 1: nr 1, Bil. 6, s. 28.
-TECKEN. tecken som används vid telegrafering (jfr tecken 2 d o. -alfabet); förr äv. konkret, om telegrafflagga o. d. (jfr tecken 3 b ζ). Hufwud-Station kallas den station, wid wilken .. skrifwelser chiffreras (i Telegraf-tecken omsättas), för att genom Telegrafen fortskaffas. SFS 1838, nr 52, s. 4. För utförande af anbefallde Igenkännings-Signaler emellan Krigs- och Handels-fartyg samt Sjöfästningar är nödigt, att de å ”serskild” ritning upptagne 13 st. Flaggor, 1 Telegraf-tecken .. och 2 Vimplar finnas att tillgå å Rikets Sjö-fästningar. SamlFörfArméen 5: 503 (1848). Östergren (1956).
(c) -TEKNIK. teknik (se d. o. 2) som rör (materiel, anläggningar o. d. för) telegrafdrift. BtRiksdP 1894, 7Hufvudtit. Bil. 1, Litt. A, s. 6. Man (har) lyckats, genom användande af telegrafteknikens allra sinnrikaste apparater och metoder, åstadkomma direkt telegrafering mellan London och Teheran. 2UB 10: 71 (1906).
(c) -TEKNIKER. person som yrkesmässigt sysslar med telegrafteknik. TT 1899, M. s. 112.
(c) -TEKNISK. som tillhör l. har avseende på telegrafteknik. BtRiksdP 1894, 7Hufvudtit. Bil. 1, s. 5.
-TIDNING. (†) om telegrafiskt förmedlad nyhet; jfr -underrättelse. Om aftonen ankom telegraftidningen att ryssarna framryckt till Lovisa. Trolle-Wachtmeister Ant. 1: 92 (1808). För hundra år sen 1: 96 (1809).
(c) -TJÄNST.
1) om tjänst som innehas av person anställd inom telegrafväsendet; äv. om tjänst l. verksamhet som utövas av person uttagen till militär telegraftjänstgöring. SFS 1838, nr 52, s. 2. Samtliga värnpliktiga med undantag av dem, som uttagits till telegraftjänst. Därs. 1933, s. 60.
2) om tjänst l. service erbjuden av telegrafväsendet. SFS 1863, nr 72, s. 16. Under krigets fortgång åligger det .. (telegraf)styrelsen .. att lämna högkvarteret .. nödiga upplysningar rörande telegraftjänsten. Därs. 1922, s. 1053.
(c) -TJÄNSTEMAN~002, äv. ~200. tjänsteman inom telegrafväsendet. SFS 1838, nr 52, s. 6.
(c) -TJÄNSTGÖRING~020. om tjänstgöring inom telegrafväsendet (jfr -tjänst 1); äv. om tjänst(göring) l. service erbjuden av telegrafväsendet (jfr -tjänst 2). Underdånig hemställan derom, huruwida Telegraf-tjenstgöringen må bestridas af dertill commenderadt befäl och manskap, eller om särskild Telegraf-personal skall organiseras. SFS 1838, nr 52, s. 7. Det vid telegrafkonferensen .. reviderade reglementet för den internationella telegraftjänstgöringen. Därs. 1910, Bih. nr 4, s. 53.
-TRAFIK. trafik l. samfärdsel l. kommunikation via telegraf; jfr -korrespondens, -samfärdsel. BtRiksdP 1902, 6Hufvudtit. s. 147. (Anställda) å den byrå (i telegrafstyrelsen), som handlägger trafikärenden, böra hava ådagalagt förfarenhet i angelägenheter rörande telefon- och telegraftrafik. SFS 1922, s. 1219.
(c) -TRUPP. om militär trupp med uppgift att ombesörja telegrafisk o. d. kommunikation; vanl. i pl. Fälttelegrafmaterielen .. betjenas af dertill utbildade s. k. telegraftrupper. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 227 (1880). Telegraftrupp slår telefonlinje. SvFörsvar 1927, nr 1, s. 18. jfr fält-telegraf-trupp.
(c) -TRÅD. tråd i telegrafledning; äv. (o. vanl.) om själva telegrafledningen. Elektriska telegraftrådar följa vägen öfverallt. Bergman VSmSkr. 244 (1851). Vid hvarje slags förstöring af en jernväg bör man börja med att afskära telegraftrådarna. Nordensvan o. Krusenstjerna 2: 394 (1886). (Han) såg på några svalor som satt och överlade på en telegraftråd. Brunner SvVill. 69 (1987).
