ALLOJERA al1oje4ra l. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr ALLOJ.
Etymologi
[af fr. aloyer, hvilket sannol. är en sidoform till allier (se under ALLIERA); jfr eng. allay. Mindre sannol. är, att ordet utgått från ett lat. *allēgare, af lat. lex, lag; med afs. på sistn. etymologi se Körting Lat.-rom. wb.]
(föga br.) metall. blanda (guld o. silfver) med sämre metall för att få en bestämd finhetsgrad; jfr ALLIERA II.Alloyera, gifva guld och silfver sin rätta halt. Pfeiffer(1837). — jfr LOJERA,ALLIGERA I a.
