INKAPSLA in3~kap2sla, äv. iŋ3~, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se avledn.).
Etymologi
[jfr d. indkapsle, t. einkapseln; av IN o. KAPSLA]
(i sht i fackspr.) omgiva l. omsluta (ngt) i l. liksom i en kapsel, omgiva (ngt) med ett (skyddande) hölje l. en hinna l. ett skal o. d.; ofta refl. l. i pass. med intr. bet. (i sht om vissa svulster l. lägre organismer): omgiva sig resp. bliva omgiven med ett slags kapsel l. hylsa. Svulsten (befanns) .. inkapslad i venstra uterinväggens substans. Hygiea 1853, s. 625. Björling Sol. 42 (1869; om infusorier). (En utvecklingsform av binnikemasken) lefver inkapslad i cellväfnaden mellan menniskans muskler. NF 2: 739 (1877). Cerkarian .. kryper .. upp på ett grässtrå, där den inkapslar sig, d. v. s. drager ihop sig och omgifver sig med ett hårdnande slemhölje. VerdS 94: 35 (1900). Bromsarna (på bilen) äro helt inkapslade. SvD(B) 1927, nr 193, s. 5. Ishöljet, i vilket Andréerelikerna lågo inkapslade. SvD(A) 1930, nr 243, s. 9. — särsk. bildl. PT 1901, nr 299, s. 3. Den .. i allt slags korrekthet mönstergillt inkapslade byråkraten. Böök 1Ess. 207 (1913). Fogelqvist ResRot 109 (1926).
