SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1909  
BIDEVIND bi1devin4d, stundom bid1- (bidevi´nd Weste; bid1evin4d l. bid3e~vin2d l. bi3de~ vin2d Lyttkens o. Wulff Utt. (1889)), adv. Anm. Ordets anv. som sbst., hvilken upptages i många ordböcker (t. ex. Lind (1738, 1749), Sahlstedt (1773), Widegren (1788), Weste (1807), Dalin (1850), Lundell (1893)), förekommer ej i nutida fackspr. o. synes sakna stöd i facklitteraturen.
Ordformer
(bij de wind Rosenfeldt Tourville 17 (1698); by de Wind Ber. om act. und. Pert 1715, s. 4 (jfr Nordberg K. XII 2: 518); bi de vind Serenius Iiii 1 a (1757), Bellman 2: 124 (1783), Röding (1798); bi de vint Tessin Bref 1: 100 (1751); by-de-vind Berch Præs. i VetA 1766, s. 17, J. Tengström i 1 VittAH 4: 183 (1781); bi-de-Vind Tornquist Utk. 2: Förkl. 2 (1788), Stjerncreutz (1863); bide vind Rajalin Nav. 175 (1728), Trolle Sjöoff. 2: 316 (1870, 1876), SD(L) 1896, nr 501, s. 5, m. fl.; bide-vind Lind (1738), Chapman Præs. i VetA 1770, s. 18, Lönnberg Blad fr. skär. 7 (1876) m. fl.; bidevind Chapman Skeppsb. 33 (1755) osv. bidivind P. Elvius i VetAH 1747, s. 226.bij en Wind Rosenfeldt Tourville 53, 83 (1698), bjjen Wind Därs. 116. — bijvind Dalman Sjölex. 7 (1765))
Etymologi
[liksom d. bidevind af nt. bi de wind l. holl. bij de(n) wind (se BI-, prefix1 1 anm. o. VIND, blåst); jfr t. bei dem winde. Formen bi en wind utgår från holl. o. beror på bortfall af den holl. artikelns begynnelsekonsonant; jfr t. beim af bei dem, ins af in das m. m. Ordets första beståndsdel torde i sv. aldrig hafva uppfattats som prep. annat än af personer som känt till holl. l. nt.]
sjöt. i sådan(t) riktning l. läge att vinden kommer snedt framifrån under högst 70 graders vinkel mot fartygets längdlinje; (nära) intill vinden; motsatt FÖRDEVIND l. för öppen vind. Dikt l. tätt l. skarpt l. högt bidevind, så nära intill vinden, att seglen nätt o. jämnt fyllas af den. Segla l. ligga l. styra bidevind (för babords, styrbords halsar; jfr BABORD 1 a α). Lägga fartyget bidevind l. lägga upp bidevind. Brassa (seglen) bidevind. När Skeppet går bij en Wind. Rosenfeldt Tourville 83 (1698). At gå så högt bjjen Wind som man kan. Därs. 116. Fienden stack med sin Flotta by de Wind ifrån oss. Ber. om act. und. Pert 1715, s. 4. Holl .. digt bi de vind. Serenius Iiii 1 a (1757). (Skepp af anförda slag) äro förträffelige Seglare, så väl förde-vi(n)d som bidevind. Chapman Præs. i VetA 1770, s. 18. Hon (dvs. fregatten) .. låg skarpare an bidevind än hennes motståndare. Mellin Nov. 3: 65 (1845, 1867). Störtebecker .. / brassar bidevind för en sydvest. Sturzen-Becker 4: 64 (1862). Vi .. styrde bidevind tillbaka till udden. Quennerstedt Resa 234 (1864, 1867). Båten gick tätt bide-vind, dess skarpa köl klöf de skummande sjöarne, och det hvita skummet stänkte högt kring den lilla båten. Lönnberg Blad fr. skär. 7 (1876). Fartyg, som seglar för öppen vind, skall hålla undan för fartyg, som seglar bidevind. SFS 1894, nr 70, s. 13. Segel sattes, ångan släcktes af, och korvetten lades bidevind. Melander På långtur 149 (1896). Vi lade upp bide vind och nu följde en dags kryssning med ringa fart. SD(L) 1896, nr 501, s. 5. Att ligga tätt (.. ”dikt”) bidevind är att styra så nära vind att de öfre seglen tillåtas ”leka”, d. v. s. så att de ej stå alldeles fulla. Att styra fullt bidevind, är att styra nära vind, men dock ej högre än att alla segel stå väl fulla. Ekelöf Naut. ordl. (1898). Jag lade .. bidevind för styrbordshalsar. PT 1904, nr 46, s. 3. Vi lågo nu skarpt bidevind för babords halsar, och sjön bröt på med hela sin styrka. AB(L) 1904, nr 211, s. 4.
