SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
DUFVE, m.
Ordformer
(duf(f)we, duffue)
Etymologi
[maskulinbildning till DUFVA, sbst.]
(†) dufhanne. VarR 54 (1538). Linc. (1640; under columbus).
Spoiler title