-TÅNG. flacktång med avbitarfunktion; särsk. om sådan tång använd av telegrafarbetare, linjetång. HbValHjelpmask. 2: 12 (1895). HufvudkatalSonesson 1920, s. XXVIII.
-UNDERRÄTTELSE. (numera föga br.) om telegrafiskt förmedlad underrättelse l. nyhet; ofta i pl.; jfr -tidning. Meurman (1847). (Malmös geografiska läge innebär att) allmänheten .. kan påräkna att i .. (tidningen) finna de nyaste såväl post- som telegrafunderrättelser från utlandet. SDS 23 ⁄ 12 1870, s. 1. Berndtson (1880).
(c) -UNION. om internationell sammanslutning för främjande o. reglering av telegrafiska förbindelser; jfr -förening. SFS 1886, Bih. nr 4, s. 34. (Internationella fjärrförbindelseunionen) tidigare benämnd Internationella telegrafunionen, räknar sitt ursprung från 1865. 2SvUppslB 14: 555 (1950).
-UR. (†) om elektriskt fjärrstyrt ur(verk). Samtlige telegraf- och jernvägsur .. (skulle) kunna på en enda natt omställas så att de .. angåfve den gemensamma borgerliga tiden. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 22, s. 9. 2NF 30: 1301 (1920).
(c) -VERK. om centralt verk med ansvar för telegrafväsende l. telekommunikationer i allmänhet inom ett land o. d.; i sht (i sg. best.) om statligt verk med sådant ansvar i Sverige 1853—1953; jfr -förvaltning, -inrättning 1 o. tele-verk. SFS 1838, nr 52, s. 7. De europeiska staterna .. hafva .. egna telegrafverk — flerstädes förenade med postverken. EkonS 1: 359 (1893). 100-åriga telegrafverket fick nytt namn på födelsedagsfesten. SvD 2 ⁄ 11 1953, s. 3.
(c) -VERKSAMHET~002, äv. ~200. verksamhet som avser telegrafi, verksamhet som bedrivs av telegrafbolag l. telegrafverk o. d. BtRiksdP 1894, 7Hufvudtit. s. 32.
-VÄG. (†) i uttr. på telegrafväg(en), telegrafledes, gm telegrafering. Dalin (1854). Han (har) på telegrafväg .. aflåtit en protest deremot. SDS 1887, nr 336, s. 2. Cannelin (1939).
(c) -VÄSEN l. -VÄSENDE. sammanfattande, om allt (i ett land o. d.) som hör till l. har samband med telegrafer l. telegrafi. Telegrafwäsendet, Postwäsendet, Myntwäsendet stå under Centralmakten (i Tyskl.). Snällp. 1848, nr 27, s. 2.
(c) -ÖVERDRAG~002, äv. ~200. om reläanordning använd för anslutning av telegrafapparat l. teleprinter till fjärrledning; jfr -relä. SEN 42 01: 85 (1954). NE (1995).
Avledn. (numera i sht om ä. förh.): TELEGRAFARE, m. ⁄ ⁄ ig.; pl. =. (numera bl. mera tillf., vard.) om person som yrkesmässigt utför installationer o. reparationer av telegrafer o. telegrafanläggningar, telegrafarbetare. ArbT 18 ⁄ 9 1947, s. 5. Stockholmskongress med telegrafare och postmän. Upsala 8 ⁄ 8 1951, s. 6. GbgP 17 ⁄ 9 1980, s. 11.
TELEGRAFISK, adj.; adv. -T. [jfr d. telegrafisk, t. telegrafisch, ä. t. äv.: telegraphisch; jfr äv. eng. telegraphic, fr. télégraphique] som gäller l. avser l. har samband med telegrafi; ss. adv., särsk.: telegrafledes. Telegrafisk förbindelse, korrespondens, underrättelse. Telegrafiskt meddelande. Edelcrantz Telegr. 15 (1796). Idéen att begagna elektriciteten till telegrafiska signaleringar. Pasch ÅrsbVetA 1835, s. 70. Redan 1854 sattes Sverge i telegrafisk förbindelse med utlandet genom en undervattenskabel under Öresund. Flodström SvFolk 251 (1918). Givetvis kunde jag ordnat saken telefonledes eller telegrafiskt. Schulze BöndSvFinl. 211 (1935). De olika (telegram)byråerna sända telegrafiskt och telefoniskt sina nationella nyheter till Amsterdam och härifrån utsändas de genom den trådlösa stationen. UNT 15 ⁄ 2 1940, s. 5. jfr radio-telegrafisk.
Spoiler title
Spoiler content