SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1935  
KAPSEL kap3sel2 l. 40 (ca´psel Weste; kàpps'l Dalin), r. l. m.; best. -n (VetAH 1800, s. 19, osv.) ((†) kapslen VetAH 1818, s. 112); pl. kapslar ((†) kapsler Weste (1807), BotN 1867, s. 59); i bet. 1 förr äv. KAPSUL, r. l. m.
Ordformer
(kapsel (cap-) 1746 osv. capsul 1740)
Etymologi
[jfr dan. o. t. kapsel, ä. t. kapsul, eng. o. fr. capsule; av lat. capsula, diminutivbildn. till capsa, förvaringsställe, låda (se KASSA). — Jfr KAPSULATION, KAPSULERING, KAPSYL]
1) för ngt bestämt föremål l. vissa bestämda föremål avsett skyddande omhölje av växlande form o. beskaffenhet; fodral; hylsa; hus (se d. o. 9); äv. i mer l. mindre bildl. anv. (Porträttet) var på en silfver-plätt målat, och vti en af samma slag förgyld capsul inslutit. Humbla Landcr. 552 (1740). Pasch ÅrsbVetA 1841, s. 52. Denna egyptiska konst att håna och lägga gift i en kapsel af smicker var känd öfver den romerska världen. Rydberg KultFörel. 3: 59 (1886). Måttband .. i förnicklad kapsel. KatalÅhlénHolm 1916—17, s. 97. — jfr BLÄCK-, PAPPERS-, RELIK-, SKYDDS-KAPSEL m. fl. — särsk.
a) (förr) liten ask l. dosa av trä vari hängande sigill anbragtes för att vara mera skyddat, bulla. LoW (1862). — jfr SIGILL-KAPSEL.
b) bokb. o. bibliot. av papp l. (starkt) papper förfärdigat skyddsomhölje av växlande utseende, avsett för förvaring av lösa papper, småtryck o. d.; jfr FASKIKEL 2. BotN 1852, s. 15. Tegnér LundUniv. 164 (1897). Kapslar göras ofta i bokform. BokbOrdl. (1899).
c) apot.
α) gm vikning av papper åstadkommet hölje avsett att användas vid dispensering av mindre mängd av pulver. Schück (1854). Ahlberg FarmT 267 (1899).
β) hölje av gelatin, oblat l. dyl. vari en mindre mängd av vissa illasmakande läkemedel är innesluten för att lättare kunna intagas. Åstrand (1855). Ahlberg FarmT 267 (1899). — jfr GELATIN-, KINA-, OBLAT-KAPSEL m. fl.
d) (i fackspr.) (skyddande) omhölje för (del av) apparat, redskap, maskin o. d., kåpa. Wolter Symask. 26 (1866; om anordning på symaskin). De så kallade kapslarna (i ett pianos hammarmekanism), i hvilka hammarnöten vänder sig på sitt stift. UB 2: 507 (1873). SFS 1908, nr 25, s. 9 (om anordning på kran). — jfr NAV-, PEDAL-, VENTIL-KAPSEL m. fl. — särsk. urmak. (ur)boett. Bergqvist o. Hellberg Horrmann 5 (1881). Ericsson Ur. 220 (1897).
e) (rundt l. ovalt) kärl av eldfast lera vari lergods, porslinsvaror o. d. anbringas under bränningen för att vara skyddade för direkt påvärkan av förbränningsgaser o. aska, kassettel. TT 1900, K. s. 42.
f) kapsyl (se d. o. b). Leufvenmark Vin. 1: 268 (1869). Patent nr 73034, s. 1 (1931).
g) (förr) mil. patronhylsa (av koppar l. mässing) till vissa slag av äldre bakladdningsgevär. JernkA 1826, 1: 250. Ekbohrn (1868).
Anm. till 1. I fackspr. användes den nylat. förb. per capsulam för att beteckna ett l. flera ärendens handläggning av en myndighet, styrelse o. d. på sådant sätt att handlingarna, inneslutna i ett omslag (förr ofta i en sluten låda), kringsändas till de olika ledamöterna, varigm dessa få tillfälle att i sina resp. hem o. d. taga del av handlingarna o. anteckna sitt utlåtande l. votum; jfr KAPSULATION, KAPSULERING. Frågan avgjordes gm omröstning per capsulam. SvUppslB 21: 367 (1934).
2) bot. o. anat. i mer l. mindre oeg. l. bildl. anv.
a) bot. flerfröig, torr frukt som öppnar sig vid mognaden gm tänder i spetsen l. gm valvler l. gm hål (porer) l. gm ett lock, så att fröna frigöras o. spridas, fröhus (se d. o. 1 b β), frökapsel (se d. o. a). VetAH 1744, s. 290. Den Orientaliska Vallmogens kapsel. LittT 1797, s. 173. Hvad man kallar frö (hos vitbetan), är en kapsel eller hylsa, hvari flera frön ligga. Lundequist Landtbr. 313 (1840). Skårman Forssell Bot. 226 (1898). — jfr BALJ-, BET-, LINFRÖ-, LOCK-, VALLMO-KAPSEL m. fl.
b) bot. benämning på den könlösa, om en med skaft försedd frökapsel hos en blomväxt erinrande generationen hos en mossa. VetAH 1818, s. 112. Wikström ÅrsbVetA 1826, s. 31. BotN 1924, s. 184. — jfr FRUKT-, FRÖ-, SPOR-KAPSEL.
c) anat. skyddande omhölje som omgiver en organism l. ett organ. Wallis Bakter. 224 (1888). Pettersson Bakt. 11 (1926). — jfr TRIKIN-KAPSEL. — särsk.
