publicerad: 2008
TRYFFEL tryf4el, äv. tryf3el2, r. l. m.; best. -n; pl. -fflar (Fries Växtr. 292 (1884) osv.) ((†) = Almström Handelsv. 269 (1845), Hagdahl DBäst. 57 (1885)).
Ordformer
(treffel 1723–1767. treuffée 1734. treuffell 1767. treufs 1735. treuuffes 1730. triiffen 1709 (sannol. fel för trüffen). truffel 1756–1837. tryffel (-ü-, -ll) 1704 osv. trüffes 1711. träffel 1729)
Etymologi
[jfr d. trøffel, t. trüffel; av ä. fr. trufle, till ffr. truffe (fr. truffe (varav ä. sv. former utan l)), sannol. lån från fprov. trufa, av en sg.-form motsv. vulgärlat. tufera, pl., tryffelsvampar, av en icke anträffad oskisk-umbrisk motsvarighet till lat. tuber, (rot)knöl, svulst, tryffel (se TUBERKEL). — Jfr TARTUFFE, TRYFFERA]
1) (i sht i fackspr.) benämning på svamp tillhörande dels familjen Tuberaceae, dels familjen Terfeziaceae med (till största delen) underjordisk (o. oregelbundet knölformig) fruktkropp; särsk. om art l. individ tillhörande släktet Tuber Mich. ex Wigg.: Fr., särsk. dels i uttr. äkta tryffel, om arten T. melanosporum Vitt., perigordtryffel, dels om arten T. album Bull., vit tryffel; särsk. speciellare, om fruktkropp hos sådan svamp (vilken på grund av sin starka arom betraktas ss. en delikatess), äv. i koll. anv., om dylika fruktkroppar avsedda l. använda för smaksättning l. ss. (del av) maträtt; förr äv. oeg. (se b); jfr JORD-MURKLA. HovförtärSthm 1704 C, s. 614. Uti Dahlgrens Kryddbod i stora Kyrkobrinken, finnes nysz inkomna Friska Windrufwor samt Tryffell uti flaskor. EP 1792, nr 65, s. 4. Tryffeln .. i Södra Europa utbildas derstädes under jord-ytan i vintertiden, hvarföre den ej kan finnas i Länder, i hvilka marken under denna årstid är tillfrusen. Wikström ÅrsbVetA 1837, s. 448. Tryffeln skalas icke, utan tvättas väl med en borste först i varmt och sedan i kallt vatten. Hagdahl Kok. 768 (1879). Tuber album (Vit Tryffel): oregelbundet rundad som en potatis, vit eller blek, .. från en valnöts till ett barnhuvuds storlek. Krok o. Almquist Fl. 2: 135 (1907). (En) svamp, som är föremål för odling är äkta tryffel. Simmons Jönsson 151 (1935). Färserade sjötungsfiléer med räkor, sparris och tryffel. SvD(A) 9 ⁄ 6 1956, s. 11. — jfr CHAMPAGNE-TRYFFEL. — särsk.
a) i utvidgad anv., om till annat släkte hörande svamp som till utseende l. växtsätt påminner om tryffel, särsk. i uttr. falsk tryffel. Tholander Ordl. (1872). (Till buksvamparna) höra .. de under jorden växande ”falska tryfflarne”, hvilka äro spridda, ehuru långt ifrån allmänt, öfver hela vårt land. Fries Växtr. 292 (1884). — jfr FALSK-, HAR-, ROT-, SLEM-TRYFFEL m. fl.
b) (†) oeg., om Solanum tuberosum Lin., potatis. Linné AdonisStenbr. 15 (1732). Senare fanns .. (potatisen) hos enstaka blomsterälskare under namn af ”tryffel”. Fries MännVeget. 10 (1895).
2) kondit. om massa (se MASSA, sbst.2 1 a) bestående av choklad (o. socker l. smaktillsats) o. fett (annat än kakaosmör) vilken till färg l. konsistens påminner om tryffel (i bet. 1) (för användning ss. (fyllning i) konfekt l. dessert o. d.); äv. om av sådan massa tillverkad konfekt i form av kula l. topp o. d. IllSvOrdb. (1955). Kaffe och tryffel blev grädde på moset på denna fotbollens egen Nobelfest. GbgP 11 ⁄ 11 2003, s. 42.
Ssgr (till 1): TRYFFEL-ART. jfr art 8 a α. BotN 1856, s. 114. Bland ekens mykorrhizasvampar få vi räkna flera av de i Sverige mycket sällsynta tryffelarterna. VäxtLiv 2: 205 (1934). —
-BLANDNING. (†) särsk. konkret, om maträtt vari tryffel ingår (ss. huvudingrediens). Knorring Qvinn. 1: 37 (1836). —
-FAMILJ. (†) om svampfamiljen Tuberaceae, anträffat bl. i sg. best.; jfr familj 4. BotN 1856, s. 114. —
-HUND. om hund som specialdresserats för att lokalisera tryffel; jfr -svin. ÖoL (1852). (Vittryffeln) uppspåras med tillhjälp av därtill dresserade tryffelhundar. Cortin SvampHb. 323 (1951). —
-LIKNANDE, p. adj. som (till växtsätt l. form l. arom o. d.) liknar tryffel. SvBotT 1909, s. 223. Sitt svenska namn har .. (rottryffeln) erhållit .. av sitt tryffelliknande utseende. VäxtLiv 2: 578 (1934). —
-ODLING. abstr. o. konkret; jfr odling 2. Schulthess (1885). (Projektet) ledde till 25 tryffelodlingar, en odlarförening och ett tryffelföretag. GbgP 19 ⁄ 12 2004, s. 83. —
-PASTEJ. kok. pastej späckad med l. (delvis) beredd av tryffel. ÖoL (1852). Vår tryffelpastej (fick) pris. KvällsP 6 ⁄ 11 2004, s. 44. —
-SMAK. smak av tryffel. Öfverhufvud passar tryffelsmaken bäst till fet mat och vildt. Hartman Svamp. 64 (1874). —
-SVAMP. bot. särsk. om individ l. art tillhörande svampsläktet Tuber Mich. ex Wigg.: Fr.; äv. (o. i sht) i pl., dels om släktet, dels om ordningen Tuberales. Léveillé meddelade underrättelser om den i handeln förekommande Tryffel-Svampen .. om dess geographiska utbredning i Frankrike och i England. Wikström ÅrsbVetA 1843–44, s. 35. Tryffelsvamparne (Tuber) lefva saprofytiskt under jordytan. Skårman Forssell 132 (1902). Tryfflar .. (dvs.) arter dels i ordningen tryffelsvampar (Tuberales) .. dels i klassen buksvampar. NE 18: 456 (1995). —
-SÅS. kok. (vin)sås kokad med l. innehållande (finfördelad) tryffel. Tryffel-Sauce. Skalad tryffel skäres i skifwor eller strimlor och kokas korrt, mest mjuk, i hwitt win; derefter alldeles mjuk med god coulis, hwarefter afskärpes. Sjöberg Singstock 243 (1832).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content