[till namnet på filosofen o. matematikern C. von Wolff (1679–1754)]
(förr) om anhängare av Christian von Wolffs filosofi l. lära. En sade, at Aristoteles war en Gud, en annan, at han war et skridfä. Cartesianer skakade werlden och Wolfianer bestormade himlarne. Dalin Arg. 1: 66(1733, 1754). Huru många bland det öfriga Europas Cartesianer kunna mäta sig med Billberg? bland dess Wolfianer, med Wallerius? Atterbom PhilH 33(1835). Som huvudman för Wolffianerna figurerade professorn i praktisk filosofi Sleincour. Holmberg Leopold 1: 71(1953).
Avledn.: WOLFFIANISM1004, r. (förr) åskådning som ansluter sig till von Wolffs filosofi l. lära. SvD(A) 1916, nr 130 B, s. 3.(Uppsalaprofessorn) Sleincour var wolffianismens siste representant vid universitetet. 2NF 38: 388(1926). (Förnuftet) spelar .. i det närmaste lika stor roll i den neologiska teologins vokabulär som i wolffianismens. IllSvLittH 3: 6(1952).
