SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1905  
CYPRESS sypräs4 (cypre´ss Weste), r. l. m. l. f. (m. Wallenius Proj. A 8 b (1682), Sahlstedt, Weste, Beskow Vitt. 1: 160 (1826, 1862), Dalin (1850), Lundell; f. Lind (1749)) ((†) n. Syr. 24: 17 (1536), Amnelius Quirsfeld 453 (1690)); best. -en; pl. -er.
Ordformer
(ci(j)pres(s) Syr. 24: 17 (1536), B. Olavi 31 a (1578); cypres Dens. 67 a, Rudbeck Hort. bot. 36 (1685); cypress Var. rer. 57 (1538), Kiöping Resa 50 (1667), Linné Öl. 22 (1745) osv. cypriss Månsson Ört. 57 (1643: Cyprisse Nötter). cypresse Amnelius Quirsfeld 453 (1690; rimmande med desse). cupress B. Olavi 66 b (1578), kupräss Dahlstierna Vitt. 69 (1697))
Etymologi
[fsv. cypres; jfr d. cypres, t. cypresse, eng. cypress, fr. cyprès, it. cipresso, af senlat. cypressus, lat. cupressus, cyparissus, af gr. κυπάρισσος, cypress, sannol. af hebr. gofer; se Hehn Kulturpflanzen u. hausthiere 282 (1894); jfr CYPER-, sbst.3]
1) barrträdssläktet Cupressus Tournef., särsk. den från Asien härstammande, i sht i Medelhafsländerna, men äfv. i mellersta Europa o. Skandinaviens södra delar (ss. prydnadsväxt, särsk. på kyrkogårdar) odlade arten C. sempervirens Lin., vanlig l. äkta l. italisk cypress (med hög, smal o. spetsig krona); individ af nämnda släkte l. art; i icke fackmässigt språk stundom benämning på individer af släktet Thuja Tournef. Itt Cijpress på Hermons berg. Syr. 24: 17 (1536). Ibland the kosteligeste Trää, så finnas här (dvs. i Persien) mycket höga Cypresser. Kiöping Resa 50 (1667). Uppå Piedestalerne åfwan til wore wisse Inbögningar, tienande til understöd utaf fyra stoora Cypresser, som nästan hinte opp under Hwalfwet. Ber. om C. XI:s begrafn. 1697, s. C 1 a. Juniperus vid masugnen och kyrkan .. stodo alldeles som cypresser .. täte, hopkramade, höge. Linné Ungd. 2: 201 (1732). En svart och sorglig cypress. Kexél 2: 43 (1781). Af vårdade träd ej ett / Den korta ägarn följer; utom / Sorgens förhatliga tolk, cypressen. Adlerbeth Hor. Od. 75 (1817). Med cypressen förvexlas stundom thujan (eller lifsträdet). Fries Växtr. 246 (1884). Utanför (villan) tecknade cypresserna sina förnäma .. silhuetter mot himlen. Abelin Trädg. inomhus 9 (1904). jfr GRAF-, GÅRD-, SOL-, SORG-, TÅR-, ÄRT-CYPRESS m. fl. — i bild. Ära, evärdelig ära åt eder, / Visdomens fäder i grånade leder, / Hvilka från lageromskuggad kateder / Ned till cypressernas rike ha gått! Strandberg 1: 294 (1868). — koll. o. ss. ämnesnamn. Wår husz bielkar äro Cederträä, Wåra sparrar äro Cypress. Höga V. 1: 17 (Bib. 1541). Skoghar, hwilke luchte krafftigt aff Cypress. Lælius Res. 2: 115 (1588, 1595). Floras Blomster Drift (dvs. fält) / Förwändes i Cypres. Lucidor Hel. A a 4 b (1672). Där man först uppkommer från Clöstret, där stå några trän, cypress, fikon, oliveträd. Eneman Resa 2: 22 (1712). J. G. Oxenstierna 5: 89 (c. 1817). De som offrades åt Pluto kröntes m(ed) cypress. Deleen Fabell. 1: 304 (1831). Partenope (dvs. Neapel), som låg der nere, bäddadt i lundar af lager, cypress, platan och oliv. Rydberg Sägn. 4 (1874, 1884). Cypressen göms bland rosorna kring pannan. Wirsén Dikt. 1: 75 (1876). Fenicierna byggde sina skepp företrädesvis af Cypress. F. Laurell i Trädg.-tidn. 1899, s. 109.
