2) = DJURISK 2. I alla 3 Naturens riken, så wäl det mineraliske, som det vegetabliske och diurlige. Hiärne Förb. 6(1706). Höj till mennska min djurliga del: höj mennskan till halfgud. Tranér Anakr. 164(1828, 1833; t. orig. Steigre zum Menschen das Thier, und adle zum Heros den Menschen).
3) [jfr motsv. anv. i fsv.] = DJURISK 3. (Ett släkte, som var) Åt .. / .. djurliga begär ett öfvergifvet rof. Wallin Vitt. 1: 11(1805). Vänskapen, troheten, tacksamheten (osv.) .. Alla dessa tänkesätt, som så omätligen upphöja menniskan öfver den djurliga sjelfnjutande egenheten. Leopold 4: 122(c. 1820). Kindblad(1870).
