publicerad: 2003
TELEGRAM tel1egram4 (hos LoW (1889) anges äv. uttal med halvlång vokal i första stavelsen), n. (Ahlman (1872) osv.) ((†) r. l. m. HH XXXVI. 3: 128 (1860)); best. -grammet; pl. = (Geijer Postförf. 149 (1868) osv.) ((†) -gram(m)er NVexjöBl. 1859, nr 13, s. 4, Harlock (1944)).
Ordformer
(förr äv. -gramm)
(numera i sht om ä. förh.) skriftligt meddelande överfört gm telegrafi l. telefoni l. telex o. d.; äv. konkret, om (befordrat) utskrivet sådant meddelande; äv. om sådant (i sht notisartat) meddelande från nyhetsbyrå l. journalist o. d. återgivet (ss. nyhet) i tidning l. radiosändning o. dyl. o. med särskild tanke på innehållet; äv. (om nutida förh.) om sådant nyhetsmeddelande överfört gm datorkommunikation o. d. Skicka, sända, få, motta (ett) telegram. NVexjöBl. 1859, nr 13, s. 4. Myckenheten af intryck .. (förklarar) att jag så länge lemnat mina väntande läsare i ro, helst jag icke kunnat täfla med ”reporters” och med telegrammen om att komma först med nyheterna. Wieselgren ÖAtl. 31 (1876). Telegram får användas för tjenstemeddelande, då omständigheterna så fordra. TjReglArm. 1889, s. 83. För inländskt telegram om högst fem ord erlägges ett porto af tjugufem öre. SFS 1906, nr 53, s. 1. Britt kallades hem av ett telegram. Då var fadern redan död. Boye Ast. 199 (1931). Första sidan (i tidningen) var full av telegram om massdöd i svält i revolutionsländerna. Martinson ArméHor. 117 (1942). Telegram av den gamla trevliga lyxsorten finns .. inte längre. Uddenberg Rätt 85 (1985). Man kan (i datorn) få in telegram från en nyhetsbyrå. DN 11 ⁄ 5 1994, s. A16. — jfr HYLLNINGS-, IL-, LYCKÖNSKNINGS-, LYX-, RADIO-, SVARS-, TJÄNSTE-TELEGRAM m. fl. — särsk. i prep.-uttr. genom l. per telegram, betecknande att ett meddelande o. d. sänds telegramledes. Det (är) numera medgifvet att meddela fullmakt genom telegram. Körner JurRådg. 466 (1888). En telegramremissa. — Är ni tokig, Svenonius? När brukade vi likvidera per telegram? Essén Vap. 213 (1917).
Ssgr (utom i ssgrna -byrå, -notis, -nyhet, -rapport, -skörd, -språk o. -stil numera i sht om ä. förh.): TELEGRAM-ADRESS. (av förkortat (firma)namn o. d. bestående) adress (se d. o. 1) till vilken telegram sänds; jfr telegraf-adress. Cederborg Korresp. XI (1889). Önskar korrespondent tillförsäkra sig skydd mot att av honom .. registrerad telegramadress sedermera varder för annans räkning registrerad vid annan station, erlägges en årlig avgift. SFS 1951, s. 314. —
-AVSÄNDARE. (numera bl. tillf.) Förteckning å .. mer eller mindre lyckade, af våra dagars telegramafsändare fabricerade sammansatta ”ord”. Noreen VS 1: 297 (1904). SAOL (1950). —
-BEFORDRAN. (numera bl. mera tillf.) jfr befordran 1 o. -befordring, -expedition 2, -sändning. Schulthess (1885). StSvTyOrdb. (1989). —
-BLANKETT. om blankett (se blankett, sbst.2 3) på vilken meddelande skrivs före sändning l. skrivs ut före utdelning till mottagare; jfr -formulär. Nyström Telegr. 279 (1869). Å hvarje station böra .. telegramblanketter kostnadsfritt tillhandahållas allmänheten. SFS 1891, nr 4, s. 3. —
