SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1899  
BALLIST balis4t, r. l. m.; best. -en; pl. -er; äfv. BALLISTA balis3ta2 l. 040, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr t. balliste, eng. ballist(a), fr. baliste, af lat. ballista, af gr. βάλλειν, kasta]
ett slags i sht under forn- o. medeltiden brukligt krigsredskap hvarmed pilar l. stenar o. d. afskötos l. kastades; kast- l. slungmaskin; jfr BLIDA, BÄNK-ARMBORST, KATAPULT, ONAGER, SKORPION. Ett hvinande skott från den höga balistan på muren. Stagnelius 1: 19 (1817). Holmberg Artill. 3: 173 (1883). — om en för ballistiska experiment konstruerad kastmaskin. Ballisten .. består af en väl härdad Snäcke-fiäder, som in uti Mörsaren ligger fördold. Triewald Förel. 1: 142 (1728, 1735). — jfr HAND-BALLIST.
Ssg: BALLIST-SKOTT03~2. Triewald Förel. 1: 142 (1728, 1735).
Spoiler title
Spoiler content