SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
ARKLI arkli4 (arkli´ Weste), numera sällan ARKELI ar1keli4, n.; best. -et, äfv. -t (Petreius Beskr. 2: 145 (1614), C. Adlersparre i VittAH 3: 230 (1793)); pl. (i sht i bet. 2) -er l. -n ((†) = G. O. Stenbock i HSH 31: 338 (1662)).
Ordformer
(archilij G. I:s reg. 9: 159 (1534). arkeli, archeli(j) G. I:s reg. 15: 72 (1543), Brahe Kr. 23 (c. 1585), Rudbeckius 4 Pred. D 3 a (1634), Pihlström Aflöpn. 310 (1796), Konow (1887, under sainte-barbe); archely Girs E. XIV 76 (c. 1630). archelie FH 3: 234 (1555), Dalman Sjölex. (1765), Strinnholm Vas. 2: 363 (1820). ar(c)kli(j), archli(j) Civ. instr. 20 (1594), J. De la Vallée i Ant. saml. 292 (1660) osv.; arcly Girs E. XIV 69 (c. 1630). archlie Widekindi Krigshist. 184 (1671). archlei L. P. Gothus Mon. turb. 249 (1629))
Etymologi
[af mnt. arkelei; jfr ä. d. arkeli, ä. t. archallei, arckalei, arkelerei, en i sht på 1500- o. 1600-talen förek. ombildning af fr. artillerie (se ARTILLERI)]
1) [jfr ä. d. alt skytt med krud och all tilbehörig arckelje] (fordom, i sht under 1500-talet o. förra hälften af 1600-talet) kollektiv beteckning för (förråd af) krigsmateriell, i sht om artillerimateriell; jfr ARTILLERI 1. Att .. wtrusta sådana skiip både med Skiit (dvs. kanoner) krutt och allerleije (dvs. allahanda) Archilij. G. I:s reg. 9: 159 (1534). Gode starcke och egne klippere .., som altijd bliffwe wijd archelied, att man icke skall behöffwe att tage ther skiutzhester till. Därs. 15: 72 (1543). Thet grofue Archelijd. B. Severinsson Justen i HSH 36: 210 (1579); jfr a. Alra effterst (i slagordningen) haller Archliet, sampt Lodh och krwt wagnar. L. P. Gothus Mon. turb. 321 (1629). (E. Horn o. Baratinsky) reesa ther före icke at belägra och storma Staden, effter the intet Archlie hade medh sigh. Widekindi Krigshist. 184 (1671). Under Gustaf II Adolf erhöll en general befälet öfver allt artilleri, såsom arkliet numera kallades. W. G. Billmanson i NF 1: 1150 (1876). jfr FÄLT-, LANDTÅGS-ARKLI. — särsk.
a) i förb. stora arkliet, artilleri- o. ingenjörsmateriellen. Konungen hade willatt (dvs. velat) rycht sitt stora archelij in för Bahuss och låttid beskutid thett. Brahe Kr. 23 (c. 1585). Skyttet (dvs. kanonerna) .. utgjorde den betydligaste delen af det så kallade Stora Arklij. C. Adlersparre i VittAH 3: 236 (1788, 1793).
b) i förb. lilla arkliet, beteckning för (förrådet af) handvapen, såväl blanka som eldvapen, med tillbehör samt i allm. äfv. skyddsvapen. Till deras (dvs. generalens o. tygmästarens) befattning hörde icke blott uppsigten öfver Artilleriet eller det så kallade Stora Arkliet, utan äfven fästningsverken i riket och allt hvad till den öfriga beväpningen, eller Lilla Arkliet, dess tillverkning och vårdande, hörde. H. Hamilton i VittAH 17: 255 (1839, 1846); jfr a.
