publicerad: 1902
ARTILLERI ar1tileri4 l. artil1- (artilleri´ Weste, ártilleri´ Almqvist), n. ((†) f.? G. O. Stenbock i HSH 31: 335 (1662)); best. -et, hvard. äfv. -t; pl. -er.
Ordformer
(artilleri(e) Civ. instr. 38 (1618), Tegel G. I 2: 138 (1622; efter handl. fr. 1541) osv. artiglerie (-rij) RP 6: 111 (1636), N. Av. 17 Jan. 1656, nr 2, s. 3, Bromell Bergart. 17 (1730). arteilleri RARP 7: 130 (1660). artellerie- (i ssg) Oxenst. brefv. 1: 715 (1631). artelerij G. I:s testamente (1560) enl. Tegel G. I 2: 392. artelarij G. I:s reg. 15: 70 (1543), Därs. 16: 443 (1544). attelarij G. I:s testamente (1560) enl. Tegel G. I 2: 395. — artolleri (-rie, -rii, -rij) Civ. instr. 29 (1618), Dahlberg Dagb. 131 (c. 1660), Salberg Gr. 85 (1696), Carl XII Bref 339 (1702), Swedberg Schibb. 219 (1716), Serenius (1734, under artillery) m. fl. artollorie- (i ssg) N. Av. 22 Nov. 1655, nr 1, s. 3. artolori L. Torstensson i Oxenst. brefv. 8: 397 (1643). attolleri(j) Columbus Ordesk. 6 (1678), Rudbeck Atl. 4: 94 (1702; i ssg), E. Swedenborg i Dædalus Dedik. (1715). artogleriet (best.) N. Av. 25 Dec. 1656, nr 2, s. 2. — archelari(j) VittAH 3: 250 (i handl. fr. 1563), RA 2: 245 (1568). archolariet (best.) (i kanslihandl. fr. 1589 i riksark.))
Etymologi
[jfr sv. dial. artelleri, artolleri, attolleri, tolleri, tulleri, t. artillerie (ä. äfv. artellarei, arthalarei, artollerie, artolorey, attollerei, arkelerei), f., eng. artillery, fr. artillerie, f., it. artilleria, artiglieria, span. artillería; i de germ. språken lånadt från fr., där ordet är uppvisadt redan från början af 1300-talet o. urspr. betydde alla slags krigsmaskiner o. -redskap (ss. bågar o. d.). Ordets ursprung är ovisst. Man har förklarat det ss. en afl. af ffr. artill(i)er, utrusta, ställa i ordning, motsv. ett senlat. *articulare af senlat. articula l. articulum, dimin. af lat. ars, gen. artis, konst, o. med afs. på bet.-utvecklingen jämfört fr. engin (eng. engine), maskin, af lat. ingenium, snille (jfr äfv. fsv. konst, krigsmaskin, samt sv. KONST ss. bergverksterm). Men då i ffr. vid sidan af artill(i)er o. tidigare än detta förekommer ett liktydigt verb atillier, at(t)ilier (jfr mlat. attilleria, artilleri, äfvensom ffr. at(t)il jämte artil, m., (krigs-) redskap, vapen), så har man i det förra äfv. velat se en folketymologisk ombildning (med anslutning till fr. art) af det senare, hvars ursprung är okändt. Andra hafva uttalat den förmodan, att ordet artillerie icke uppstått i fr., utan lånats från it. l. span. och att det är att härleda ifrån lat. articulare, af articulus, led (se ARTIKEL, ARTIKULERA), en härledning, som är möjlig, äfv. om fr. antages vara det spr., där ordet uppstått. Se för öfr. A. Thomas i Romania 24: 265 (1895) o. P. Eickhoff i Festschr. d. Matthias Claudius-Gymn. 68 följ. (1897) äfvensom (med här ej omnämnda uppfattningar) Littré samt Körting Lat.-rom. wb. Jfr ARKLI]
1) kollektiv beteckning för tunga skjut- o. kastvapen (numera kanoner, mörsare o. haubitser jämte vissa slags kulsprutor); ofta med inbegrepp af tillhörande lavetter, fordon, ammunition osv.; jfr ARKLI 1, SKYTT, sbst.2, SKYTTERI. Lätt artilleri. Tungt l. groft l. svårt (fordom äfv. stort) artilleri. Räffladt, slätborradt artilleri. Bestryka, demontera fiendens artilleri. Gode starcke klippere .., som .. komme artelarijt. medt en hast. hwartt man thet haffwe wille. G. I:s reg. 15: 71 (1543). Inventarium på artolleriet. RP 6: 96 (1636). The öfwade (elefanterna) .. warda brukte till att draga Artollerie. Siam 29 (1675). Dhet vore bäst, at dhe siuka och Artolleriet fördes gienast till Weichxelen. Carl XII Bref 339 (1702). Artilleriet bör spela friskt, medan träfningen påstår. Richardson Krigsvet. 1: 332 (1738). Artilleriet .. användes at genom skott och kast förstöra fiendtliga försvarsverk, Skepp, Byggnader och Trupper. Lefrén Förel. 1: 139 (1818). Ett väl serveradt Artilleri. Isander Artill. 3: 206 (1827). Diebitsch uppförde alltmera artilleri på .. kullarne. Wrangel Krigshist. 3: 573 (1885). Det gröfre artilleriet. Holmberg Artill. 4: 179 (1886). Numera är artilleriet .. att anse såsom fartygets enda, på längre afstånd verksamma, vapen. Bæckström Sjökr. 1: 12 (1887). jfr BATTERI-, BELÄGRINGS-, BERGS-, FARTYGS-, FÄLT-, FÄSTNINGS-, KUST-, LAND(T)-, MARIN-, POSITIONS-, REGEMENTS-, SJÖ-, SKEPPS-, SKÄRGÅRDS-ARTILLERI m. fl. — särsk.
a) inbegripande forntida kastmaskiner o. d. Artilleriet i sin vidsträcktare bemärkelse tagit är af urminnes upfinning. Törngren Artillerie theorie cours 1: 1 (1794). Forntidens Artilleri. Isander Artill. 1: 3 (1825; om ballister o. katapulter). Redan i äldsta tider förekommer ett slags artilleri, bestående af på fordon förda skjutvapen (kastvapen), ur hvilka skötos pilar och stenar. W. G. Billmanson i NF (1876).
b) i oeg. l. bildl. anv. Artollerii bringes an, kriit-huite Brabandiske pijpor; / Jämte det allerskönste Verginske Taback. Stiernhielm Herc. 233 (1668). De båda tornen (artilleriet) blifva placerade, ett på hvardera hörnrutan. Sv. spelb. 261 (1847; i fråga om schackspel). — med tanke på projektilerna som affyras ur artilleripjäserna. Man bombarderar hvarandra .. med småstenar, käppar, rutten frukt och dylikt revolutionärt artilleri. Steffen Brit. ströft. 362 (1895). särsk. [jfr d. skyts, t. geschütz i liknande anv.] i fråga om diskussion o. meningsutbyte. Rycka fram med (l. gripa till osv.) det grofva artilleriet (l. sitt grofva artilleri), använda kraftiga argument l. uttryck; äfv.: blifva grof. Både groft och lätt artilleri skall småningom spela. Atterbom (1812) hos Ljunggren SVH 4: 354 (i fråga om en tilltänkt stridsskrift). Med risk att utsätta mig för hela artilleriet af edra sarkasmer. Topelius Vint. II. 2: 223 (1882).
