SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1898  
ACCIDENS ak1sidän4s, i bet. 1 stundom med lat. betoning 400, r. o. (i sht i bet. 1) n.; best. -en o. -et; pl. -er (Hammarsköld, Trana 1: 23, NF); ä. -entier ak1sidän4sier l. -tsier, äfv. —302, Botvidi Gymn. 57 (1633), Boström Proped. 28 o. ofta; sällan -ensier (Jungberg).
Etymologi
[af t. o. lat. accidens]
ngt tillfälligt l. oväsentligt; särsk.
1) filos. tillfällig l. oväsentlig egenskap (motsatt SUBSTANS); egenskap l. bestämning, som tillkommer l. utsäges om en substans. Hammarsköld Log. 11 (1827). Trana 1: 23, 90 (1843). Boström Proped. 28 (1851?).
2) i pl. tillfälliga inkomster, biförtjänster, sportler. Botvidi Gymn. 57 (1633). Accidentier och mutor gå icke i en pung, Perquisites are not bribes. Serenius (1741). Jungberg (1873). — (†) i sg. En apart accidence. Landtm. förf. 2: 152 (1690).
3) boktr. mindre o. tillfälligt tryck-arbete. NF (1875).
Ssgr (till 3): ACCIDENS-FORM103~2, -MASKIN~02, -PRESS~2, -SKEPP~2, -SÄTTARE~200. NF (1875).
-TRYCK ~2. DA 1825, nr 214, s. 4. Accidenstryck såsom Cirkulär, Connoissementer, Räkningar, Priskuranter, Bjudnings- och Visitkort, Kontrakter, Etiketter m. m. AB 1890, nr 10, s. 4. —
-TRYCKARE~200. —
-TRYCKERI~002.
Spoiler title