2) (fordom, i sht under 1500-talet o. förra hälften af 1600-talet) förrådshus l. förvaringsrum för krigsmateriell; jfr ARSENAL, RUSTKAMMARE, TYG-HUS. Alle the röör och halffwe haker (som) på Archeliedt wåre (dvs. voro). G. I:s reg. 15: 328 (1543). Register Oppå the Harnisk Värior Bly och Krut som är .. wtlånnte aff archelijd J Calmarnne. (1563; rubrik för en handling i Krigsarkivet); jfr 1. Under Högkooret på Slåtzkyrkian, ähr Archliett der som krigz Munitionerna liggia vthj föruaradhe. J. De la Vallée i Ant. saml. 292 (1660). Riksens högste Archli (på 1500-talet), som låg i Wadstena. J. Röding i 1 VittAH 1: 173 (1755). All den beväring, som tillhörde Kronan, förvarades (under tiden mellan G. I:s o. G. II A:s regering) på Slotten öfver hela Riket; Harnesken uti Rustkamrarne .., men värjorne uti det Lilla Arklijt, hvilket hade sine egne Arklijmästare, lika som det Stora Arklijt. C. Adlersparre i VittAH 3: 230 (1788, 1793); jfr 1 a o b. År 1553 fans i Stockholms slotts arkli (rustkammare) en tellehake. Spak Handskjutv. 15 (1890). — särsk. (i sht under 1700-talet): förvaringsrum för ammunition, kulor o. krut på fästningar. Förråden i Rust-Camrarne, Tyghusen ock Archlierne. 2 RARP 4: 96 (1726). Tornet och arckliet. Grundritn. öfv. Waxholms fästning (1754; ritning i k. Fortifikationens arkiv). Almqvist (1842). Dalin (1850).
3) (under 1700-talet o. förra hälften af 1800-talet) beteckning för (kronans) förråd af krut, salpeter o. svafvel. Tibell Förf. 145 (1822). — jfr KRIGS-ARKLI.
4) (numera knappast br.) sjöt. förråd af (blanka) vapen, ammunition o. d. å örlogsfartyg. Sahlstedt (1773). Kindblad (1867). jfr: När Örlogsflottan utrustades, tillsattes öfver dess Arklij Skepps-Arklijmästare. C. Adlersparre i VittAH 3: 268 (1788, 1793); jfr 1.
5) [jfr ä. d. arkeli samt med afs. på bet.-utvecklingen eng. gun-room] sjöt. (förr) benämning på aktersta delen af ett örlogsskepps understa kanondäck l. batteri, hvilken i ä. tid bl. a. utgjorde förvaringsrum för vapen, ammunition o. d.; i senare tid stundom förek. ss. benämning på det aktersta rum i ett större segelfartyg där reservrorpinnen är belägen. Decker hos Oxe Vitt. 51 (c. 1710?). Archelie är et afstängt rum på andra däck där roderpinnen vandrar. Där hafva Artillerie Officerare och Constaplar sina hyttor, men på skottet hänga kruthorn, kokerskor (dvs. koger till förvarande af laddningar) ock flere persedler. Dalman Sjölex. 3 (1765). Generalexercitier t. sjös 1787, s. A 1 b (1791). Skjutgevären och blanka vapnen, kogers, luntstakar, kruthorn, antändningsrör, taskor (förvaras) i arkliet eller det rum akter ut på undra batteriet, bestämdt för en del af artilleri uppbörden, äfven som till artilleri-befälets boningsplats. Aschling Sjöartill. 87 (1806). Arkli, rustkammaren eller förvaringsrummet för blanka vapen m. m. på ett örlogsfartyg. Naut. ordb. (1840). R. Pettersson i NF (1876).
Ssgr (i allm. till 1, 2): (3) ARKLI-03~, numera sällan ARKELI-ARBETARE103~0200. (fordom) DA 1824, nr 25, s. 3. —
-BETJÄNING~020. (fordom) särsk. till 3. Krigsart. 1795, 18: 13. Tibell Förf. 147 (1822).