2) personal som handhafver l. serverar de tunga skjut- o. kastvapnen vid en armé l. en härafdelning osv.; vanl. med inbegrepp af dessa vapen med deras tillbehör af fordon, hästar osv.; äfv. allmännare o. abstraktare, om det vapenslag som strider med tunga skjut- o. kastvapen: artillerivapen; stundom: artilleriregemente, artillerikår. Föra, kommendera artilleriet. Artilleriet marscherar, retirerar. Chefen, inspektören för artilleriet. Han är löjtnant vid artilleriet. Tjäna l. vara anställd vid artilleriet. Om kölden allenast hade ännu 2. Dagar påstådt, skulle Artogleriet .. hafwa kunnat öfwergå (på isen). N. Av. 25 Dec. 1656, nr 2, s. 2. Där (dvs. om) Fienden skulle Artilleriet i sin (dvs. dess) marche öfwerfalla. Grundell Artill. 182 (1705). Så snart Cavalleriet ledsagas af sitt Artillerie. kan intet Infanterie i verlden göra det resistance (dvs. motstånd). Cardell Artill. t. häst 1: 32 (1793). Til Ekonomi, Disciplin och Manöver indelas Artilleriet i Regementer, Bataljoner, Compagnier och Afdelningar. Lefrén Förel. 1: 156 (1818). Det Ny-Europeiska Artilleriet uppträdde i Fält-kriget först under Fransosernas krigståg mot Italien, i slutet af femtonde seklet. Cronhielm Fältart. 1 (1829). Artilleriet delas i divisioner, af 2 till 3 batterier. Tj.-regl. 1867, 4: 3. Fältartilleriet kan vara .. åkande artilleri, då betjeningsmanskapet alltid dels åker, dels rider, eller ridande artilleri, då vanligtvis allt betjeningsmanskap är beridet. W. G. Billmanson i NF (1876). I slaget vid Guinegates år 1479 .. använde fransmännen .. ett betydligt antal s. k. flygande artilleri. F. A. Spak i Artill.-tidskr. 1878, s. 179. Besättningen uppgick .. till .. 4600 man artilleri. Holmberg Artill. 4: 163 (1886). En afdelning af Vendes ridande artilleri ryckte in från exercisfältet med sina kanoner. De Geer Minnen 1: 44 (1892). De båda artillerierna (i Sthm). SD 1900, nr 197, s. 4. — jfr AMIRALITETS-, ANFALLS-, ARMÉ-, ARRIÄRGARDES-, ATTACK-, AVANTGARDES-, BELÄGRINGS-, BERGS-, DEPÅ-, DIVISIONS-, FOT-, FÄLT-, FÄSTNINGS-, FÖRDELNINGS-, FÖRSVARS-, GARDES-, GARNISONS-, KAVALLERI-, KUST-, KÅR-, LANDT-, LINJE-, MARIN-, OFFENSIV-, POSITIONS-, RESERV-, SJÖ-, SKÄRGÅRDS-, STADS-ARTILLERI m. fl.
3) mil. vetenskapen l. läran om artillerimateriellens beskaffenhet, tillverkning o. vård samt användning. Smoll Fortif. Föret. (1693). Desse twänne wettenskaper, Artilleriet och Fortificationen. Grundell Artill. 183 (1705). Artilleri .. Vettenskapen som lär att med krut kunna skjuta, kasta och spränga. Sturtzenbecher Ing. lex. (1805). Krigs-vetenskapens särskilta delar: artilleri, befästningskonst, topografi, krigskonst och kännedom om handgevären samt deras användande. Hamilton Tankar rör. mil.-underv. 79 (1842). Lärare .. i Artilleri (vid Artilleri- o. ingeniörhögskolan). Sv. atatskal. 1902, afd. 440.
4) (†) tillverkning af artillerimateriell; konsten att tillverka sådan. Petroleum .. (och) Naphta .. tiena .. i medicin, artiglerie och til allahanda rök- samt fyrverck. Bromell Bergart. 17 (1730). Ask-virke är .. begärligt til verktyg i Physiken, Artilleriet, slögder och handtverk. Fischerström 1: 211 (1779). Artilleri .. die Geschützkunst, Feuerwerkerkunst. Möller (1807).
Ssgr (i sht till 2): A: ARTILLERI-AFDELNING1003~ l. 0103~020.
1) afdelning af artilleri; jfr -BRIGAD samt ARTILLERIST-AFDELNING. Lefrén Förel. 2: 139 (1817). Under Karl XI sammanfördes alla kringspridda artilleriafdelningar och kompanier till ett regemente. W. G. Billmansson i NF 1: 1150 (1876). Schybergson Finl. hist. 2: 199 (1889).
2) afdelning af ämbetsverk hvilken har artilleriets angelägenheter om hand; jfr -DEPARTEMENT(ET) 1. (Krigs-)Collegii Artilleri-Afdelning. Mil. förf. saml. 2: 19 (1846; efter handl. fr. 1811). Till Marinförvaltningen höra fem afdelningar, nemligen: intendentafdelningen, artilleriafdelningen (osv.). SFS 1896, nr 61, s. 1. —
(1) -AFSTÅND~02 l. ~20. afstånd hvarpå artilleripjäser bruka användas; jfr -HÅLL. De teoretiska artilleriafstånden förlängas under verklig strid. C. A. Stendahl i Krigs VAH 1898, s. 99. —
(1, 2) -AMMUNITION~0002 l. ~0102. C. O. Nordensvan Handb. 2: 47 (1880, 1898). Tj.-regl. 1889, s. 427. —
-AMMUNITIONSKOLONN—0001~ l. —0101~02. En artilleriammunitionskolonn består af 15 artilleriammunitionsvagnar, 2 reservlavetter, 1 fältsmedje- och handtverkarevagn samt 2 packvagnar. Lärob. i artill. 55 (1892). Nordensvan Mainfält. 186 (1894). —
-AMMUNITIONSVAGN—0001~ l. —0101~2, äfv. ~00020 l. ~01020. Rappe Nordarm. 80 (1874). Lärob. i artill. 55 (1892; se under föreg.). —
(1) -ARBETE~020, äfv. ~200. (numera knappast br.) särsk. arbete vid handhafvandet o. vården af artilleripjäser o. d. Grundell Artill. 230 (1705). Gyllengranat Sv:s sjökr. 2: 108 (1840; se under -BUSS). Gynther Förf. 9: 180 (1870). —
-ARKIV~02. Ett Artilleriarkiv skall finnas, uti hvilket böra samlas och förvaras alla till Artilleriet hörande ritningar, manuskripter, projekter m. m. Mil. förf. saml. 2: 62 (1846; efter handl. fr. 1807). Holmberg Artill. 4: 233 (1886). —
-BATALJON~002. (i fråga om utländska l. ä. sv. förh.) SP 1779, s. 602. Holmberg Artill. 4: 64 (1886). Officerarne vid ridande artilleribataljonen. Spak Upplysn. om uniform. 56 (1890). —
-BEFÄL~02.