2) (föga br.) kvist af cypress (i bet. 1). Af cypresser blott du kransen vira bort. Stagnelius 2: 28 (c. 1815). De .. sågo sex herdar nalkas, i svarta kläder samt kransar af cypresser. Stiernstolpe DQ 1: 140 (1818). — (†) i bild, med tanke på cypresskvistars användande vid begrafningar o. d., i uttr. strö cypresser, om författandet af sorgekväden. Jag ströör uppå din Graaf / Cypresser fuchtade i Tårars salta Haaf. Riddermarck Ähreminne ö. E. Sackensciöld (1698). Cypresser På Then Dygdädle Jungfruns Jungfru Lisa Tillæas graf .. Strödde Med en sjuklig och matt hand af Thess Förtrognaste Vän i tiden I. H. (1758; titel). Mången skald har strött cypresser öfver ett ovärdigare lik. J. Wallenberg 245 (1771). jfr: Sårg-Cypresser Uppå .. Fröken Brita Christinas .. Jordefärds-Dag på Grafven strödde. Lucidor Hel. S 2 b (1671; öfverskrift).
3) benämning på några andra barrträd som förr hänfördes till släktet Cupressus; virke af dessa träd. Virginsk l. nordamerikansk cypress, Taxodium distichum Rich. (Cupressus disticha Lin.); jfr SUMP-, TAX-CYPRESS. Japansk cypress, Cryptomeria japonica Don. (Cupressus japonica Lin.); jfr under CEDER 2. Cypress, eljest kallad Hvit Ceder, växer i kärr (i Nordamerika) til stora Trän. Lärda tidn. 1751, s. 215. Den förnämsta nyttan, som denna Cypress (dvs. Chamæcyparis sphæroidea Spach.) gör, .. är at de aldrabästa takspån af trä göras däraf. Kalm Resa 3: 115 (1761). Det mjuka och vakra trädet af Japanske Cypressen (Cupressus japonica). Thunberg Resa 4: 119 (1793). Det är isynnerhet den nordamerikanska Cypressen .., med sin fina, men täta bladbeklädnad, som gifvit upphof åt denna mosse (den s. k. Dismal Swampi Virginien). Nyman Bot. 318 (1864). Den virginiska cypressen lyfter sin allvarliga pelare mot höjden. SvD(L) 1904, nr 84, s. 4. — jfr EN-, IDEGRANS-, JÄTTE-, LIFSTRÄDS-, NÅL-CYPRESS.
4) [jfr motsv. benämningar i främmande spr.] benämning på vissa ört- l. buskartade växter som gm utseende o. egenskaper påminna om en cypress (i bet. 1).
a) [jfr ä. d. den vilde cypres, benämning på Artemisia maritima, t. cypresse, cypressenkraut, eng. garden cypress, fr. petit cyprès, benämningar på Santolina Chamæcyparissus, samt lat. chamæcyparissus, gr. χαμαικυπάρισσος, benämningar dels på en Artemisiaart, dels på Santolina Chamæcyparissus] (†) den fordom i medicinen använda örten Santolina Chamæcyparissus Lin. l. måhända (jfr T. Fries i Arkiv f. bot. III. 14: 51 (1904)) örten Artemisia maritima Lin.; jfr CYPRESS-BLOMMA. Äre ock thenna stycker .. godhe emot then Phlegmatiske materie, Nemligha Anis, Muskåt, steekt Cumin, Mastix, Cypres, Laudanum. B. Olavi 67 a (1578). — jfr FÖNSTER-, JORD-CYPRESS.
b) [jfr t. feldcypresse, eng. ground-pine, lat. chamæpitys, gr. χαμαίπιτυς ss. namn på samma växt] (†) i förb. vild cypress, örten Ajuga Chamæpitys Schreb. (Teucrium Chamæpitys Lin.). Chamæpitys .. Ju länger ju kärare .. Wild Cypresz. Lex. Linc. (1640).
c) [jfr eng. dial. cypress, benämning på Tamarix gallica Lin. (se Wright Dial. Dict. (1898))] (föga br.) i förb. vild cypress, svensk cypress, den på några ställen i Sv. vildt växande busken Myricaria germanica Desv. (Tamarix germanica Lin.); tamarisk, klådris. Wahlenberg Flora 198 (1826, 1831). Agardh (o. Ljungberg) Stat. III. 1: 255 (1875). (Myricaria germanica) kallas .. stundom Strandljung eller Vild Cypress. Nyman Sv. fan. 2: 180 (1868).