α) fastare (bindvävs)hinna som omsluter (del av) ngt organ, ss. ledgång, ögonlins, njure o. binjure. TLäk. 1832, s. 7 (om ögonkapsel). En tunn hinna, njurens s. k. kapsel, hvilken kan på en normal njure afdragas utan att njurväfnaden följer med. Wretlind Läk. 8: 4 (1900). Müller LbAnat. 14 (1905; om bindvävshinna i ledkapsel). — jfr BINJUR-, FRUKT-, LED-, LEDGÅNGS-, NJUR-, SYNOVIAL-, ÖGON-KAPSEL m. fl.
β) ben-, brosk- l. hornartat hölje kring ngt (färdigt l. under bildning varande) organ, cell o. d. UVTF 13: 16 (1875; om broskkapsel). — jfr BEN-, BROSK-, HJÄRN-, HOV-, NASAL-, NÄS-, ÖRON-KAPSEL m. fl.
Ssgr: KAPSEL-ARTAD, p. adj. särsk. bot., om frukt; jfr KAPSEL 2 a. Areschoug LbBot. 323 (1863).
(2 c) -BAKTERIE. bakter. benämning på vissa slags bakterier vilka omgiva sig med ett kapselartat hyalint skyddshölje. Wallis Bakter. 224 (1888). Pettersson Bakt. 125 (1926).
(2 c α) -BAND. anat.
a) (knappast br.) ledkapsel; jfr -HINNA. Sönnerberg Loder 107 (1799). Kapselbanden gå ifrån det ena benet till det andra och omsluta säckformigt leden. Lundberg HusdjSj. 446 (1868).
b) i ledkapsel ingående förstärkande senband, ligament. Wretlind Läk. 2: 35 (1894).
(1 d) -BAROMETER. (i fackspr.) barometer som består av ett med kvicksilver fyllt glasrör o. ett öppet kärl i vilket röret är nedsänkt; jfr CISTERN-, DOS-BAROMETER. Rubenson Meteor. 13 (1880).
(1 d) -BLÅSMASKIN~102. tekn. jfr -HJUL. 3NF 7: 669 (1927).
(2 c α) -HINNA, r. l. f. (knappast br.) anat. ledkapsel; jfr -BAND a. Bendz Hofbesl. 8 (1866).
(1 d) -HJUL. tekn. pump l. blåsmaskin i vilken vätskan pressas fram resp. luften l. gasen komprimeras medelst en l. flera roterande kroppar (kolvar) inneslutna i en oval kapsel l. cylinder; jfr -BLÅSMASKIN, -LUFTPUMP, -PUMP. BtRiksdP 1905, 8Hufvudtit. s. 96. 2NF 30: 90 (1919).
(2 c α) -LIGAMENT. anat. = -BAND b. ARetzius hos Billing Hipp. 8 (1836).
(1 d) -LUFTPUMP~02 l. ~20. tekn. jfr -HJUL. 3NF 8: 296 (1928).
(1 d) -MOTOR. tekn. elektrisk motor som är helt inbyggd i en kåpa l. kapsel. TT 1902, M. s. 124.
(1) -MÅTTBAND~02 l. ~20. måttband som förvaras hoprullat i en kapsel (av metall l. läder), varur det vid behov kan framdragas. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 189.
(1) -NÄSTING. bot. kärnsvampen Valsa nivea (Pers.) Fr., vars fruktkroppar påminna om en kapsel. Krok o. Almquist Fl. 2: 151 (1907).
(1 d) -PUMP. tekn. jfr -HJUL. LB 4: 480 (1907). Patent nr 61490, s. 1 (1926).
(1 d) -PUMPVÄRK~02 l. ~20. tekn. jfr -HJUL. TT 1901, M. s. 26.
(2 a) -SKAL. bot. fruktvägg hos frökapsel. Agardh o. Ljungberg III. 1: 238 (1857). SmSkrLandth. 8: 28 (1868).
(2 c α) -STARR. med. till ögonlinsens kapsel lokaliserad gråstarr. Swalin Ordl. (1847). Löwegren Ögonsj. 293 (1891).
(2 a, b) -VÄGG. bot. vägg i frökapsel l. sporkapsel (hos mossa). Fries SystBot. 278 (1897).
(1 g) -VÄSKA. (†) patronväska. SPF 1855, s. 206.
Avledn.: KAPSLA, v., -ing. (i sht i fackspr.) till 1: omgiva l. omsluta (ngt) med en kapsel, inkapsla (ngt). Björkman (1889). Elfving Starkstr. 72 (1909). Kortslutna trefasmotorer bliva i väsentligt högre grad användbara, då startmotstånd och kapsling av motor eller släpringar bortfaller. TT 1927, Allm. s. 106. särsk. tekn. i p. pf. i adjektivisk anv. Kapslade motorkontakter. KatalInstallAsea 1931, s. 108.
Särsk. förb.: kapsla in10 4. omgiva l. omsluta (ngt) med en kapsel; äv. refl.: omgiva sig med ett skyddande hölje; äv. bildl. Björkman (1889; refl.). 2NF 27: 540 (1918; refl.; om larv av styngflugan). (Mérimée) älskar att kapsla in (sina noveller) i några sakliga reflexioner och anmärkningar. BonnierLittH 4: 203 (1930). jfr INKAPSLA.
kapsla över10 40. tandläk. vid tandoperation överdraga (pulpan) med skyddande hölje av växlande material. Lenhardtson Tandl. 220 (1897). jfr ÖVERKAPSLA.
Spoiler title
Spoiler content