1) kommando öfver artilleri. I Nederländerna fördes (på 1500-talet) högsta artilleri-befälet af en general. Wrangel Krigshist. 2: 242 (1875).
2) sammanfattande beteckning för vid artilleri anställda officerare, underofficerare o. konstaplar. Aschling Sjöartill. 87 (1806). Artilleribefälet måste .. uppmärksamt iakttaga huru bomberne träffa. Hazelius Artill. 201 (1833, 1865). Holmberg Artill. 4: 122 (1886). —
-BEFÄLHAFVARE~00200, äfv. ~02100. högste befälhafvare öfver artilleri (inom ett truppförband); jfr -CHEF. Törngren Artillerie theorie cours 2: 160 (1795). Ex.-regl. f. fältart. 1893, 1: 168. —
-BELÄGRINGSTRÄNG~0102. jfr -PARK 2. Artilleri-belägringsträng, som medför pjeser .. och ammunition. W. G. Billmanson i NF 2: 193 (1877). —
-BESTÄLLNINGSPERSON~01002. (fordom) ss. beteckning för vissa personer tillhörande artilleriet. VittAH 17: 261 (i handl. fr. 1626). —
-BETJÄNT~02; pl. -e l. -er. (fordom) i sht i pl., om vid artilleri anställda underordnade. Artillerie och Fortifications Betienterne niuta lika inquartering med deras wederlikar wid Fotfolcket. Qvarterordn. 28 Mars 1719, s. A 4 b. Alla Officerare, Artillerie betienta och Soldater i Fästningen. Nordberg 1: 569 (1740). Artilleri-betjenterne serverade kanonerna och fyrverkar-betjenterne kastpjeserne. P. E. Helling i KrigsVAT 1847, s. 322 (i fråga om sv. förh. på K. XI:s tid). —
-BETÄCKNING~020. betäckningstrupp tilldelad artilleriet. Wrangel Krigshist. 2: 242 (1875). Artilleriet har i regel att sjelft sörja för sin säkerhet, enär särskild artilleribetäckning numera endast undantagsvis lemnas det. Holmberg Artill. 4: 150 (1886). —
-BEVÄRING~020.
1) beväringskontingent som (skall) utbildas vid artilleriet. Till artilleri- och kavaleri-beväring utväljes inom några beväringsområden ett mindre antal ynglingar för hvarje regemente. Uggla Krigsk. 59 (1880). jfr Mil. förf. saml. 2: 22 (1846; efter handl. fr. 1835).
-BRIGAD~02. (i fråga om utländska l. ä. sv. förh.) jfr -AFDELNING 1. Stockholmske Artillerie-Brigaden. PT 1791, nr 77, s. 3. Den år 1792 i Pommern uppsatta .. s. k. Ridande artilleribrigaden. Spak Upplysn. om uniform. 31 (1890). —
-BUSS~2 l. -BURS~2. (fordom) i sht i pl., om vissa vid artilleriet anställda soldater. KrigsVAT 1847, s. 322 (cit. fr. 1686). Utom enrollerings-manskapet, hade flottan (vid midten af 1700-talet) ännu tvenne andra klasser sjöfolk att påräkna ... Nemligen Marinerne .. och Artilleri-bussarne, som egentligen användes till artilleri-arbeten. Gyllengranat Sv:s sjökr. 2: 108 (1840). Konstaplar, lärokonstaplar och handtlangare, hvilke oftast med ett gemensamt namn benämnas artilleribursarne. F. A. Spak i Artill.-tidskr. 1880, s. 135 (i fråga om sv. förh. i slutet af 1600-talet). —
-BÅTSMAN~20 l. ~02. (förr) båtsman som tjänstgör vid sjöartilleriet. Artilleribåtsmännen begagnas .. dels till sjötjenst, dels till tjenstgöring vid stationerne. Gynther Förf. 1: 423 (i handl. fr. 1845). R. Pettersen i NF 1: 1151 (1876). —
-BÅTSMANS-KOMPANI—10~102. (förr) 3:dje Blekings artilleri-båtsmans-kompani. KrigsVAT 1850, s. 656. Gynther Förf. 9: 181 (i handl. fr. 1860). —
-BÅTSMANS-KÅR—10~2. (förr) Gynther Förf. 1: 423 (i handl. fr. 1845). Artilleri-båtsmanskåren inrättades 1845 för att från båtsmanshållet bilda dugliga kanonkommendörer och artillerister för flottans fartyg. .. Kåren upplöstes 1874. R. Pettersen i NF (1876). —
-CHEF~2. = -BEFÄLHAFVARE. Styckeregl. f. artill. 1788, s. 61. (C. Cronstedt) kommenderades .. att tjenstgöra vid Stenbocks här såsom artilleri-chef. Oscar II i VittAH 24: 65 (1861). Holmberg Artill. 4: 38 (1886). —
-DEPARTEMENT(ET)~0102.
1) jfr -AFDELNING 2. Artilleri-departementet inom krigsministèren (i Frankrike). Cronhielm Fältart. 144 (1829). särsk. i fråga om sv. förh. om den afdelning af arméförvaltningen (förutvarande krigskollegiet) som bl. a. har artilleriets angelägenheter om hand. Sthms stads cal. 1806, s. 7. Artilleridepartementet handlägger ärenden rörande artilleriets materiel, arméns vapen och ammunition .., kruttillverkningen för armén och flottan, nybyggnader för ofvan nämda behof samt skjutskolorna. C. O. Nordensvan Handb. 1: 13 (1879, 1890). Tj.-regl. 1889, s. 191.