-BREV. (†) om meddelande som med post insänds till telegrafstation för att därifrån vidarebefordras som telegram; äv. om telegram som i tur efter vanliga telegram befordras mot nedsatt avgift. AB 2 ⁄ 11 1889, s. 3. Telegrambref, (dvs.) med posten till stats- eller privattelegrafstation insändt meddelande, som är afsedt att som telegram vidare befordras. 2NF (1918). Telegrambrev .. (dvs.) telegram, som .. befordras mot nedsatt ordavgift. 3NF (1933). SAOL (1973). —
-BUD. person som yrkesmässigt bär ut telegram (jfr bud 7 slutet o. -bärare, -pojke, -utbärare); förr äv. om telegrammeddelande (jfr bud 1 b). Björkman (1889). Det ringde på tamburdörren .. Det var ett telegrambud. Heerberger Dag 24 (1939). —
-BYRÅ. om företag l. organisation o. d. som förmedlar nyheter till massmedier l. andra företag o. d. (i sht förr via telegraf o. d.); jfr nyhets-byrå. Telegram komma (till tidningen) från statstelegrafen och svenska telegrambyrån. Lundin NSthm 412 (1888). Den första svenska telegrambyrån grundades 1867, men våra dagars Tidningarnas Telegrambyrå (TT) går endast tillbaka till år 1921. TrycktOrd. I 10 a (1941). —
-BÄRARE. (numera föga br.) telegrambud. Carlsson SocOmgrupp. 259 (cit. fr. 1875). Till telegrambärare (vid telegrafverket) antoges ynglingar i konfirmationsåldern. BtRiksdP 1902, 6Hufvudtit. s. 185. SvYrkeslex. nr 592, s. 2 (1959). —
-BÄRING. (numera bl. mera tillf.) om utbärning av telegram till mottagare. BtRiksdP 1874, I. 1: nr 57, s. 5. SAOL (1973). —
-CENSUR. (numera bl. tillf.) AB 13 ⁄ 4 1898, s. 2. Under världskrigen var telegramcensur införd i flertalet länder. 2SvUppslB (1954). —
-EXPEDITION.
1) konkret: expedition för in- o. utlämning av telegram; jfr expedition 3 o. telegraf-expedition 1. De rikstelefonstationer, hvarest telegramexpedition är anordnad. Sthm 3: 202 (1897).
2) (numera föga br.) abstr., om befordran l. sändning av telegram; jfr expedition 1 o. -befordran, -sändning o. telegraf-expedition 2. Medan medeltalet telegramexpeditioner pr hvardag i januari å Stockholms telegrafstation utgjorde 5,368, steg expeditionsantalet (osv.). VL 6 ⁄ 2 1901, s. 2. —
-FORM. i uttr. i telegramform.
1) i form av telegram. En betydande del af handelskorrespondensen affattas i telegramform, hvarvid .. största möjliga korthet bör eftersträfvas. 2NF 10: 1339 (1909).
2) i telegramstil. (Han skickade) ett av sina så vanliga, nästan i telegramform avfattade meddelanden. Hägg TretungFl. 183 (1941). —
-FORMULÄR. [jfr t. telegrammformular] särsk. (numera föga br.) telegramblankett. Å hwarje (telegraf)station böra skrifmaterialier och telegramformulär allmänheten kostnadsfritt tillhandahållas. SFS 1872, nr 26, s. 3. Auerbach (1915). —
-HEMLIGHET~002, äv. ~200. (numera bl. tillf.) jfr brev-, telegraf-hemlighet. 2UB 10: 90 (1906). Östergren (1956). —
-INLÄMNING~020. (numera bl. mera tillf.) särsk. konkret: telegraminlämningsställe. Sthm 3: 190 (1897). Tjänsteman, som å central- eller filialstation tjänstgör i kassa vid telegraminlämning eller hyttsamtalsexpedition. SFS 1939, s. 1315. SAOL (1973). —
-INLÄMNINGSSTÄLLE. (numera bl. mera tillf.) om expedition o. d. för inlämning av telegram för avsändning. TT 1889, s. 221. På större platser .. (har) inrättats flera telegraminlämningsställen, så att allmänheten är i tillfälle att .. få sina telegrafiska meddelanden expedierade utan att .. behöfva vända sig till telegrafstationerna. 2UB 10: 78 (1906). StSvTyOrdb. (1989). —
