SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2021  
YNGLIG, adj.
Ordformer
(äv. -gh)
Etymologi
[jfr mlt. jüngelik, mht. junclich (t. jünglich); avledn. av UNG, adj.]
(†) ung l. ungdomlig. VästeråsDP 7/7 1596. Ästu tå lystin å Jagt; tarfst aldrigh dyrka Diana; / .. Wåga titt Ynglige blod moot Biörnar, och fahrlige Leyon. Stiernhielm Herc. 165 (1658, 1668). En ting, som verlden då i stoor förundran ryckte, / Hon såg i ynglig kropp ett ohört manna-blodh. Geisler Vitt. 347 (1709).
Spoiler title
Spoiler content