2) om den afdelning vid örlogsvarf som har inseende öfver artillerimateriellen. C. O. Nordensvan Handb. 1: 170 (1879, 1890). Sv:s statskal. 1902, nr 462. —
(jfr 1) -DEPÅ~02. jfr -FÖRRÅD. Lefrén Förel. 1: 215 (1818). Artilleri- eller vapen-depot kallas en depot, som innehåller vapen och ammunition. C. O. Nordensvan i NF 3: 1074 (1879). —
-DIVISION~002. P. E. Helling i KrigsVAT 1848, s. 90. En ridande artilleridivision om 2 batterier. Holmberg Artill. 4: 46 (1886). —
-DUELL~02. strid mellan tvenne artilleristyrkor, i sht ss. inledning till ett fältslag. Härefter tager artilleriet ställning .. och .. artilleriduellen .. börjar. C. A. H. Jungstedt i KrigsVAT 1891, s. 297. C. A. Stendahl i KrigsVAH 1898, s. 92. —
(1, 2) -ELD~2. eld som afgifves af artilleri. SP 1809, nr 44, s. 3. Batterier körde upp mot hvar andra .., och kl. 1/2 11 hade artillerielden upplågat utefter hela linien. Rappe Nordarm. 95 (1874). C. A. Stendahl i KrigsVAH 1898, s. 99. —
(1) -EXERCIS~002. exercis med artilleripjäs(er). Cronhielm Fältart. 117 (1829). Gynther Förf. 9: 184 (i handl. fr. 1860). —
-FOLK~2. (fordom) koll.: artillerimanskap, artilleripersonal; jfr ARKLI-FOLK a. A. Oxenstierna Skr. 1: 388 (1622). 200 man artolleriefålk. RP 7: 484 (1639). Nordberg 1: 73 (1740). F. A. Spak i Artill.-tidskr. 1880, s. 126 (i fråga om sv. förh. i början af 1600-talet). —
-FORDON~20 l. ~02. fordon för transport af till artilleri hörande ammunition, förråd, redskap o. personal m. m., äfvensom af artilleripjäser. KrigsVAT 1848, s. 361. Holmberg Artill. 3: 108 (1883). —
-FYRVERKARE~0200. P. N. Magito, Kongl. Artilleri-Fyrverkare. DA 1825, nr 98, s. 3. AB 1897, nr 244, s. 2. —
-FÖRBAND~02. = -TRUPPFÖRBAND. Om ett batteri uppträder ensamt eller i ett mindre artilleriförband. Handb. f. fältart. 10: 48 (1892). Högre artilleriförband än batteriet. C. A. Stendahl i KrigsVAH 1898, s. 100. —
-FÖRDELNING~020. (i fråga om utländska l. ä. sv. förh.) af artilleri bestående hufvudafdelning af armé l. arméfördelning. Lagerbrings Hist. 1: 171 (1796). Holmberg Artill. 4: 245 (1886). —
(1) -FÖRNÖDENHET ~0200 l. ~0102. i sht i pl.; jfr -PERSEDEL, -TILLBEHÖR. Lefrén Förel. 1: 213 (1818). Kindblad (1867). —
(jfr 1) -FÖRRÅD~02. (nästan bl. i fråga om sv. förh.) förråd af artillerimateriell, ammunition o. gevärspersedlar; jfr -DEPÅ samt ARKLI-FÖRRÅD a. Lefrén Förel. 1: 122 (1818). Nordensvan Handb. 1: 304 (1879, 1890). Artilleriförråden bestå af tygförråden ..; fältförråden ..; gevärsförråden ..; ammunitionsförråden. A. T. Sjöberg i NF 5: 711 (1882). —
(1, 2) -FÖRSVAR~02. försvar (af fästning osv.) medelst artilleri. G. Uggla i NF 3: 541 (1879). Inom hvarje tysk fästning finnes en fästn(ings)art(illeri)officer .., som .. i krigstid leder artilleriförsvaret. Holmberg Artill. 4: 22 (1886). —
(1) -FÖRSÖK~02. försök l. experiment med artillerimateriell o. d. N. Lindblom Præs. i VetA 1773, s. 3. Artill.-tidskr. 1879, s. 234. —
-FÖRVALTARE~0200. (i fråga om utländska l. ä. sv. förh.) tygförvaltare. Artilleriförvaltaren .. tillhör .. att omhänderhafva och redovisa fästningsverkens material-(,) instrumental- och persedeluppbörder. Gynther Förf. 1: 431 (efter handl. fr. 1830). Holmberg Artill. 4: 32 (1886; i fråga om it. förh.). —
-GENERAL~002. Grundell Artill. 66 (1705). Lefrén Förel. 1: 152 (1818). Holmberg Artill. 4: 33 (1886). —
-GEVÄR~02. (i fråga om utländska l. ä. sv. förh.) (särskildt slag af) gevär afsedt att användas ss. personlig beväpning för artillerimanskap. Eldhandv. skjutsk. 2: 94 (1886). År 1795 anbefaldes artilleriet, som dittils varit beväpnadt med artillerigevär, d. v. s. förkortade infanterigevär, att aflemna dessa sina vapen. Spak Handskjutv. 34 (1890). —
-GRUPP~2. två l. flere batterier som (på slagfältet) intagit ställning tillsammans. Ett batteri af högra artillerigruppen. Nordensvan Takt. 121 (1884). C. A. Stendahl i KrigsVAH 1898, s. 92. —
-GÅRD~2.
1) till 1: gård l. etablissemang där artillerimateriell o. d. förvaras l. repareras osv.; tyggård; jfr -TYGGÅRD. Förordn. 16 Maj 1732, § 1. Til Artillerie-gården (i Karlskrona) blifva grofve ogierningsmän .. försände en viss tid. Nehrman Pr. cr. 306 (1759). Artillerigården i Stockholm. Sv:s krig 1808—9 1: 184 (1890).
-HANDTLANGARE~0200. (i fråga om utländska l. ä. sv. förh.) person som biträder vid artilleriarbete. SP 1780, s. 542. Deleen (1829). Wenström o. Lindgren (1889, under matross). —
-HANDTVERKARE~0200. vid artilleri anställd handtverkare. VittAH 22: 112 (i handl. fr. 1711). Artilleriehandtverkare, såsom Sadelmakare, Smeder med mera. Styckeregl. 1788, s. 71. Holmberg Artill. 4: 31 (1886). —
(1) -HUS. (†) förvaringshus för artillerimateriell; jfr -MAGASIN. Artollerie- Tyg- och Krut-Huusen. Sw:s R:s ständers besl. 1697, mom. 5. —
(1) -HÅLL~2. = -AFSTÅND. Billmanson Vap. 273 (1882). 4 tusen meters afstånd .., ett för 25—30 år sedan visserligen för långt artillerihåll. Nordensvan Mainfält. 105 (1894). —
-HÄST~2. häst som användes vid artilleriet, särsk. ss. dragare för artillerifordon; jfr ARKLI-HÄST. A. Oxenstierna Skr. 1: 509 (1622). Nordberg 1: 310 (1740). Sv:s krig 1808—9 1: 229 (1890). —
-HÖGSKOLA~020. högre läroverk för utbildande af artilleribefäl; särsk. i förb. Artilleri- och ingeniörhögskolan, sedan 1878 benämning på ett militärläroverk i Stockholm för utbildande af artilleri- o. fortifikationsofficerare. KrigsVAT 1850, s. 290. SFS 1878, nr 38, s. 1. För att kunna föreslås till löjtnant fordras: .. vid artilleriet .. (att hafva genomgått) artilleri- och ingeniör-högskolans allmänna artillerikurs. Tj.-regl. 1889, s. 231. —
(1) -INVENTARIE-SKRIFVARE—00100~200. (fordom) titel för en vid artilleriinventariekontoret anställd tjänsteman? Publ. handl. 5: 3444 (1752). —
(1) -INVENTARIUM~00200.