-JOURNAL. journal över avsända l. inkomna telegram, för kontroll l. debitering o. d. SFS 1909, nr 52, s. 30. —
-KORRESPONDENS. (numera bl. tillf.) korrespondens (se d. o. II 2 (c)) per telegram; jfr -trafik. BtRiksdP 1900, 7Hufvudtit. s. 128. SAOL (1950). —
-KORRESPONDENT. jfr korrespondent, sbst. II 3, o. telegraf-korrespondent. Efter långa diskussioner beslöts (1915) att DN skulle skaffa sig egna telegramkorrespondenter med dagliga rapporter från de stora huvudstäderna. UrDNHist. 1: 286 (1952). —
-KUVERT. (numera bl. tillf.) kuvert avsett för l. innehållande telegram(blankett). Siwertz JoDr. 136 (1928). SAOL (1950). —
-NOTIS. jfr notis 2 (b). Kaj Karlholms välkända TT-röst binder ihop inslagen med telegramnotiser. Expressen 10 ⁄ 12 1998, s. 56. —
-NYHET~02, äv. ~20. om nyhet (se d. o. 2 c) som förmedlas gm telegram; vanl. i pl.; jfr -rapport. 2NF 28: 770 (1918). —
-ORIGINAL. (numera föga br.) om förlaga till telegram som sänts eller ska sändas. Telegramoriginalen .. förvaras under en tid af åtminstone sex månader. SFS 1891, nr 4, s. 25. Därs. 1926, s. 263. —
-POJKE. jfr pojke 1 b o. -bud. SAOL (1900). En telegrampojke står på terrassen, viftar med en grön depesch och ropar ett namn. Aurén EurOr. 133 (1936). —
-PORTO. porto för avsändning av telegram; jfr -avgift. BtRStP 1859—60, 8: nr 198, s. 1. År 1859 ersattes zonsystemet med det likformiga telegramportot. SvH 10: 215 (1909). Östergren (1956). —
-PORTO-AVGIFT. (numera föga br.) jfr -avgift, -porto. BtRiksdP 1890, I. 1: nr 1, Inkomstberäkn. s. 8. IllSvOrdb. (1964). —
-POSTANVISNING. (numera bl. mera tillf., om utländska förh.) per telegram befordrad postanvisning. Utvexling af inrikes telegrampostanvisningar. PT 12 ⁄ 4 1892, s. 2. Pengarna (ska) överföras som telegrampostanvisning, ett särskilt snabbt sätt att överföra pengar. DN 25 ⁄ 5 2001, s. A6. —
-RAPPORT. per telegram sänd rapport; jfr -nyhet. KrigVAH 1882, s. 165. I nyhetsbyråernas telegramrapporter upprepas ständigt siffran 200 000 döda. DN 29 ⁄ 4 1995, s. A13. —
-REDAKTION. särsk. om TV-redaktion med ansvar för urval o. redigering (o. uppläsning) av kortare nyhetsnotiser. SvD 22 ⁄ 12 1971, s. 1. I stället för att fungera som en telegramredaktion med inklippta bilder borde nyhets- och faktaprogrammen (i TV) snarare gräva fram egna nyheter. DN 21 ⁄ 5 1987, s. 4. —
-REDAKTÖR. särsk. om medarbetare (i arbetsledande ställning) på tidning med ansvar för urval o. redigering o. d. av inkommande telegram(nyheter). UrDNHist. 2: 91 (1953). —
-REMISSA. (numera bl. tillf., om utländska förh.) remissa l. penningförsändelse som ombesörjs per telegram; jfr -postremissa. Cederschiöld Krig 149 (1916). StSvTyOrdb. (1989). —
-REMSA. (numera bl. mera tillf.) telegrafremsa. Vallentin London 290 (1912). Om ni på film eller TV sett tidningsredaktioner där man hanterar .. fladdrande telegramremsor och skissar förstasidor på pappersblanketter — glöm alltsammans. DN 22 ⁄ 8 1993, s. A18. —
