SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
BEDRÄGERI bedrä1geri4 (bedrägeri´ Weste, bedrä´geri´ Almqvist), n.; best. -et, hvard. äfv. -t; pl. -er ((†) = Rosenhane Ven. 1 (c. 1650, 1680); -en Rydelius Förn. 171 (1721, 1737), Hallenberg Hist. 4: 561 (1794), Leopold 3: 189 (1798, 1816) m. fl.; -ri'n Leopold 1: 469 (1814; i vers)).
Ordformer
(bedräg(h)eri(j) G. I:s reg. 1: 281 (1524), Apg. 13: 10 (NT 1526) osv.; bedrägerie Rydelius Förn. 192 (1721, 1737), Drysell (1728). bedregeri J. De la Gardie i Oxenst. brefv. 5: 180 (1622). bedrag(h)eri(j) G. I:s reg. 2: 95 (1525), Jer. 10: 14 (Bib. 1541), Rudbeck Atl. 3: 138 (1698) m. fl.)
Etymologi
[jfr d. bedrageri, ä. äfv. bedrægeri, holl. bedriegerij, t. betrügerei; jfr äfv. BEDRAGA, v.3]
1) om svekfull(t) handling (l. tal) afsedd (l. afsedt) att lända gärningsmannen till fördel o. annan person till skada: svek, falskhet; i sht om svekfullt förfarande hvarigenom ngns ekonomiska rätt kränkes l. en dylik kränkning åsyftas; jfr BEDRAGA, v.3 1. Göra sig skyldig till bedrägeri; jfr 2. Ath inthit hade med swick och bedragerij kommith fraa Cronone. G. I:s reg. 2: 95 (1525). Han hade bedrifvit .. bedrägeri med sölfver, ty af koppar hade han giordt sölfver. RA 3: 68 (1593). Alt thet Greffuen them loffuet och tilsagt hadhe, war intet annat än bedrägerij, skalckheet och falskheet. Tegel G. I 2: 74 (1622); jfr 2. Bedrägeri giör ingen rik. Serenius (1734, under advantage). Sätter man ut falsk pant med vilja; .. plichte för bedrägeriet. HB 10: 5 (Lag 1734). Med bedrägeri förstår jag sanningens upsåteliga förvändande, til egen nytta eller annans skada. Nehrman Inl. t. jur. cr. 362 (1756). Straffl. 1864, 22. Öfva bedrägeri mot ngn. Cavallin (1875); jfr 2. Under benämningen bedrägeri, i särskild bemärkelse .., innefatta de nyare lagstiftningarna vanligen endast de bedrägeri-brott, genom hvilka en förmögenhetsrätt kränkes. I den svenske strafflagen .. har dock bedrägeri fått en något vidsträcktare betydelse. E. v. Krusenstjerna i NF 2: 107 (1876). Lögn och bedrägeri äro .. synder, som särskildt förbjudas oss i det 8:de och 7:de budet. Fehr Underv. 61 (1894); jfr 2.
2) handling l. tal (l. sak; se b o. c) hvarigenom hos den som är föremål för bedrägeriet en falsk föreställning, en villa alstras; bländverk, förvillelse, spegelfäkteri, humbug; falsk lära, falsk förespegling, svek, lögn; jfr BEDRAGA v.3 3. Den spiritistiska seansen var ett groft bedrägeri. Intit bedrägherij wort funnit j hans mwn. 1 Petr. 2: 22 (NT 1526). Thet bedrägerij och falscheet som j closterliffuerne haffuer j mong hundradhe åår wordhet bedriffuen. O. Petri Klost. A 1 b (1528). Så hastigt blef iagh skadd aff lilla Gudens pijlar, / Som öfwar .. sitt Tyrannij, / Medh hemlige försåt och små bedrägerij. Rosenhane Ven. 1 (c. 1650, 1680). Westerlendniska folcket begynte med werldzlig philosophie, .. med aperi och bedrägeri .. förwilla och förföra siälarna. Swedberg Schibb. b 1 a (1716). The monga täcka bedrägerien, som liggia vti veltaligheten. Rydelius Förn. 171 (1721, 1737). Han hade handterat det (näml. ett islupet koplommon, som han hittat o. trott vara en kristalliserad snäcka) med vantar på händerna; kunde således icke straxt märka bedrägeriet. J. Wallenberg 161 (1771). Våra passioner äro lika så många naturens bedrägerien. Leopold 3: 200 (1795, 1816). Ögonens bedrägeri. Lindfors (1815). Sinnenas bedrägeri. Dalin (1850) [jfr t. der betrug der sinne]. Modenesaren Carlo Sigonio, känd för sitt bedrägeri med Cicero de Consolatione. Lysander Rom. litt. 92 (1858); jfr b. jfr SINNES-, SJÄLF-BEDRÄGERI. — särsk.
a) i numera obr. förb. Et hjerta, som lider bedrägeri på (dvs. som bedrager sig med afs. på) sin kärleks object, tillägger det alla ällskelige egenskaper. Fabricius Amar. 49 (c. 1740). — särsk. [jfr t. einen betrug spielen samt spela ngn ett spratt o. motsv. uttr. i andra spr.] spela ett bedrägeri, spela bedrägerier o. d. Humbla 236 (1740). Strinnholm Hist. 3: 615 (1848; se under c).
b) konkretare, om ngt som utgifves för ngt annat än det är. Theras belete äro bedragherij, och haffua intet lijff. Jer. 10: 14 (Bib. 1541). — förfalskning, falsarium. Hela verket (dvs. det latinska dramat Callimachus) var .. intet annat än ett af den tidens många litterära bedrägerier. Lysander Skr. 222 (1875).
c) [jfr t. frommer betrug, lat. pia fraus o. motsv. uttr. i andra spr.] i förb. fromt bedrägeri, om handling l. tal l. sak hvarmed åsyftas en villa som skall tjäna ett godt ändamål. Plantin Intr. i VetA 1784, s. 9. Det är intet tvifvel, att många fromma bedrägerier dervid (dvs. vid ordalierna) spelades. Strinnholm Hist. 3: 615 (1848); jfr a slutet. jfr: (I den kristna församlingen i Sv.) insmugo sig .. heliga bedrägerier och diktade undervärk. Dalin Hist. 1: 629 (1747).
Ssg: (1) BEDRÄGERI-BROTT0103~2. E. v. Krusenstjerna i NF 2: 107 (1876). SFS 1893, Bih. nr 41, s. 17.
Spoiler title