1) förteckning öfver artilleritillbehör. Riga artilleri-inventarium för år 1624. F. A. Spak i Artill.-tidskr. 1879, s. 277.
-JUNGFRU. (†) stamp afsedd att användas vid byggande af vall; valljungfru. jfr: Mitt öfver bägge fälten (på vapenskölden) står en så kallad Artillerie-Jungfru. Gjöding Kongsh. 105 (1754). —
(1) -JÄRNPUND~02 l. ~20. (fordom) om en viss vikt använd vid bestämmandet af tyngden af artilleripjäser o. d. Grundell Artill. 47 (1705). —
-KAPTEN~02. Fortif.-ordn. 3 Juli 1695, 8: 1. Miethen, .. en braf Artillerie Capitaine. Grundell Artill. 62 (1705). Holmberg Artill. 3: 222 (1883). —
-KARL. (artilleries- Publ. handl. 2: 1309 (1736)) (†) = ARTILLERIST 1. Nordberg 2: 177 (1740). Acrel Chir. händ. 417 (1775). Sv. o. t. handlex. (1872). —
-KOLONN~02. Lefrén Förel. 2: 70 (1817). Arméerne voro förr upplöste i särskilda infanteri-, kavalleri- och artilleri-kolonner. Cronhielm Fältart. 102 (1829). Fälttjenstregl. 1900, s. 5. —
-KOMMITTÉ~002. kommitté med uppgift att utreda frågor rörande artilleriet. Cronhielm Fältart. 172 (1829). W. G. Billmanson i NF (1876). Svensk-norska artillerikomitén. C. O. Nordensvan Handb. 1: 99 (1879, 1890). —
-KOMPANI~002. Savolax infanteri Regementes Artilleri Compagnie. N. H. Sjöborg (1824) i Meddel. fr. Nord. mus. 1897, s. 83. Spak Upplysn. om uniform. 40 (1890). —
(jfr 3) -KONST~2. (numera föga br.) jfr -VETENSKAP. Artillerie-Konsten, eller Vetenskapen om Eld-kulors och Bombers kastande. Triewald Förel. 1: 204 (1735). ”Artillerikonstens” utöfvande bedrefs i början temligen skråmessigt af s. k. Byssemästare. F. A. Spak i Artill.-tidskr. 1878, s. 174. —
-KONTOR(ET)~02. (fordom) benämning på en viss under amiralitetskollegium sorterande ämbetsbyrå; jfr ARKLI-KONTOR(ET). Grundell Artill. 233 (1705). Artillerie-Contoiret, hvilket är sysslosatt med sådana Räkenskaper, som angå Artillerie och Ammunition, både i Festningar ock i Feldt, samt Stycke- och Krut-Bruk, Gevährs-Factorier och Saltpeter-Siuderier. Rüdling 297 (1731). Oscar II i VittAH 22: 38 (1859). —
(3) -KURS~2.
2) lärobok innehållande ett för en viss examen o. d. behöfligt mått af kunskaper i artillerivetenskap. DA 1824, nr 163, s. 3. Den tröga Törngrenska artillerikursen. H. Lilljebjörn Hågk. 1: 55 (1865); jfr ex. fr. Törngren under -TEORIKURS.
3) för utbildning af artilleriofficerare afsedd kurs i för ändamålet behöfliga vetenskaper m. m. KrigsVAT 1850, s. 291. Allmänna artillerikursen (vid Artilleri- o. ingeniörhögskolan) .. omfattar undervisning i matematik; teoretisk mekanik; fysik; kemi; franska språket; krigskonst; krigshistoria; artilleri med ritning; befästningskonst med ritning. SFS 1878, nr 38, s. 7. Undervisningen vid .. (Artilleri- o. ingeniörhögskolan) är fördelad på 4 .. kurser, nämligen allmänna artillerikursen, högre artillerikursen, allmänna fortifikationskursen och högre fortifikationskursen. H. Jungstedt i NF 19: 398 (1895). —
(1, 2) -KUSK~2. (fordom) körsven l. forman vid artilleriet. Rääf Ydre 3: 274 (i handl. fr. 1712). Publ. handl. 6: 4775 (1758). Holmberg Artill. 4: 193 (1886; i fråga om sv. förh. på 1600-talet). —
-KÅR~2.
1) af artilleri bestående (mindre) truppförband; jfr ARTILLERIST-KÅR. Gottlands artillerikår. Vaxholms artillerikår. PT 1758, nr 51, s. 1. Artillerie-corpsen till häst. Cardell Artill. t. häst 1: 24 (1793). En ridande Artillerie-corps. Därs. Tj.-regl. 1889, s. 188.
2) (i fråga om utländska förh.) om en stats hela artilleristyrka. Artillerikåren (i Österrike) står .. direkt under krigsministern. Holmberg Artill. 4: 28 (1886). —
(1) -KÄRRA ~20. (fordom) kärra för transport af artilleriförnödenheter. Wikforss (1804, under munitionskasten). 50 stora artillerikärror, dragna af 100 par oxar. F. A. Spak i Artill.-tidskr. 1878, s. 177 (i fråga om it. förh. på 1400-talet). —
(jfr 1) -LABORATORIUM ~000200 l. ~01—. laboratorium hvari artilleriammunition o. d. tillverkas. Holmberg Artill. 4: 30 (1886). Å Karlsborg äro under uppförande ett förrådsskjul och ett artillerilaboratorium. SFS 1893, Bih. nr 7, s. 11. —
(1, 2) -LINJE~20. rad af vid sidan af hvarandra afbröstade batterier. Fienden (har) öppnat eld från en artillerilinie, i hvilken man räknar 7 eller 8 batterier. Nordensvan Takt. 120 (1884). Ex.-regl. f. fältart. 1893, 1: 193. —
(jfr 3) -LÄRA~20, sbst.
1) läran om artilleriet; jfr -VETENSKAP. KrigsVAT 1850, s. 291. Undervisningen (vid krigsskolan) skall (bl. a.) omfatta .. artilleri- och handgevärslära (vapenlära). SFS 1891, nr 7, s. 2.