Ssgr (i allm. till 1): A: (jfr 4 a) CYPRESS-ABRODD. (†) örten Santolina Chamæcyparissus Lin.; jfr -ÖRT. Franckenius Spec. A 2 a (1659).
-ALLÉ03~02. Wirsén Sång. o. bild. 247 (1884). En mörk cypressallé. Levertin N. dikt. 7 (1894).
-BEKRÖNT~02, p. adj. Den sköna anblicken af det cypressbekrönta Monte Mario. Atterbom Minnen 404 (1818).
-BESKUGGAD~020, p. adj. Cypressbeskuggad graf. Nyberg 2: 35 (1828).
-BEVUXEN~020, p. adj. Lidner 1: 91 (1784).
-BLOMMA~20. (cypresse- Var. rer.) särsk. [jfr fsv. ciprisse blomster, Santolina Chamæcyparissus l. Artemisia maritima (jfr Söderwall samt T. Fries i Arkiv f. bot. III. 14: 17 (1904))] (†) örten Santolina Chamæcyparissus Lin. l. Artemisia maritima Lin.; jfr -ABRODD, -ÖRT samt CYPRESS 4 a. Var. rer. 57 (1538). Cypress blomme Chamæcyparissus. Helsingius (1587).
-BOM. [jfr holl. cypresseboom] (†) cypress, cypressträd. Ehwar som een Mijl ändas, så hafwa the (dvs. japanerna) .. een Jordehöögh .. på hwardera sijdan aff Wägen, medh mycket stoora .. Trään, antingen Cypressboom eller Campher. Willman Jap. 215 (1667); jfr CYPRESS 3.
-GREN~2. Atterbom FB 176 (1818).
-GUMMI~20. (numera knappast br.) B. Olavi 153 a (1578).
-KLÄDD~2, p. adj. Den tyske målarens (dvs. Böcklins) cypressklädda klippö (på taflan Dödens ö). H. Berger i SvD(L) 1904, nr 129, s. 4.
-KORALL~02. korallarten Antipathes cupressus Edw. (Gorgonia Abies Lin.). Cypresskorall .. En art af Blomkorallernas Ordning. Dalin (1850).
(1, 3) -KOTTE~20. jfr -NÖT.
-KRANS~2. (cypresse- Stagnelius) krans af cypresskvistar. Stagnelius 1: 225 (c. 1822). Allmänt användas ock, äfven hos oss, cypresskransar vid begrafningar och sorgehögtider. Fries Växtr. 246 (1884).
-KVIST~2. Cypressqvistar ströddes (hos romarna) .. på tröskeln af de hus, der olycklige o. brottslingar bodde. Deleen Fabell. 1: 304 (1831). Strandberg 1: 365 (1862).
(3) -KÄRR~2. på vissa ställen i Nordamerika förekommande kärr, företrädesvis bevuxna med sumpcypresser; jfr -MOSSE samt TAX-CYPRESS-KÄRR. Kalm Resa 3: 115 (1761). I dalarne (i det nordamerikanska skogsområdets nordvästra del) äro .. lärkträd- och cypresskärr vanliga. Kruhs Jordkl. 2: 418 (1882).
-LUND~2. (cypresse- Stagnelius, Hagberg Shaksp. 1: 137 (1847)) Stagnelius 2: 222 (1821). Schiras' vingårdar och cypresslundar. Kruhs Jordkl. 2: 147 (1882).
-LÖF~2. (cypresse- Eldh) [jfr eng. cypress-leaf] (numera knappast br.) Amnelius Quirsfeld 453 (1690). Er vakra Lager blir et mörkt Cypresse Löf. Eldh Myrt. 156 (1725; ur en begrafningsdikt). Deleen Fabell. 1: 304 (1831).
(3) -MOSSE~20. = -KÄRR. Samma träd (dvs. Taxodium distichum) bildar äfven de fruktansvärda, vidt beryktade Cypress-mossarne i Louisiana vid Röda flodens och Mississippis stränder. Nyman Bot. 318 (1864).
