TORPEDERA tor1pede4ra, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING.
Etymologi
[jfr d., nor. torpedere, t. torpedieren; till TORPED]
motsv. TORPED 1: medels torped träffa (ngt, i sht fartyg) (så att det skadas l. sätts ur stridbart stånd l. förstörs); med avs. på fartyg ofta med tanke på att det därvid också bringas att sjunka; ss. vbalsbst. -ing äv. konkretare, om enskild sådan torpedträff; äv. bildl. (se slutet). IllMilRevy 1898, s. 100. ”Retvisan” är torpederad framtill och ”Cesare vitsch” i aktern. AB(L) 1904, nr 36, s. 2. Sedan Tyskland igångsatt det oinskränkta u-båtskriget blevo en mängd neutrala fartyg torpederade, och ett stort antal sjömän från neutrala stater fingo sätta livet till. Almquist VärldH 9: 163 (1934). Jag överlevde hela kriget och alla torpederingar. Kjellgren Smar. 211 (1939). Ett ångfartyg torpederades utan föregående varning .. och började hastigt sjunka. TT 1941, Allm. s. 485. — särsk. bildl., dels i sht förr: krocka med l. ramma, dels (möjl. motsv. TORPED 1 a): ödelägga l. tillintetgöra l. stäcka (se STÄCKA, v.3 4) (särsk. med avs. på förslag l. plan o. d.). Då icke fotslånga råttor torpederade eller rammade hvarandra under ett vildt tumult. TurÅ 1905, s. 53. Briands hemresa skulle naturligtvis torpedera (flott)konferensen med hänsyn till det mål denna från början haft i sikte. SvD(A) 14 ⁄ 3 1930, s. 3. Ett torpederat reformförslag. SvD(A) 30 ⁄ 3 1944, s. 4. Genom byråkratiskt krångel torpederades hela projektet. GbgP 9 ⁄ 1 1993, s. 12.