2) lärobok i artilleri. Den första svenska, af D. Grundell år 1705 utgifna artilleri-lära. Wrangel Krigshist. 3: 55 (1885). —
-LÄROVERK~002 l. ~200. läroverk för utbildande af artilleribefäl; jfr -SKOLA. SFS 1826, särsk. blad, s. 229. Ill. Sv. 1: 102 (1866, 1882). —
-MANSKAP~20 l. ~02. jfr -FOLK. 2 RARP 5: 448 (1727). Hazelius Förel. 388 (1839). Holmberg Artill. 4: 88 (1886). —
(jfr 1) -MATERIAL~0002 l. ~0102. (föga br.) = följ. Virke för Artilleri-Materialens behof. DA 1824, nr 283, s. 3. —
(jfr 1) -MATERIELL l. -MATERIEL~0002 l. ~0102. sammanfattande beteckning för alla till artilleriet hörande effekter; särsk. om artilleripjäserna med tillhörande anspannspersedlar m. m.; jfr föreg. Hazelius Artill. 253 (1839, 1865). Sv:s krig 1808—9 1: 185 (1890). jfr BELÄGRINGS-, FÄLT-, FÄSTNINGS-, POSITIONS-ARTILLERIMATERIELL. —
-MATROS~02. matros som tjänstgör vid sjöartilleri. Af korvettens besättning finnes 64 ”artillerimatroser” och 44 ”tackelmatroser”. G. H. Björkman i GHT 1897, nr 16, s. 2. C. O. Nordensvan Handb. 1: 208 (1900). —
-MILITÄRKONTOR—001~02. (fordom) jfr -KONTOR. Kongl. Krigs-Collegii Artilleri-Militär-Kontor. DA 1824, nr 153, s. 2. —
(1) -MODELL~02. modell till artilleripjäs l. -projektil osv. Spak Kat. öfv. artill.-mus. II (1888). —
-MODELLKAMMARE—01~200. Gynther Förf. 5: 674 (1858). Till artilleriarkivet hör en artillerimodellkammare, som inrättas å artillerigården i Stockholm .. Der skulle samlas .. modeller å alla såväl i förra tider som nu brukliga tyg-, ammunitions- och beväringspersedlar samt öfriga till artilleriet hörande inrättningar. Holmberg Artill. 4: 234 (1886). —
(jfr 1) -MUSEUM~020. museum för artillerimateriell o. öfriga föremål som stå i samband med artilleriet. Det nybildade artillerimuseet (i Sthm). Ill. Sv. 1: 113 (1882). Katalog öfver artillerimuseum i Stockholm. F. A. Spak (1888; boktitel). —
(1) -MÅTTSTOCK~02 l. ~20. vid konstruktion af artilleripjäser o. -projektiler förr användt instrument bestående af en metallskifva med skalor för kalibrarnas beräkning; jfr KALIBER-MÅTTSTOCK o. -STAF. Törngren Artillerie theorie cours 1: 37 (1794). Artilleri-måttstocken .. construerades år 1540 utaf en Nürnbergsk Mechanicus Hartman. Isander Artill. 1: 40 (1825). Uti Sverige aflades artillerimåttstocken år 1831, men i flere land bibehålles den ännu. Hazelius Artill. 40 (1856, 1865). Den .. omkring år 1684 af tygmästaren Samuel Örn införde .. (svenska) artillerimåttstocken. Spak Kat. öfv. artill.-mus. 139 (1888). —
-MÄSTARE. (†) tygmästare; jfr ARKLIMÄSTARE 1. G. I:s reg. 14: 232 (1542). Een artolleriemästare må förordnas till Jönekiöpingh. RP 8: 57 (1640). Rudbeck Atl. 4: 94 (1702). Wikforss (1804, under zeugmeister). —
-OFFICER~002 l. -OFFICERARE~00200. jfr ARTILLERIST-OFFICER. A. M. v. Arbin Præs. i VetA 1773, s. 89 (i handl. fr. 1666). Svedelius Förfl. lif 237 (1887). —
-ORGANISATION~00102 l. ~01002. W. G. Billmanson i NF 1: 1149 (1876). konkretare. Den 1797 indragna ridande artilleriorganisationen. Holmberg Artill. 4: 231 (1886). —
(1) -PARK~2.
1) (†) om den plats där den under 2 omnämnda artillerimateriellen befinner sig. At laga alt tilreds i Artillerie-Parken med Stycken, Munition, och hvad mera som tienar til löpgrafvens öpnande. Richardson Krigsvet. 3: 220 (1749). Artilleri Park .. Ett ställe hvarpå äro samlade alla skjutmachiner och deras behof af munition och train i fält eller vid belägring. Sturtzenbecher Ing. lex. (1805). Kindblad (1867).
2) benämning på en för ett visst ändamål afsedd samling af artillerimateriell, särsk. om den som användes vid belägring l. som medföres ss. reserv i fälttåg; jfr -BELÄGRINGSTRÄNG. A. M. v. Arbin Præs. i VetA 1773, s. 26. Artilleri-Parken .. utgöres af de Tyg-(,) Bevärings och Ammunitionspersedlar som böra vara i reserv, för at hastigt kunna ersätta dem som dagligen förbrukas vid trupperne. Lefrén Förel. 1: 208 (1818). En stor artilleripark. Forssell G. II A. 64 (1894). —
(1) -PERSEDEL~020. = -FÖRNÖDENHET; jfr ARKLI-PERSEDEL 1. VittAH 22: 113 (i handl. fr. 1711). Dalman Sjölex. 3 (1765). Lefrén Förel. 1: 208 (1818). —
-PERSON. (†) Artiglerij-Personer, såsom Tyghmästare, Constabler, Fyrwärckare och andre slijke. N. Av. Acords-puncter 6 Sept. 1658, s. 1. —
-PERSONAL~002. jfr -FOLK, -STAT(EN) 1. Isander Artill. 1: 35 (1825). Holmberg Artill. 4: 29 (1886). —
(jfr 1) -PJÄS~2. tungt skjut- l. kastvapen; jfr -STYCKE. SP 1809, nr 12, s. 2. De eld-vapen som föras å fordon kallas artilleri-pjeser. Hazelius Förel. 117 (1839). Artilleripjeserna benämnas nu mera i allmänhet efter kaliberns storlek, uttryckt i centimeter. C. O. Nordensvan Handb. 1: 398 (1879, 1882). jfr: Ballister och Catapulter voro forntidens Artilleri-pjeser. Isander Artill. 1: 2 (1825). jfr FÄLT-, FÄSTNINGS-, POSITIONS-ARTILLERIPJÄS. —
-PROFESSOR~020. (fordom) titel för (civil) lärare som besörjde den högre undervisningen i artilleri; jfr KAPTEN-MEKANIKUS. KrigsVAT 1848, s. 17 (i handl. fr. 1789). P. E. Helling Därs. 1850, s. 181. Holmberg Artill. 4: 279 (1886). —
(jfr 1) -REDSKAP~02 l. ~20. (numera mindre br.) jfr -MATERIELL. All Ammunition, Stycken, Artillerie-redskap, Tyghus etc. M. Stenbock (1712) hos Nordberg 2: 250. Gernandts konv.-lex. 1: 355 (1890). —
