SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2006  
TORIUM tω4rium, n. (WoJ (1891) osv.) ((†) m. Björkman (1889)); best. toriumet l. toriet; i best. anv. dock vanl. utan slutart.
Ordformer
(äv. th-)
Etymologi
[jfr t., eng., fr. thorium; till TOR, sbst.2, o. den i benämningar på metalliska grundämnen ofta förekommande ändelsen -ium; beteckningen given av den sv. kemisten J. J. Berzelius, som upptäckte grundämnet 1829. — Jfr TORON]
i sht kem. om (i vissa mineraler i jordskorpan vanligt förekommande) radioaktivt metalliskt grundämne med den kemiska beteckningen Th (vars naturliga isotop har atomvikten 232 o. en halveringstid på 14 miljarder år); jfr TOR, sbst.2 Jag har kalladt mineralet thorit, och den nya metalliska kroppen thorium. Berzelius ÅrsbVetA 1830, s. 95. Torium förekommer ganska rikligt i s. k. monazitsand .. Användes till auerljus. Starck Kemi 175 (1931). Ej må .. ur riket föras .. torium, toriumförening, toriumhaltig mineral eller ämne, som framställts av torium. SFS 1953, s. 324. Reaktorn laddas inte med uran utan thorium, ett svagt radioaktivt grundämne som förekommer fyra gånger ymnigare i naturen än uran. DN 20 ⁄ 11 1993, s. A7. — jfr RADIO-TORIUM.
Ssgr (i sht kem.): TORIUM-BLY. (numera bl. mera tillf.) om viss isotop av bly (med atomvikten 208) vilken ingår ss. slutled i toriumserien. 2NF 22: 860 (1915). —
-EMANATION. (numera mindre br.) toron; jfr emanation c. Les prix Nobel 1908, 1: 17. NE (1995; angivet ss. ä. benämning). —
-FÖRENING. kemisk förening vari torium ingår; särsk. konkret. 2NF 38: 809 (1926). —
-HALTIG. särsk. om mineral: som innehåller torium. NaturvForsknRådÅb. 1950–51, s. 110. —
-NITRAT. nitrat av torium (förr använt vid framställning av glödkroppar till gasglödljus). SFS 1916, s. 969. Glödkroppen (i auerljus) utgöres av en gles vävnad av kinagräs .. eller konstsilke, som indränkes med en lösning av toriumnitrat .. och cernitrat. Starck Kemi 175 (1931). —
-OXID. oxid av torium; jfr torjord. 2NF (1919). —
-REAKTOR. jfr reaktor 2. SDS 3 ⁄ 12 1963, Bil. s. 2. Om vi låter bli att ta vara på de möjligheter som ny teknik erbjuder oss, exempelvis i form av toriumreaktorer, kommer (osv.). GbgP 19 ⁄ 2 1997, s. 2. —
-SERIE(N). om (den i naturen förekommande) serien av successivt sönderfallande radioaktiva ämnen utgående från isotopen 232Th och slutande i den stabila blyisotopen 208Pb; jfr -bly. 2NF 22: 855 (1915). Det finns tre radioaktiva sönderfallsserier i naturen, uranserien .. toriumserien och aktiniumserien. BokNat. Mater. 87 (1953).
Spoiler title
Spoiler content