SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1937  
KONKURS koŋkur4s, äv. kon- (kånnkúrrs Dalin), r. l. m.; best. -en; pl. -er. Anm. I ä. tid förekommer ngn gg den lat. formen concursus (med lat. böjning) i uttr. concursus av ngns kreditorer. RP 3: 21 (1633).
Ordformer
(förr äv. skrivet con-. -cours 17561869. -course 1782. -courser, pl. 1817. -kurs (-curs) 1687 osv.)
Etymologi
[jfr dan. o. t. konkurs, eng. concourse, fr. concours, av lat. concursus, sammanlöpande, tillopp, folkskockning, vbalsbst. till concurrere (se KONKURRERA)]
1) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] (†) samarbete, samgående, bistånd; jfr KONKURRERA 2. Skulle .. Frankriket .. finna E. K. M. och Rikets concours oumgängeligen nödig, at .. gifva så mycket mera anseende åt garantien af Westphaliska Frederne. HSH 23: 149 (1756).
2) [jfr motsv. anv. av dan. o. t. konkurs; av nylat. concursus creditorum, eg.: sammankomst av kreditorerna] rättsligt förfarande varigm ngn (frivilligt l. efter domstols avgörande på annans begäran) avträder sina tillgångar till sina borgenärers förnöjande; äv. om det tillstånd som uppstår gm dylikt avträdande; cession, bankrutt. Begära ngn l. sig i konkurs. Försätta ngn i konkurs. Vara, ligga, gå i konkurs. Göra konkurs. Hur stor blev utdelningen i konkursen? Konkursen blev avskriven, då tillgångar saknades till bestridande av konkurskostnaderna. Abrahamsson 571 (1687). Concourser och tjufmord höra till nyheterna för dagen. Tegnér (WB) 3: 323 (1817). Inte ä de någe nytt, att bolag .. går i konkurs, när herrarna vill slippa sina förbindelser å börja på ny räkning me nya namn? Koch Arb. 293 (1912). Om egendoms avträdande till konkurs. SFS 1921, s. 571. jfr (†): Hon skulle .. så länge dröija (med att utsöka en arvssumma) til Con-Curs blefvo utstäld med detta Sterbhus. VRP 26/4 1738. — jfr AVTRÄDES-, FAMILJE-, FATTIG-KONKURS m. fl. — särsk. [jfr d. spille konkurs] (vard. i södra Sv.) i uttr. spela konkurs, göra konkurs. Norlind Hell 2: 177 (1913).
Ssgr (till 2; i sht jur.): KONKURS-AKT. samling av de till ett konkursmål hörande handlingarna. Calonius 5: 206 (1799). SFS 1903, nr 104, s. 14.
-ANSÖKAN~020. till domstol inlämnad skriftlig handling varigm ngn ansöker att han själv l. ngn annan måtte försättas i konkurs. Ingiva konkursansökan (till rätten). Broomé KonkR 95 (1888).
-ARVODE~020, äv. ~200. arvode åt förvaltare o. rättens ombudsman i konkurs. BtRiksdP 1881, I. 1: nr 6, s. 12.
-AUKTION. 1NJA 1874, s. 151.
-BEDRÄGERI. jfr -FÖRBRYTELSE. Thyrén StrafflRef. 1: 113 (1910).
-BEVAKNING. jfr BEVAKNING 2 b. Hernberg Rättsh. 562 (1922).
-BO, n. jfr BO, sbst.1 5, ävensom -MASSA. FörslKonkLag 1859, s. 7. —
-BORGENÄR. Martin Ackord 69 (1880).
-BOUPPTECKNING~0020. Beediga konkursbouppteckningen. 1NJA 1910, s. 639.
-BROTT. = -FÖRBRYTELSE. Hernberg Rättsh. 554 (1922).
-DOM. dom angående rätt till bevakning l. utdelning i ett konkursbo. HdlÅgerupArk. 1753. Hernberg Rättsh. 567 (1922).
-DOMARE. domare som handlägger konkursärenden; särsk. om innehavare av en gm 1921 års konkurslag skapad ämbetsbefattning. BtRStP 1823, VI. 1: 86. SFS 1921, s. 572.
-DOMSTOL~02 l. ~20. om allmän domstol, då den handlägger konkursärenden. Concurslag 1818, 5: 33.
-ED. ed varmed person som försatts i konkurs har att beediga uppgiften om boets tillgångar o. skulder. Högberg Frib. 382 (1910).
-FÖRBRYTARE. jfr -FÖRBRYTELSE.
-FÖRBRYTELSE. om vissa av en gäldenär mot borgenärer begångna rättskränkningar som äro straffbara endast under förutsättning att gäldenären försatts i konkurs. 1NJA 1909, s. 625.
-FÖRFARANDE, n. [jfr t. konkursverfahren] FörslJernvKonk. 1879, s. 4. SFS 1921, s. 557.
-FÖRVALTARE. [jfr t. konkursverwalter] FörslJernvKonk. 1879, s. 18. SFS 1921, s. 581.
-FÖRVALTNING. äv. konkret, om den l. dem som omhänderhava förvaltningen. NerAlleh. 1871, nr 41, s. 1. 1NJA 1892, s. 510 (konkret).
-GRUND, r. l. m. jfr GRUND, sbst.1 III 2. FörslKonkLag 1911, s. 137. —
-GÄLDENÄR. 1NJA 1881, s. 361.
-KOSTNAD. i sg. l. pl., sammanfattande benämning på kostnaderna för protokollslösen, arvoden till förvaltare o. rättens ombudsman samt förvaltningskostnad i övrigt i en konkurs. FörslJernvKonk. 1879, s. 21. Afskrifning af konkursen, då .. tillgångar saknas för konkurskostnadernas bestridande. 2NF 36: 1134 (1924).
-MAKARE. (vard.) föraktlig benämning på person som gör (l. brukar göra) konkurs. Wetterbergh SamhKärna 1: 246 (1857).
-MASSA. [jfr t. konkursmasse] den egendom ur vilken borgenärerna i en konkurs hava att söka betalning; jfr -BO. PH 6: 4668 (1757). Hernberg Rättsh. 554 (1922).
-MÅL. rättegångsmål rörande konkurs. Raab Reg. 1746, 2: 61.
-MÄSSIG. [jfr t. konkursmässig] om person l. företag: insolvent. Broomé KonkR 36 (1888).
-REALISATION. handel. realisation (utförsäljning) av ett konkursbos varulager. —
-RÄTT, r. l. m. Concursrätt, d. v. s. inbegreppet af de i Concurs förekommande Rättsförhållanden. Schrevelius CivPr. 438 (1853).
-SAK. i sht i pl.; jfr -MÅL. StadgaDebit. 1730 (i titeln).
-STADGA, r. l. f. (förr) jfr -LAG. Bredberg UnderrExecut. 2: 230 (1787).
-STAT. stat upptagande ett konkursbos tillgångar o. skulder. Så snart gäldenären beedigat konkursstaten. Hernberg Rättsh. 549 (1922).
-STÄMNING. stämning varigm ngn begäres i konkurs. BtRStP 1859—60, VII. 1: nr 33, s. 24.
-TILLSTÅND~02 l. ~20. Försätta ngn, vara (försatt), befinna sig i konkurstillstånd. Westee (1842).
-ÄRENDE. BtRiksdP 1880, 7: nr 14, s. 4. Konkursdomare .. handlägger konkursärenden. SvUppslB (1933).
Avledn.: KONKURSA, v. (vard., föga br.) göra konkurs. Hedenstierna StutaP 85 (1899). SkånAB 1904, nr 147, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content