-REGEMENTE~0020. Första Svea artilleriregemente. Vendes artilleriregemente. 2 RARP 3: 25 (1723). Cronhielm Fältart. 4 (1829). Ett artilleriregemente indelas i 5 divisioner, hvardera på 2 batterier. Uggla Krigsk. 82 (1880). C. A. Stendahl i KrigsVAH 1898, s. 97. —
-REGEMENTS-BOKHÅLLARE—001~0200. (fordom) Qvarterordn. 28 Mars 1719, s. B 1 a. —
-REGLEMENTE ~0020. Publ. handl. 5: 3454 (1752). Lefrén Förel. 1: 155 (1818). 1690 .. utfärdades af öfversten Joh. Sjöblad det första svenska artillerireglemente. Holmberg Artill. 4: 197 (1886). —
-RESERV~02. (i fråga om utländska l. ä. sv. förh.) jfr KÅR-ARTILLERI. Hazelius Artill. 238 (1833, 1865). Allt artilleri vid armén, som ej blifvit tilldeladt arméfördelningarna, bildar artillerireserven. Tj.-regl. 1867, 4: 4. Holmberg Artill. 4: 48 (1886). —
(1) -RITNING~20. ritning efter artilleripjäser o. d., särsk. ss. undervisningsämne vid militärläroverk. Adlerstam Undervisn.-anst. 105 (1881). Undervisningen (vid krigsskolan) skall omfatta (bl. a.) .. artilleriritning. SFS 1891, nr 7, s. 2. konkret. Funke Anv. att teckna 27 (1813). Spak Kat. öfv. artill.-mus. 52 (1888). —
-RÄKNING~20. (fordom) konkret. Publ. handl. 2: Reg. (1746). Militie-Afräknings-Contoret .. emottager .. Artillerie- och Fortifications-Räkningarna. Lagerbring Hist. 1: 121 (1778, 1784). —
-SABEL~20. (särskildt slag af lättare) sabel afsedd till personlig beväpning för artillerimanskap. Artillerisabeln .. skiljer sig från kavalerisablarna hufvudsakligen däri, att vid den förra kappan och den platta bygeln äro af järn, vid de senare af mässing med stor bygel. C. O. Nordensvan Handb. 1: 489 (1879, 1890). SFS 1894, Bih. nr 7, s. 10. —
(1) -SALFVA~20, sbst. om samtidigt afskjutna skott från artilleripjäser. Hagberg Shaksp. 4: 173 (1848). E. C. Tegnér Sv. bild. 93 (1896). —
-SEKRETERARE~00200. (fordom) titel för en vid artilleriförvaltningen anställd tjänsteman. Sv. krigs- o. civilcal. 1796, s. 57. —
(1) -SERVIS~02. koll.: manskap som serverar l. betjänar artilleripjäs(er); jfr -BETJÄNING. 1/2 bataljon, förutom nödig artilleriservis, qvarlemnades i citadellet. Rappe Nordarm. 82 (1874). Spak Upplysn. om uniform. 76 (1890). —
-SKJUTSKOLA~020. skola hvari åt artilleribefäl lämnas undervisning i skjutkonst m. m. Holmberg Artill. 4: 21 (1886). Riksd. rev. ber. ang. statsv. 1896, s. 58. —
-SKOLA~20. = -LÄROVERK. P. Giedda hos Rosenfeldt Navig. a 3 a (1693). Lefrén Förel. 1: 155 (1818). 1739 organiserades i Stockholm .. den första svenska artilleriskolan. Holmberg Artill. 4: 225 (1886). jfr: Uti Carlskrona är .. en praktisk Artilleri-skola inrättad ombord på ett för ändamålet utrustadt och på redden utlagdt skepp. Gynther Förf. 1: 436 (1851); jfr följ. —
(1) -SKOLSKEPP~02 l. ~20. fartyg som är afsedt särsk. för undervisning i bruket af artilleripjäser; jfr -EXERCISFARTYG. Konow (1887). —
-SKRIFVARE~200. (fordom) jfr ARKLI-SKRIFVARE 1. Schmedeman Just. 940 (1685). Under .. Tyg- eller Artilleri-Kontoret .. (lydde) Artilleriskrifvare o. s. v. Oscar II i VittAH 22: 38 (1859). —
-SMEDJA~20. jfr ARKLI-SMEDJA. Gynther Förf. 1: 388 (i handl. fr. 1840). Jämte .. (rikets fästningar) nyttjades artillerismedjorna i Stockholm och Kalmar (till förvaringsorter för straffarbetsfångar). J. Hagströmer i NF 5: 638 (1882). —
-STAB~2. militär institution bestående af ett mindre antal artilleriofficerare under en särskild chef med uppgift att följa artillerivetenskapens framsteg, uppgöra ritningar till artillerimateriell m. m. Mil. förf. saml. 2: 60 (1846; efter handl. fr. 1807). Artilleristaben upprättades 1807. Lundin N. Sthm 481 (1889). (Den svenska) Artilleristaben består numera af en chef och 8 artilleristabsofficerare. H. W. Westin i NF 19 (1895). —
-STABS-CHEF—0~2 l. ~20. —
-STABS-OFFICER—1~002 l. -OFFICERARE~00200. P. E. Helling i KrigsVAT 1849, s. 174. W. G. Billmanson i NF 1: 1152 (1876). Tj.-regl. 1889, s. 193. —
-STABS-UNIFORM—1~002. —
-STALL~2. stall för artillerihästar. Riksd. rev. ber. ang. riksgäldskont. 1899, s. 39. —
-STALL-STAT(EN)~02 l. ~20. (fordom) personal som har till uppgift att sköta artilleriets hästar o. fordon m. m. Trosskuskarne räknades till den s. k. ”artilleristallstaten” och ej bland det egentliga artillerifolket. Oscar II i VittAH 24: 64 (1861). —
-STAT(EN)~2. sammanfattande beteckning för alla vid artilleriet (l. vid ett visst artilleriregemente osv.) anställda personer; jfr -PERSONAL. A. M. v. Arbin Præs. i VetA 1773, s. 59 (i handl. fr. 1635). Gynther Förf. 1: 433 (efter handl. fr. 1773). Oscar II i VittAH 24: 65 (1861). särsk. (†) om befälet. Publ. handl. 1: 261 (1720). Dalman Sjölex. 3 (1765). —
-STRID~2. strid som utkämpas af artilleri. Mankell Regem. hist. 162 (1866). Nordensvan Mainfält. 204 (1894). —
(jfr 1) -STYCKE~20. (föga br.) = -PJÄS. De tunga eldvapnen kallas artilleripjeser eller artilleristycken. Hazelius Artill. 38 (1839, 1865). Billmanson Vap. 274 (1882). —
-STYRKA~20, sbst. särsk.
1) till 1. Mankell Regem. hist. 149 (1866). Vid Brissacs tåg mot Ivrea (1552) hade artilleristyrkan redan minskats till 16 kanoner för 17,000 man fotfolk och 1,200 hästar. Wrangel Krigshist. 2: 253 (1875).
