publicerad: 2009
TUBERKULOS tu1bærkɯlå4s l. tɯ-, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -c-)
smittosam infektionssjukdom förorsakad av tuberkelbaciller (vilken kan drabba nästan alla kroppsorgan), tbc; särsk. (o. i sht): lungtuberkulos, lungsot (se d. o. 2); jfr PÄRL-SOT, TUBERKEL-SJUKDOM. Hygiea 1839, s. 136. Tuberkulos i tarmen kan uppstå direkt (primärt) genom att tuberkelsmitta införes i tarmen med födan, säkert oftast okokt mjölk från tuberkulösa kor. Wretlind Läk. 5: 81 (1897). Det äldsta säkra fallet av tuberkulos i Sverige .. utgöres av ett barnskelett (fr. 1100-talet) med tydliga tuberkulösa förändringar. Neander Tuberk. 10 (1928). Tuberkulos utvecklade sig i den skadade höften. Holmgren MLiv 1: 13 (1959). Vid horisonten hägrar FN:s sjätte milleniemål: att spridningen av hiv/aids, malaria och tuberkulos ska ha stoppats helt till 2015. Sydsv. 1 ⁄ 11 2007, s. A24. — jfr BEN-, HJÄRN-, HUD-, PSEUDO-, RYGGRADS-, STRUP-, TARM-TUBERKULOS m. fl.
Ssgr: TUBERKULOS-AVDELNING~020. jfr avdelning 3 a, d. PT 1908, nr 110 A, s. 3. Förest(åndare) för hush(ållnings)-sällsk(apet)s tuberkulosavd. SvStatskal. 1939, s. 810. —
-BYRÅ. (i sht förr) byrå (se d. o. 3) för bekämpande av tuberkulos. RTKatal. 1920, 4: 715. Hufvudstadsbl. 16 ⁄ 6 1989, s. 11. —
-DISPENSÄR. (i sht förr) dispensär; jfr -byrå o. tbc-dispensär. Tillkomsten (1905) af Sveriges första tuberkulosdispensär i Uppsala. 2NF 27: 1025 (1918). —
-DÖDLIGHET~002, äv. ~200. (numera i sht i skildring av ä. förh.) dödlighet i tuberkulos. 2NF 27: 1024 (1918). —
-FALL. jfr fall XII 4 f. Ju lifligare kommunikationsförhållanden en landsdel har, desto frekventare äro tuberkulosfallen därstädes. LAHT 1901, s. 138. —
-INFEKTION. hos människa l. nötkreatur; jfr infektion 2. SFS 1920, s. 2673. Att vid denna tid (1904) i en stad som Stockholm en primär tuberkulosinfektion drabbade så gott som alla barn. Bergstrand SvLäkS 257 (1958). —
-KAMP. (numera bl. i skildring av ä. förh.) kamp mot tuberkulos. Hygiea 1913, 1: 291. Tuberkulinprov, calmettevaccination och skärmbildsundersökning .. är ett viktigt led i tuberkuloskampen. TSvLärov. 1945, s. 218. —
-PAVILJONG. (förr) jfr paviljong 4 c. Den nya tuberkulospaviljongen vid sjukhuset S:t Göran. VL 23 ⁄ 3 1901, s. 2. —
-SANATORIUM. (i sht förr) sanatorium (se d. o. 2); jfr -sjukhus o. lungsots-sanatorium. Statsbidrag till uppförande af .. Medelpads tuberkulossanatorium. SFS 1910, Bih. nr 4, s. 49. —
-SJUK. sjuk i tuberkulos, som lider av tuberkulos; i sht substantiverat; jfr tuberkel-sjuk. Den tuberkulossjuke måste framför allt uppfostras till att aldrig spotta annat än i särskilda kärl, spottkoppar. Svenson Sinnessj. 57 (1907). —
-SJUKSTUGA~020. (förr) PT 1908, nr 110 A, s. 3. Sjukhus, som till huvudsaklig del är inrättat för vård av tuberkulossjuka, benämnes sanatorium .. och tuberkulossjukstuga, om det företrädesvis är avsett för mindre krävande vård. SFS 1962, s. 490. —
-SJUK-VÅRD. jfr -vård. Förslag rörande tuberkulossjukvårdens ordnande i riket. SFS 1908, Bih. nr 5, s. 57.
-SMITTA. smitta som överför tuberkulos. Henschen Lungsot 26 (1893). Särskilt när det gäller tuberkulossmitta har man livligt diskuterat, vilken av dessa former, droppsmittan eller dammsmittan, som skall anses mest betydelsefull. Westergren LungSj. 44 (1932). —
-VÅRD. vård av tuberkulossjuk; äv. konkretare, om institution o. d. som handhar sådan vård (särsk. i sg. best.); jfr -sjuk-vård. Till tuberkulosvården gå stora belopp. Kuylenstierna Statsmaskin. 31 (1926). Inom den öppna tuberkulosvården har också hälsovårdsnämnderna viktiga uppgifter. 3Focus 7: 538 (1974).
Spoiler title
Spoiler content