SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1941  
LÄGGNING läg3niŋ2, r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(leg- 1558—1629. legg- 1529. läg- (-æ-) 1525—1647. lägg- 1643 osv.)
Etymologi
[jfr fsv. a-, af-, nidher-lägning m. fl., d. lægning]
vbalsbst. till LÄGGA. — särsk.
1) (utom i a, b o. c mera tillf.) motsv. LÄGGA I 1 b: handling(en) att lägga ngt, läggande. Johansson Noraskog 2: 330 (i handl. fr. 1590). MeddSlöjdF 1896, s. 44. jfr ASFALT-, BETONG-LÄGGNING. särsk.
a) (i vissa trakter) motsv. LÄGGA I 1 b η. Maskiner för sättning eller läggning af potatis. TT 1899, M. s. 56.
b) fisk. motsv. LÄGGA I 1 b λ α'. För läggningen av skötarne behövas bl. a. allehanda flytkroppar och sänken med tillhörande linor. Arwidsson Strömm. 14 (1913). Därs. 25. särsk. konkret.
α) komplex av utsatta nät o. d. En läggning .. om tre sköt. Landsm. 1926, s. 20.
β) (†) ställe där fiskare lägger ut nät o. d. Siötströmingen (fångas) på vissa rum, grund och Läggningar. Broman Glys. 3: 641 (c. 1740).
c) motsv. LÄGGA I 1 b μ. Hårets läggning var mindre kostsam att härma sedan fontangen blifvit aflyst. Strindberg SvÖ 3: 199 (1890). jfr HÅR-LÄGGNING.
2) motsv. LÄGGA I 9 a. De förhållanden, i hvilka olika djurs ägg försättas vid läggningen, äro ganska omvexlande. Thorell Zool. 1: 304 (1860). — jfr ROM-, ÄGG-LÄGGNING.
3) motsv. LÄGGA 12; nästan bl. (jfr dock slutet) ss. senare led i ssgr; se BANK-, BATTERI-LÄGGNING. — särsk. (i fackspr.) motsv. LÄGGA 12 c. HbTrädg. 1: 115 (1872). Vid (tjär-)dalens läggning deltager hela familjen .. i arbetet. ArkKem. II. 35: 17 (1907). (†) Humblegårdars Läggning och förbättring. Stiernman Riksd. 1030 (1643).
4) förhållande(t) att vara lagd så l. så o. d.
a) (numera knappast br.) motsv. LÄGGA I 15 a, om beskaffenhet l. anlag som ngn l. ngt har i fysiskt avseende; växt, figur, hållning, utseende o. d. Stoet har en god läggning, läggning att kunna springa starkt. Adlerbeth FörslSAOB (1798). Se på det vackra lockiga hufvudet med den rundade, nästan qvinligt veka läggningen af kinderna. Munthe Nap. 66 (1885). Sundén (1886).
b) motsv. LÄGGA I 15 b: sinnesriktning, skaplynne, karaktär, håg, fallenhet o. d. Han hade .. för mycket realistisk läggning för att (osv.). 3SAH 4: 146 (1889). Blomstrands läggning synes företrädesvis hafva hänvisat honom till teoretiska värf. Paulson Minnestal 11 (1893, 1899). Gregorius' praktiska läggning visade sig även däri, att (osv.). Almquist VärldH II. 2: 495 (1931). jfr KARAKTÄRS-, SJÄLS-, SKALDE-LÄGGNING m. fl.
5) (†) motsv. LÄGGA 16 a: fastställande, avgörande, bestämmande; dom(slut). OPetri Tb. 89 (1525; uppl. 1929). Vtan tålffmähns dom och Legningh bleff han sackfellt. ÅngermDombRenov. 1629, fol. 4. AktsamlKungsådreinst. 177 (1685).
Spoiler title
Spoiler content