2) till 2. Oscar II i VittAH 24: 65 (1861). (Den svenska) artilleristyrkan (synes) vid 30-åriga krigets tid hafva uppgått till omkr. 2,500 man. W. G. Billmanson i NF 1: 1150 (1876). V. Rydberg (c. 1890) hos Warburg Rydberg 1: 66. —
(1) -STÄLLNING~20. för eldgifning afsedd uppställningsplats för artilleripjäser. Om möjligt, skulle .. en artilleriställning uppsökas för att vid anfallet mot fransmännen skydda de tyska kolonnernas flank. Rappe Nordarm. 94 (1874). 8 (kanoner) .., som .. togo den preussiska artilleriställningen i flanken. Nordensvan Mainfält. 17 (1894). —
-SYSTEM~02. Isander Artill. 1: 17 (1825). Gustaf (II) Adolf skapade icke sjelf något artillerisystem, utan tog utländska system .. till mönster. Holmberg Artill. 3: 195 (1883). mil. konkret: Krupps artillerisystem, bestående af kanoner, haubitser och mörsare af gjutstål. Holmberg Artill. 3: 170 (1883). —
(jfr 3) -TEORI~002. om den rent teoretiska delen af artillerivetenskapen. Törngren Artillerie theorie cours 1: Föret. 1 (1794). Isander Artill. 3: 33 (1827). —
-TEORI-KURS —001~2. Artillerie theorie cours. J. Törngren (1794; boktitel). —
-TERM~2. —
-TJÄNSTGÖRING~020. Spak Upplysn. om uniform. 57 (1890). —
(jfr 1) -TRANSPORT~02. särsk. konkret. Törngren Artillerie theorie cours 2: 135 (1795). Flera .. artilleri-transporter .. (sägas hafva) blifvit i Thessalien bortsnappade af Grekiska ströfpartier. SC 2: 359 (1822). —
-TROSS~2. = -TRÄNG. Serenius (1734, under train). Richardson Krigsvet. 1: 175 (1738). Kindblad (1867). —
-TRUPPFÖRBAND~002. för tjänstgöring (i fält) ordnad artilleristyrka; jfr -FÖRBAND. C. A. Stendahl i KrigsVAH 1898, s. 104. —
-TRÄNG~2.
1) (förr) ett antal artilleripjäser med fordon o. öfriga tillbehör för deras förflyttning vid marsch; jfr -TROSS. En artilleritrain af 100 fordon. Cronhielm Fältart. 152 (1829). En stor Artilleri-train, (t. ex. en fältpark, eller flere batterier tillsammans). Isander Artill. 4: 42 (1829). Holmberg Artill. 4: 72 (1886).
-UNDEROFFICER~00102 l. -UNDEROFFICERARE~0010200. Publ. handl. 5: 3441 (1752). Gynther Förf. 1: 433 (1851). —
-UNDEROFFICERS-STAT(EN) —00101~2. Artilleri-Underofficers-staten skulle (enl. K. bref af den 22 Febr. 1841) bestå af Kongl. Flaggkonstaplar .. Öfverkonstaplar .. (och) Underkonstaplar. Gynther Förf. 1: 433 (1851). —
(jfr 1) -UPPBÖRD~02 l. ~20. jfr -MATERIELL. Artilleri-uppbörd .. (är) allt hvad som fordras till försvarsverket på ett fartyg. Aschling Sjöartill. 85 (1806). SFS 1896, nr 61, s. 5. —
-UPPBÖRDSKONSTAPEL~00020. Artilleriuppbördskonstapel mottager, transporterar och stufvar alla eld- och handvapen med tillbehör (osv.). Linder Sjömanskap 295 (1896). —
(1) -UTREDNING~020. jfr följ. Kindblad (1867). Nybyggda fartygs artilleriutredning. SD(L) 1894, nr 282, s. 4. —
(1) -VAGN~2. vagn för transport af artilleriförnödenheter. N. Av. 22 Nov. 1655, nr 1, s. 3. SP 1809, nr 44, s. 2. Kindblad (1867). —
-VAKT~2.
1) till 1: vakt för bevakande af artilleri. Richardson Krigsvet. 1: 175 (1738). Publ. handl. 5: 3149 (1751).
(jfr 1) -VAPEN~20.
1) om det vapenslag som strider med tunga skjut- l. kastvapen; jfr ARTILLERI 2. Artilleri-vapnets utbildning. Isander Artill. 1: 6 (1825). Hazelius Förel. 391 (1839). Lärob. i artill. 8 (1883, 1892).
2) tungt skjut- l. kastvapen. Eldvapnen (kunna) indelas i flera hufvudgrupper såsom: artillerivapen, kulsprutor, handeldvapen och minor. Holmberg Artill. 3: 1 (1883). —
-VAPENSLAG~002, äfv. ~200. särsk. till -VAPEN 1. Kavalleri- och artilleri-vapenslagen. Tj.-regl. 1889, s. 429. —
(1) -VERK. (†) jfr -VAPEN 1. Artillerie-Värket, som har at skaffa med Stycken och Kulor, Kruut och Lod, och arbetar med thet, som antingen til egen defension, eller fiendens attaquerande hörer. Bechstadius 54 (1734). —
(jfr 1) -VERKSTAD~20, äfv. ~02. verkstad där artillerimateriell tillverkas l. repareras. Artillerie-Wärckstäderne, som Smedie- Lådmakare- och Snickare-Wärckstaden. Grundell Artill. 213 (1705). Lefrén Förel. 1: 215 (1818). Gevärsfaktoriet, krutbruket, ammunitionsfabrikerna och öfriga artilleriverkstäder. Tj.-regl. 1889, s. 191. —
(1) -VETENSKAP~002, äfv. ~200. = ARTILLERI 3. N. Lindblom Præs. i VetA 1773, s. 3. Lefrén Förel. 1: 140 (1818). Minväsende, pontonväsende m. fl. grenar, som den tiden (dvs. i förra hälften af 1700-talet) räknades tillhöra artillerivetenskapen. Holmberg Artill. 3: 226 (1883). (mindre br.) i pl., med tanke på de olika grenarna af ifrågavarande vetenskap. Publ. handl. 2: Reg. (1746). KrigsVAT 1850, s. 285. —
(1) -VIRKE~20. (numera knappast br.) för tillverkning af lavetter, kolfvar o. d. afsedt virke. Regl. ang. virkeslev. 17 Maj 1825, s. 57. Gynther Förf. 1: 437 (1851). —
-YRKE(T)~20. (numera knappast br.) Lefrén Förel. 1: 230 (1818). En till artilleriyrket lämpad .. kurs. Holmberg Artill. 4: 285 (i handl. fr. 1818). —
(1, 2) -ÖFNING~20. öfning med artilleripjäs(er). Lefrén Förel. 1: 155 (1818). Holmberg Artill. 4: 288 (1886). —
-ÖFVEROFFICER~00102 l. -ÖFVEROFFICERARE~0010200. (numera föga br.) Then uppå Escadren commenderade Artillerie Öfver-Officeraren. Instr. f. inventar. constapl. 1 Juli 1752, Art. 5. —
B (†): ARTILLERIS-KARL, se A.
Spoiler title
Spoiler content