publicerad: 2009
TRÄGEN trä3gen2, adj. trägnare; n. o. adv. TRÄGET.
Ordformer
(treg- (-gh-) c. 1550–1619. träg- (-æ-, -gh-) 1526 osv. -en (-nn) 1526 osv. -in 1526–1787 (: trägit, n.))
Etymologi
[fsv. träghin; motsv. fd. träghin, fvn. treginn, sorglig (nnor. tregen, lättretad, seg(kluven)); trol. eg. p. pf. av TRÄGA]
1) som (med stor uthållighet) framhärdar i sina bemödanden, flitig, idog, ihärdig, outtröttlig; ivrig; förr äv.: som ansätter o. d. ngn med begäran l. bön o. d., enträgen, envis; äv. överfört, om sak: som vittnar om ihärdighet l. enträgenhet l. som utförs ihärdigt; jfr STADIG 4, TROGEN 2 d slutet. Trägna lyssnare. Träget arbete. Trägen vinner. Var trägen och ge inte upp. Hon satt träget vid läxböckerna. Will gudh, ath hon skal idherligha bidhia och icke låta aff, vtan wara träghin j sin böön. OPetri 1: 52 (1526). Alles eder och menige rijkzens ständers trägne begäran. Gustaf II Adolf 104 (1613). Däd har Hr Johan Krok till sith frikallande ifrån kånans Karins diärfwa beskyllning, ibland andre sine bewis trägit fodrat af mig ath intygas måste. VSocLdÅb. 1947, s. 53 (1693). Ständerne bönföllo .. hos Hertigen på det trägnaste, at han .. wille antaga kronan. Dalin Hist. III. 2: 499 (1762). Hon skötte honom träget och omsorgsfullt. Siwertz Sel. 1: 175 (1920). Han visste att det skulle komma att kosta många års trägna studier. Lindström Vindsröjn. 89 (1939). Det trägna umgänget blir .. i längden ledsamt. Fatab. 1954, s. 110. — jfr EN-, FRÅG-, NÖD-TRÄGEN. — särsk. (†) i uttr. dels vara trägen efter ngn, vara ngn hängiven l. efterhängsen, dels vara trägen på ngn l. ngt, vara envis o. d. mot ngn resp. envisas med ngt. G1R 16: 523 (1544: efter). När her Jön war trägen på, att wij änteligen skulle giffva honom besked på sin begäran; swarade wij (osv.). VDAkt. 1662, nr 89. Han haar warit så trägin på meig att iag haar måst läna honum några päningar och iag känner honum intet. Ekeblad Bref 2: 373 (1663; rättat efter hskr.). Annika Joenssdotter näkar sigh alldeeless hafwa warit trägen effter honom, ey heller sändt bodh till honom. VDAkt. 1672, nr 397. Den fromhet, med hwilken hon ansar Kreaturen, gör att de äro alla så trägna efter henne, att de gå från bästa föda för att följa henne. Alm(Sthm) 1803, s. 38.
2) (numera mindre br.) om vädertyp l. verksamhet l. sjukdom o. d.: ihållande, långvarig; beständig, stadig. LPetri Kr. 34 (1559; om strid). Ty min Winn war trägen / Och god, böd jag Fahr wäll. Dahlstierna (SVS) 114 (1698). At Wäst-Sunnan Wädret är i denna siön mycket häftigare, samt wid siöns tilwäxande trägnare än eljest. Tiselius Vätter 1: 86 (”116”) (1723). Skulle .. rägn vid denna tiden vara träget, kan Barken sättas under tak i uthus med glesa väggar. Ahlelöf SvarVetA 10 (1762). I början hade han en torr hosta, som dock ej var trägen. VetAH 1790, s. 293. Att bebyggelse och trägen trafik på sandstränderna ofrånkomligt förstör de ädlaste elementen i deras flora, som inte tål marknötning. Selander LevLandsk. 147 (1955). — jfr JÄMN-TRÄGET.
3) (†) om tjänst l. arbete l. göromål o. d.: som fordrar mycket ansträngning, mödosam, betungande. Follket .. mycket siuknar och nedfaller, förmedels at arbeetet ähr träget och .. vnderhållet allt för ringa. BrinkmArch. 2: 118 (1656). Gud skall veta, att jag haver en trägen och besvärlig tjänst, så att jag snart sagt begynner ledsna vid världen. SvFlH 2: 47 (1681). Det är wist, att syslan är trägen, men doch så, att uti 3:ne weckor skall det föga blifwa mer än en predikan i weckan. MennanderBr. 2: 503 (1736). Nu hafva .. Decanats-bestyren tillstött .. hvilka, enligt de nyaste inrättningarna med Student-Examen m. m. .. äro högligen trägna och tidspillande. 3SAH XXXVII. 2: 361 (1849). De Geer Minn. 2: 74 (1892).
Avledn.: TRÄGENHET, r. l. f.
1) till 1: ihärdighet, flit; iver; förr äv.: efterhängsenhet l. envetenhet o. d. Nu skeer .. at en aff them andra nödughom med trägenheet offta winner thet han begärar. LPetri 4Post. 44 b (1555). Lijkwell bleffuo the så förlichte her för rätta, att han aff sin gode wilja wille giffua henne till en hugnat för sin trägenhett ett nött, så gott som tree mark. ÖstraHdDomb. 37 (1602). Doch egenom drengsens trägenhett, så lööste captenss fru sam[m]a armebåndh till sigh. 3SthmTb. 14: 469 (1624). När man seer, at .. (bina) med stoor Trägenheet willia sin koos, skal man (osv.). IErici Colerus 2: 106 (c. 1645). Den penninge summan, den the Swenske Commissarier på hans trägenhet så småningom slogo aff til .. 30000 Rublar. Widekindi KrijgH 808 (1671). Med stil och styrka, talang, trägenhet och tålamod går det att nå hela vägen fram. DN 9 ⁄ 4 1992, s. B4.
2) (†) till 3: mödosamhet, ansträngning. (Brandmästaren måste) rätta sig efter omständigheterna af kölden och hettan, samt arbetets trägenhet och swårhet. PH 4: 2763 (1748). J anseende till den tienstens trägenhet sökte och want han transport till .. tiensten i Stockholm. MennanderBr. 3: 517 (1758). NorrlS 1–6: 64 (c. 1770). —
TRÄGNAS, v. dep. (†) till 1: vara (en)trägen; särsk. i uttr. trägnas efter ngt, ivrigt sträva l. stå efter ngt (jfr trägen 1 slutet); jfr enträgnas. Trägnas effter rijkedoom. LPetri SalOrdspr. 28: 22 (1561; Bib. 1999: ränner efter). Dalin (1854).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content