VIBRATOR vibra3tor2, r. l. m.; best. -n; pl. -er vib1ratω4rer.
Etymologi
[jfr d., t., eng. vibrator, fr. vibrateur; till lat. vibrare (se VIBRERA)]
anordning som vibrerar l. åstadkommer vibrationer; särsk. dels om massageapparat, dels om apparat l. maskin(del) för packning l. sönderbrytning l. komprimering av material. Att producera dubbelt så mycket elektricitet från en gifven kvantitet kol .. skulle ske genom användande af den .. uppfunna ”Vibratorn”. TT 1894, Allm. s. 12. Med fördel begagnas för analmassagen Liedbecks vibrator, eller annan skakmaskin. Wide MedGymn. 53 (1902). Denna på lådans lock sittande anordning benämnes trembleur eller vibrator och tjänar till att oupphörligt bryta och sluta strömmen. Nerén HbAut. 1: 26 (1911). (När) gipskrossen var igång med sina kraftiga huggtänder och starka vibratorer för att hålla rent på schaktväggarna dallrade fönster och dörrar. Karnstedt Slamf. 82 (1977). En vibrator, som används för att jämna och platta till mark vid byggen. Sydsv. 9/3 2007, s. C14.
