[jfr t. beschwänzt, geschwänzt, äfvensom lat. caudatus; se BE- II 1 do. SVANS]
i sht naturv. försedd med svans. Wikforss(1804; under beschweift). Marklin Illiger 177(1818). Castelnau har .. utgifvit ett verk öfver en besvansad Negerstam. SvT 1852, nr 17, s. 3. Den närmaste felande mellanlänken till apan (från människan räknadt), den besvansade menniskan, har .. lika litet kunnat upptäckas, som det förmenta urslemmet. Topelius Tänkeb. 61(1895). — oeg.: försedd med svansliknande bihang o. d. Sv. lit.-tidn. 1814, sp. 737 (om bokstäfver).Besvansadt kronblad. Marklin Illiger 403(1818). — Anm. Inf. besvansa hos Wikforss (1804; under beschweifen) o. Deleen (1836; under beschweifen) torde vara en bl. lexikalisk form.
