EXTRAHERA äk1strahe4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr EXTRAKTION,EXTRAKTo. EXTRAKTOR.
Etymologi
[jfr t. extrahieren, eng. extract, fr. extraire, ytterst av lat. extrahere, av ex, ut (se EX-), o. trahere, draga (jfr TRAKT)]
1) kir. (mer l. mindre våldsamt) draga l. taga ut. Även inuti kroppen bildade fasta kroppar .. måste extraheras, då de vålla olägenheter. 2NF 7: 1190(1907).
2) (numera nästan bl. handel.) utdraga l. göra utdrag bestående av (ett visst parti l. vad som rör en viss angelägenhet osv. ur en bok, ett protokoll l. dyl.); excerpera. ConsAcAboP 2: 197(1660). Wid hwar Månadz sluut skall (häradsskrivaren) komma til Häradzfogden, och extrahera utur dess Opbördzbook huru mycket samma Månad är upburit och inkommit. LReg. 63(1688). Extrahera en räkning. 2NF(1907). — (†) göra utdrag ur (ett aktstycke l. dyl.). Widekindi KrigsH 2 Dedik. 1 b(1671).
3) kem. o. metall. utdraga (en l. flera huvudbeståndsdelar av ett ämne); göra (ngt) till föremål för en utdragningsprocess; med personligt l. sakligt subj. (Människan) kan vthaff Stofft och Gråsteen extrahera Guld. Sylvius Mornay 157(1674). Mjölk extraherar .. ganska kraftigt Kinans värksamma delar. VetAH 1800, s. 94. Extraheras såpan .. med eter, erhålles ett gult färgämne. Hammarsten FysiolK 379(1883). Extrahering af koppar på den våta vägen. VL 1905, nr 275 A, s. 5.
4) (†) mat. draga ut l. beräkna (en rot). Aurelius Arithm. I 4 a(1633). Extrahera en rot ur en gifven quantitet. Palmquist Alg. 1: Bih. 10 (1749).