-NÖT~2. (cypresse- Månsson Ört. 49 (1628, 1642), Lex. Linc. (1640)) [jfr t. cypressennuss] (numera föga br.) cypresskotte. Tagh .. Stött Cypresnötter, så mykit som behoff görs. B. Olavi 67 b (1578). Stiernman Com. 4: 1086 (1688). Apoth.-taxa 1739, s. 49. (Till läkemedel nyttjades fordom af cypresserna) kottorna på honträdet, hvilka man origtigt kallat Cypress-nötter, varandes af en valnöts storlek och bestående af öfver hvarandra liggande fjäll. Linderholm Handlex. f. landthush. 1: 406 (1802). Cavallin Lat. lex. (1873, under galbulus).
(1, 3) -OLJA~20. särsk. i förb. amerikansk cypressolja, olja framställd af Chamæcyparis sphæroidea Spach. (Cupressus thujoïdes Lin.). Ekenberg (o. Landin) 185 (1889).
-PARK~2. Hasselquist Resa 26 (1749).
-ROT~2. CupressRoten rotnar intet. Kalff Likpr. ö. Uggla B 2 a (1643).
(1, 3) -SKOG~2. Schenberg (1739). Stagnelius 1: 7 (1817). Nästan nedtyngande dystra äro .. de stora såkallade cypress-skogarna i Nordamerikas (Louisianas) kärrmarker, hvilka skogar dock bildas (icke af Cupressus sempervirens, utan) af ett helt annat träd (Taxodium distichum). Nyman Bot. 245 (1864).
-TELNING~20. Eurén Orth. 1: 63 (1793).
(1, 3) -TRÄ~2. (cypresse- Franckenius Spec. E 2 a (1638, 1659), Holm N. Sv. 30 (1702), Odel Sincl. 6 (1739))
1) ved l. virke af cypress; jfr -VIRKE. Orientaliskt cypressträ, trä af äkta cypress. Virginskt l. nordamerikanskt cypressträ, trä af sumpcypressen, Taxodium distichum Rich. Stiernman Com. 4: 1114 (1688). Dalin (1850). Ekenberg (o. Landin) (1889). Cederträ, cypressträ och algumträ från Libanon. 2 Krön. 2: 8 (öfv. 1896). 2 Uppf. b. 8: 40 (1900).
2) (numera nästan bl. i talspr.) = -TRÄD 1. Itt ganska högt Cypressträ. Syr. 50: 11 (Bib. 1541). Franckenius Spec. E 2 a (1638, 1659). En qwist aff Cypresträä. Lex. Linc. (1640, under funereus). Lundar af Cypresse-trä. Odel Sincl. 6 (1739).
-TRÄD~2. (cypresse- Wennerdahl)
1) växten cypress ss. släkte l. individ. Wennerdahl Lex. myth. 199 (1748). Nemnich Naturg. 1: 1320 (1793). Dalin (1850).
2) (numera knappast br.) = -TRÄ 1. Portarne i Dianä tempel .. voro af Cypresträd. Retzius Fl. Virgil. 39 (1809). Man kan .. förvara pälsverk i en kista af Cypressträd. Handb. i ekon. 88 (1845).
-TÖREL~20. [jfr gr. κυπαρισσίας, hvilket enligt Dioskorides (i 1:sta årh. e. Kr.) 4: 165 användes ss. namn på ifrågavarande växt på grund af dess likhet med ”en ung pinje”. Somliga förf. anse, att den af Dioskorides åsyftade växten är Euphorbia aleppica Lin.] örten Euphorbia Cyparissias Lin., kyrkogårdstörel, vårtörel. Thedenius Flora 408 (1871). Nyman Sv. fanerog.-flora 115 (1873).
(1, 3) -VIRKE~20. särsk. i förb. hvitt cypressvirke, virke af sumpcypressen, Taxodium distichum Rich.; jfr -TRÄ 1. 2 Uppf. b. 4: 421 (1899).
-ÖRT. (†) = -ABRODD. Var. rer. 57 (1538). Lex. Linc. (1640, under chamæcyparissus).
B (†): CYPRESSE-BLOMMA, -KRANS, -LUND, -LÖF, -NÖT, -TRÄ, -TRÄD, se A.
Spoiler title