-BETJÄNT~02. (fordom) jfr föreg. Krigsart. 1798, 14: 12. Almqvist (1842). Kindblad (1867).
-DRÄNG~2. (fordom)
1) till 1, 2; jfr ARTILLERI-DRÄNG. VittAH 17: 258 (i handl. fr. 1620).
2) till 3; jfr -ARBETARE. DA 1824, nr 175, s. 2. —
-FOLK~2.
a) [jfr ä. d. arkelifolk] (fordom) koll.: artillerimanskap, artilleripersonal; jfr ARTILLERI-FOLK. Oxenst. brefv. 1: 440 (1628). Arckelij Folcket .. skolle (vid G. II A:s likfärd) ståå emillan Stallen och Bållhuset. RARP 2: 105 (1634). Hallenberg Hist. 3: 216 (1793).
b) (†) i pl. = a. Arklie Folkens Månadskost, Lön, underhåld och beställning. VittAH 17: 256 (i handl. fr. 1620).
(5) -FÖNSTER~20. (numera mindre br.) sjöt. å vissa äldre fartyg: fönster i aktern å ömse sidor om rodret. Weste (1807).
-FÖRRÅD~02. (fordom)
a) till 1: artilleriförråd. Holmberg Artill. 3: 213 (1883).
b) till 3. Tibell Förf. 145 (1822).
-HÄST. (†) artillerihäst. Gustaf ii Adolf i Oxenst. brefv. 1: 293 (1625). L. P. Gothus Mon. turb. 249 (1629).
-KONTOR(ET)~02. (fordom) ämbetsverk för artilleriförrådets räkenskaper. H. Hamilton i VittAH 17: 276 (efter handl. fr. 1630).
-LÄNGD~2. (fordom) förteckning öfver utgifts- o. inkomststat vid artilleriförrådet i en garnisonsstad l. fästning. VittAH 17: 242 (i handl. fr. 1630).
-MÄSTARE, se d. o. —
-PERSEDEL~020. (fordom)
1) till 1; jfr ARTILLERI-PERSEDEL. Archelij partzeler. G. Persson i HSH 3: 84 (c. 1563). Civ. instr. 80 (1694). Stycken (dvs. kanoner) och andra arkli persedlar. Hallenberg Hist. 4: 761 (1794). Forssell Hist. II. 1: 115 (1875).
2) till 3. Krut, Salpeter och andra Arkli-Persedlar. Tibell Förf. 147 (1822).
(5) -PORT~2. sjöt. rätt akterut vettande kanonport i ett linjeskepps undre batteri. Norberg Vial 111 (1782). F. Sjöbohm Bästa vägen 44 (1793). Heinrich (1814).
-RÄKENSKAP(ER)~002, äfv. ~200. (i fråga om ä. förh.) jfr -LÄNGD. C. Adlersparre i VittAH 3: 240 (1788, 1793).
(1) -SERGEANT~02. (fordom) Oxenst. brefv. 1: 440 (1628).
-SKRIFVARE~200. (fordom)
1) till 1, 2; jfr ARTILLERI-SKRIFVARE. G. I:s reg. 15: 328 (1543). VittAH 17: 257 (i handl. fr. 1620). Arkli- och Proviant-skrifvarne på Stockholms slott. Gyllengranat Sv. sjökr. 1: 148 (1840).
2) till 3. Henel 1735 16 (1736; jfr under ARKLIMÄSTARE 2).
-SMEDJA~20. (fordom) smedja hörande till artilleriet; jfr ARTILLERI-SMEDJA. Arklie-smidjan i Stockholm. Hallenberg Hist. 4: 738 (efter handl. fr. 1618).
-TILLBEHÖRING(AR). (†) Murbräcker och Feltskytt, deslikest Krut, Lod, Fyrwärk och andre Archelie tilbehöringar. Tegel E. XIV 201 (1612).
Spoiler title