-RUM. om rum på telegrafstation o. d. för sändning o. mottagning o. vidarebefordran av (intelefonerade) telegram; äv. om rum på tidningsredaktion o. d. avsett för mottagning o. behandling av telegram. 2 telegramsorterare .. ombesörjde uppsändandet till apparatexpeditionen af .. de till telegramrummet intelefonerade .. telegrammer. BtRiksdP 1902, 6Hufvudtit. s. 185. När regeringen MacDonald avgick 1924 lät det i .. (journalisten G. Stridsbergs) kommentar som om detta hade utspelat sig i Svenska Dagbladets telegramrum och inte i engelska parlamentet. DN 28 ⁄ 5 2000, s. B12. —
-SAMFÄRDSEL~020. (numera föga br.) om samfärdsel (se d. o. 1) per telegram; jfr -trafik. SD(L) 8 ⁄ 3 1895, s. 7. 2NF 28: 764 (1918). —
-SKÖRD. bildl., om stort antal telegram som inkommit, i sht på ngns högtidsdag o. dyl. l. vid (större) nyhetshändelse. SAOL (1950). Huruvida .. (Kubas diktator F. Castro o. Kinas premiärminister) kom överens om att skriva om Första internationalens paroll till ”Diktatorer i alla länder, förenen eder” framgår .. inte av telegramskörden. SvD 3 ⁄ 12 1995, s. 2. —
-SORTERARE. särsk.: av telegrafverket anställd person som sorterar telegram. Carlsson SocOmgrupp. 259 (cit. fr. c. 1890). BtRiksdP 1902, 6Hufvudtit. s. 185. —
-STIL. om det kortfattade språkbruk (utan hjälpverb o. konjunktioner o. d.) som (av kostnads- o. tidsskäl) utmärker telegram; äv. (o. numera i sht) oeg. l. mer l. mindre bildl., om liknande stil i andra sammanhang; jfr -form 2, -språk o. telegraf-stil. KrigVAH 1883, s. 111. Folkskrifter ska vara skrivna i telegramstil, korta slående satser. Ström UngdStrid. 334 (1940; angivet ss. yttrat av Strindberg c. 1910). Mitt skägg. Protest mot sovstaden, förklarar han i den telegramstil han ibland använder. VeckoJ 1957, nr 42, s. 23. —
-SVAR. (numera bl. mera tillf.) svar per (l. på) telegram. Strindberg TjqvS 4: 36 (1875). StSvTyOrdb. (1989). —
-TAXA. särsk.: taxa (se taxa, sbst. 3) för avsändning av telegram. BtRiksdP 1881, VIII. 2: nr 9, s. 1. —
-TRAFIK. trafik l. samfärdsel l. kommunikation per telegram; jfr -korrespondens, -samfärdsel, -utbyte, -utväxling, -växling. BtRiksdP 1892, 7Hufvudtit. s. 38. Telegrafverket räknar sin tillkomst från 1853, då telegramtrafiken tog sin början på den första i Sverige byggda elektriska telegrafledningen, Stockholm—Uppsala. 2NF 28: 758 (1918). —
-UTBYTE~020. (numera föga br.) telegramväxling; jfr -trafik. De städer, emellan hwilka ett oafbrutet eller särdeles lifligt telegramutbyte eger rum, skola .. förbindas genom direkta trådar. SFS 1872, nr 33, s. 2. Auerbach (1915). —
-UTVÄXLING~020. (numera bl. mera tillf.) telegramväxling; jfr -trafik. 2UB 10: 67 (1906). StSvTyOrdb. (1989). —
-VÄXLING. om handlingen att (ut)växla telegram l. korrespondera per telegram; äv. om (telegrafbolags l. telegrafverks o. d.) verksamhet att sköta kommunikation per telegram; jfr -trafik, -utbyte, -utväxling. BtRStP 1859—60, 8: nr 198, s. 1. År 1865 biträdde Sverige den .. internationella telegrafkonventionen, som afsåg att likformigt ordna telegramväxlingen på det europeiska fastlandet. SvH 10: 216 (1909). Vid den optiska telegrafens 200-årsjubileum 1994 användes stationen på Gärdet bland annat för telegramväxling med kungen på Drottningholm. DN 26 ⁄ 1 1998, s. C6. —
-ÖVERDRAGNING. om förstärkning av telegrafsignal som befordrar telegram. Förbättrade stationsledningar m. m. samt åtgärder för flyttning af telegramöfverdragningen från Fjärås till Kongsbacka. BtRiksdP 1896, I. 1: nr 43, s. 8. SAOL (1950).
Spoiler title
Spoiler content