Ssgr: A: BIDEVIND-KLYFVARE, -SEGEL, -SEGLARE, -SEGLING, -STYRNING, se B.
B: BIDEVINDS-KLYFVARE103~200. (bidevind-) klyfvare som sättes ut vid bidevindssegling. Tidn. f. idr. 1883, s. 121.
-LINJE~20. tänkt linje på hvilken ett fartyg framgår vid bidevindssegling o. hvilken tillsammans med en annan linje, som tänkes dragen i vindens riktning, angifver den vinkel som fartygets köl bildar mot vinden; äfv. om den segelordning i hvilken flera fartyg segla bidevind i hvarandras kölvatten. Styrbords, babords bidevindslinje, allteftersom vinden vid bidevindsseglingen kommer från höger l. vänster. Gyllengranat Sjökr. 1: 327, 2: 239 (1840). Almqvist (1844). 2 NF (1904).
-LÄGE~20. Att ligga 6 streck från vind, (d. v. s. så att vinkeln emellan vindriktningen och kölen är 67 1/2°) anses för en råseglare vara normalt bidevindsläge i godt. väder. Snedseglare kunna ligga mycket högre, stundom 3 streck från vind eller t. o. m. högre. Ekelöf Naut. ordl. 7 (1898).
-MÄRKE~20. å brass anbragt märke som består af kring brassen lindadt segelgarn o. angifver fastgöringsstället å lovarts brass, då rån, till hvilken brassen hör, är ställd (brassad) för bidevindssegling. Ekelöf Skeppsm. 112 (1881).
-REF~2. ref som tages in vid bidevindssegling. Gosselman S. o. N. Amer. 2: 76 (1833).
-SEGEL~20. (bidevind-) segel som användes vid bidevindssegling. Tidn. f. idr. 1883, s. 36.
1) fartyg som seglar bidevind. God l. stark l. skarp bidevindsseglare, fartyg som vid bidevindssegling gör god fart o. kan styra mycket nära vinden. Serenius Iiii 1 a (1757). Den .. anses vara en mycket stark Bidevind-seglare, som hinner til 20 Fot på Secunden. F. H. af Chapman i VetAH 1795, s. 124. Den brigg .. han inköpt .. är en god bidevindseglare. Rydberg Frib. 232 (1857, 1866). Lönnberg Syrendoft 114 (1888).
2) [jfr d. bidevindssejler; namnet beror därpå att manetkoloniens öfversta kamliknande del bildar vinkel mot vinden, när kolonien befinner sig i vattenbrynet] zool. koloni af rörmanetindivider af släktet Physalia, särsk. Physalia pelagica Lam.; portugisisk örlogsman. Osbeck Resa 284 (1757). Linné Sv. arb. 391 (1768). Bi-de-Vinds Seglare, .. hvars utspända blåsor om dagarna spela med så qvicka färgor, lysa aldeles icke i mörkret. P. J. Bladh i VetAH 1807, s. 93. (Stuxberg o.) Floderus Djurv. 3: 373 (1904).
-SEGLING ~20. (bidevind- Chapman, 2 Uppf. b. 9: 585 (1906) m. fl.) Styrbords, babords bidevindssegling. Chapman Skeppsb. 82 (1775). Bidevindssegling benämnes efter den sida af fartyget, från hvilken vinden kommer. Ekelöf Skeppsm. 17 (1881).
-STRECK~2. kompasstreck sex streck från vindstrecket. Bidevindsstrecket räknas i allmänhet 6 streck från vindsstrecket; .. bidevinds-strecken äro alltid 2 för hvar vind: neml. när vinden kommer in om Styrbord eller Bagbord. Rosvall Nav. 41 (1806). Naut. ordb. 23 (1840).
-STYRNING~20. (bidevind-) Under rortörn bör rormannen .. vid bidevindstyrning hufvudsakligast hafva uppmärksamheten fästad på seglen samt iakttaga, då vinden rymmer, .. samt, då den skralnar. Underv. f. mansk. v. fl. 2: 105 (1881, 1904). V. Bergdahl i GHT 1905, nr 221 B, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content