SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1937  
KREERA kree4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr KREATION.
Ordformer
(förr äv. skrivet cr-)
Etymologi
[jfr t. kreieren; av fr. créer, skapa, utnämna, av lat. creare, skapa. — Jfr KREATUR, KREOL, REKREERA]
1) i fråga om konstnärlig, litterär o. d. värksamhet: skapa, frambringa; utforma, gestalta; numera nästan bl. (i sht i fackspr.) med avs. på roll (i skådespel, opera o. d.): vara den förste framställaren av, först framställa; äv. allmännare: framställa. Lenngren (SVS) 1: 368 (1784; om tonsättare). (Marianne) Brandt .. kreerade Kundry i ”Parsifal” (Baireuth 1882). NF 19: 1086 (1896). En .. roll (i filmen Bränningar) kreeras av Hjalmar Peters. SvD(A) 1934, nr 209, s. 9. Den svenska slottsstilen .. kreerades av från utlandet importerade konstnärer på ett sätt, som (gav slotten en mer utländsk än svensk prägel). Därs. 1935, nr 194, s. 16. — särsk. (mindre br.) i allmännare anv., utan tanke på konstnärlig l. dyl. värksamhet: föra fram, lansera. Ahrenberg Männ. 1: 70 (1904). De familjer, som bli de första att kreera (solidar-)systemet. Tenow Solidar 1: 177 (1905).
2) utnämna (ngn till innehavare av en värdighet); numera utom i fråga om ä. l. utländska förh. nästan bl. i fråga om utnämning l. promovering av doktorer. Han kreerades till doktor. Universitetet brukar varje år kreera nya doktorer. Sigfridi B 1 a (1619; i bild, i fråga om konung). (Hans Bagger blev) 1670 kreerad till magister. Rietz SkolvH 308 (1848). Att kreera adelsmän enligt 1809 års grundlag. De Geer Minn. 1: 204 (1892). Hellström RedKav. 85 (1933; i fråga om engelska lorder).
Spoiler title