publicerad: 2010
TYROLARE tyrå3lare2, m. ⁄ ⁄ ig.; best. -en; pl. =; förr äv. TYROLER, m. ⁄ ⁄ ig.; best. -n; pl. =.
Ordformer
(tirolare 1906. tyrolare 1795 osv. tyroler 1807–1842)
mansperson som bor i l. härstammar från Tyrolen; i sht i pl. äv. utan avseende på kön. Holmberg 2: 976 (1795). Tyrolarne äro ett lika glädtigt, som kraftigt menniskoslag. Atterbom Minn. 325 (1818). Hon har fått lov att vara uppe under festen och dansar nu omkring mellan .. cigarrettrökande Carmen-flickor och jodlande tyrolare. Holm AlltFläck. 41 (1946).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content